Godmorgon världen


I dag händer det en hel del saker, för att jag ska kunna jobba 100% på måndag och framåt. Samtal till läkare, arbetsterapeuten, chefen mm mm. Nu gäller det att jag får fullt artilleri på medicin fronten. FK skulle ge mig beslut 21/12 huruvida jag får ersättning eller inte, så mellan 14e och 21e är jag i inge mansland. Sånt här kan driva vem som helst till en stor depression.


Så istället för att vänta på (ett negativt) besked från FK, huruvida jag får börja arbetsträna 2 timmar per dag så tvingas jag bokstavligen att gå in o jobba 100%. Men allt går så länge man är fullproppad med mediciner. En sak är då jävligt säker, jag tänker inte luta mig tillbaka och vänta på ett beslut som i dagsläget redan är negativt. Nope!!! Då blir jag utförsäkrad och av med mig sgi. Herregud jag är en person som jobbat i hela mitt liv, alltid ställt upp, jobbat sjuk en miljon gånger. Också blir man riktigt sjuk, då ställer FK mig mitt i skiten. Jag har även haft turen på min sida under hela denna helvetes resa sen den började 6 september 2019.


På VC fick jag en Underbar ST läkare 11 september 2019, remitterar mig till neurologen på kss. Blir inlagd 2 veckor där i november och Alla världens tester genomförs. Tester som man inte ens önskar sin värsta fiende. Om man har någon sådan.


Neurologen remitterar mig till reumatologen på SU, dit kommer jag i februari och är inlagd 2 veckor. Återigen genomgår jag tester som man inte önskar någon annan. Där konstateras att jag har RA. Fullt artilleri sätts in. Efter 4 dagar kan jag sakteligen få på mig sockar igen, tack vare alla droger.


Kändes så himla skönt att göra detta själv, minns tom 1a gången jag kunde gå och duscha själv, tvätta håret och torka mig för att sen till slut klä på mig. Allt görs som ni förstår i Ultra slowmotion. Så ett stort Tack till drogerna!!


I april 2020 får jag prata med läkaren på sjukhuset första gången men över telefon då det råder en pandemi i Sverige och jag ligger i riskzonen. Varannan vecka hörs vi ett tag tills jag får en ny läkare, som jag numera även har kvar.


Augusti den 17e träffar vi för första gången och beslutar att jag ska prova jobba 2 timmar 1/10. (Har fortfarande inte fått någon rehabilitering i varmvatten. All träning handlar om att jag ska Gå gå gå gå så mycket som möjligt, men jag har inga muskler. Har ju varit sjuk sen sep 2019, över ett år. Tror att alla vet hur mycket jobb det ligger bakom att bygga upp muskler från skratch). Men i samband med att vi sänkte kortisonet så hamnade sjukdomen i ett krasch läge och att ta sig ur sängen var återigen ett H-ete. Att jobba 2 timmar går absolut inte.


Den 15e oktober på begäran av FK görs en utredning mha fysioterapeuten och arbetsterapeuten på reumatologen. En utredning på en person som inga muskler har, ingen rehabilitering fått mm. Denna utredning baserar FK sitt beslut 👍


Den 4e nov tränar jag 1a gången, efter 3e passet känner jag en Oerhörd skillnad och en stor glädje. Imorgon är det sista passet jag får 5e, sen verkar det bli Väldigt svårt för mig att få några mer pass. 5 ggr alltså.


Så trist att FK inte lyssnar på min läkare som är expert och dennes utlåtande. FK tar egna beslut med läkare som endast vill få ner antalet sjuk % så det ser bättre ut när FK redovisar sina resultat till regeringen.


Orkar inte mer.


Nu är det bara att köra med fullt artilleri och jobba, tänker inte missta min sgi och tänker INTE säga upp mig från min arbetsgivare sen över 20 år på nacken. Nope!!!


Nu ska vi äntligen få i oss lite frukost och sen ska vi ut på en morgon promenad i regn..


Hoppas att ni mår bra och får en fin dag idag.


Stor kram


Gillar