Glad påsk!

Vardag

Hej på er!

Nu var det ett tag sen men nu fick jag feeling att skiva ett litet inlägg! Har tänkt flera gånger att skriva men då har det alltid kommit upp något annat. Menmen, hur mår ni? Vi mår bra här hemma, vi har dock varit sjuka i 1-2 veckor. Förkylda o feber o hosta. Det sjukaste var ju ändå att Crille och jag blev sjuka samtidigt! Alltså exakt samma dag, vi båda vaknade upp med ont i halsen. Sen höll Crilles förkylning i sig lite längre än min , men han är ju man och när dom får mancold så blir dom ju riktigt sjuka ;)

Vad har hänt sen sist då?

-Jag har fått igång min träningsklocka som jag fick när jag fyllde år! Något sega att starta den men nuså. Nu kommer de bli roligare att komma igång med träningen!

-Vi har varit på innebandymatch, den näst sista matchen vilket såklart var en viktig match. Det var fullspäckat med folk och alla skrek och det var så mycket ljud. Musik, trummor och det var även några som slog två plastdunkar mot varandra. Man tänker ju att det kanske inte är den bästa platsen för en bebis men gissa vad, när det var 5 minuter kvar av matchen så somnade han! Mitt i allt ståhej. Knäppt eller hur? haha

-Igår var vi på påskmiddag i Tranås hos min mormor med släkten på min sida. Massa god mat och trevligt sällskap! Favoritmaten vid påskbordet likaså julbordet är ju såklart janssons frestelse! Alltså såååå gott. och köttbullar hihi.

Road kille på innebandymatch!


-Vi har fått hem bilderna från nyföddfotograferingen som vi gjorde! Såå fina bilder. Här får ni se 3 av dom! <3

Finisar!!<3


-Vi har kommit ett steg längre med sovrummet! Vi beställde äntligen hem gardiner och ett nytt överkast. Båda vita. Blev såå snyggt. Nu ska vi bara få upp lampor på varsin sida sängen sen är vi klara. Ni får se när det är klart ;)

-Vi lagade tacopaj i veckan. Jag har varit så sugen på det så länge, så det blev så gott.

-Påtal om gott- sista säsongen av GOT, dvs game of thrones har ju kommit! Eller ja, första avsnittet iallafall. Hur bra?!

-Vi hängde med en dag på crilles musikalrep. Det är sista veckan nu för sen är det premiär på fredag! Det kommer bli så bra och det ska bli så kul att se Crille på scenen. Om ni har möjlighet, så kom och kolla! Legally blond i Eksjö!

-Vi har äntligen fått hem våra hantlar som vi beställde. Det skulle ta 10 dagar att få hem dom men det vart 5 veckor senare.. Vi ska ju göra ett hemmagym nere i källaren. Dock är träningsredskap svindyrt så man får ta lite i taget.

- Vi har bokat dag för dop! Bokat kyrka, plats efteråt och skickat ut inbjudningar. Så det är skönt, nu är det bara planering och fix som är kvar.

-Påtal om dop så har jag ännu en gång tagit tag i mitt sötsug. Det gick ju bra där i början sen gick det sådär någon vecka och sen vart vi sjuka och då tappade jag motivationen, men nu vill jag bli fin till dopet så nu är det dags igen. Har skött mig jättebra i veckan och även gått mycket promenader och provat träna lite smått med hantlarna. Dock låga vikter och försiktigt så jag inte skadar kroppen nu efter förlossningen. Vet inte om magmusklerna är ihop och på plats än men jag får testa mig fram. Så länge inget gör ont så tror jag det ska vara ok. (Gör ju såklart inga direkta magövningar)

Det var lite smått vad vi gjort senaste veckorna. Hoppas ni får en bra dag! Kram på er <3

  • Vardag

Gillar

Kommentarer

Förlossningen ur en partners synpunkt!

DET VÄRSTA JAG VARIT MED OM!!!

Även att det inte var jag som låg på sängen i en väldigt smickrande sjukhus klänning och hade ont så har jag aldrig varit med om något så ögonöppnande och hemskt som att genomgå en förlossning.


Låt oss börja från början den 30 januari 2019...


klockan va ca 0630 när vi skulle upp för att åka till BVC för att göra en rutin check (vilket vi gjort ganska ofta den sista tiden då M's blodtryck var lite konstigt och även proteinet i hennes urin var inte heller alltid bra). När vi vaknade så kände M redan av lite små värkar, men vi har blivit lurade fler gånger av den lille Liam så man tog inte värkarna på allvar. Även om dom kom ganska ofta så kändes det ändå inte som att det var på riktigt. Man var ganska duktig på att sänka sina förväntningar när man var 12 dagar över beräknat datum. I dagsläget kändes som han aldrig skulle komma.


Tillslut så kom värkarna med ett väldigt tätt mellanrum så vi ringde och fick åka in till BB. Men även att vi var på väg in så kändes det inte på riktigt, "Det är säkert M's kropp som lurar oss igen" tänkte man. Men icke! Efter lite tester och en undersökning så blev vi inskrivna på BB. Det var dags....

Jaha och nu då, vad händer nu? Vad ska man göra? Vad kan jag göra? Finns det ens något jag kan göra? Desto längre tiden går på förlossningen desto mindre känner du dig tillräcklig. MAN KÄNNER SIG SÅ LITEN!!!

Tänk dig att se personen du älskar mest av allt ligga precis framför dig och har så ont som hon aldrig har haft och du kan inte göra NÅGONTING! Det gör så ont inom en, inte fysiskt men psykiskt.


Jag kommer ihåg så väl då dom skulle testa med en bedövningsmetod där man sprutar in sterilt vatten under huden runt nedre delen av magen. Dom ska då ge M ca 10 st sprutor under loppet av en värk och det gör ASont!!! Dom säger att det är som ett getingstick x10 men det såg mycket värre ut än så. När M knappt kunde be dom att sluta för att det gjorde så ont och ögonen sprutade av smärta. Det var första gången jag brast ut i tårar... Det fanns inget jag kunde göra utan att se på när dom gör så M får ondare än vad hon någonsin haft i sitt liv. Det var hemskt!


Sen när det började närma sig slutet så var det inte roligare det heller. Värkarna var ca 4-6 st på 10 min och den nya gjorde lite ondare än den senaste. Man känner sig långt ifrån tillräcklig när allt man kan göra är att låta M hålla min hand och klämma och hjälpa henne andas. "Hjälpa henne andas, hur gör man det kanske ni tänker". Inte svårare än att andas med henne. Att vara lugn och försöka hålla fokuset på andningen istället för på värkarna. Man visste inte om det man gjorde hjälpte, kändes mest som att man tjatade om andning hela tiden, men M har sagt efteråt att det var väldigt hjälpsamt. Så något bra gjorde man ju.


Mot slutet så fick hon en sjuk värk och skulle klämma min hand, bara att på ett av dom fingrarna satt min förlovningsring... AAAAJ. Svar ja det gjorde jävligt ont. Men kan man klaga eller säga det högt? Självklart inte! Det vara bara att bita ihop med vetskapen om att hon har det 100 gånger värre. Efter att den värken var över så kunde jag ju bara ta av mig ringen sen var min smärta över. M hade det inte riktigt så enkelt tyvärr.


När det var dags för Liam att komma ut så var det väldigt svårt att själv hålla sig fokuserad då M hade som mest ont som hon någonsin haft medans jag såg huvudet på min son. Jag blev tårögd av lycka av att bara se honom medans M hade en bit kvar innan hon kunde vara lycklig. Men tillslut så var han ute. WOW det var över. Vår son är här!


Efter att vi sagt hej till Liam och kramat om varandra så gick jag och M åt helt olika håll, M blev lycklig då hon äntligen fick ha Liam liggandes på henne. Han var snabb på att hitta till bröstet :) hehe hon fick tillbaka massa energi... jag däremot, Jag har nog aldrig varit så trött i hela mitt liv. Efter att varit vaken i nästan 24 timmar fyllda med läkare och barnmorskor, smärta och tårar av både glädje och smärta. Jag satte mig på stolen bredvid och somnade direkt.


Det jag har lärt mig av denna upplevelse är att Kvinnor är så mycket starkare än vad man någonsin kan tro både som man men även som kvinna som inte fött barn ännu. Vänta ni bara ;) hehe jag fick ännu större respekt för M, min mamma och alla kvinnor över lag!

Förlossningen var en sjuk upplevelse men samtidigt så häftigt!

Gillar

Kommentarer

En liten paus

Vardag

Hej på er!

Som rubriken lyder så kommer jag/vi ta en liten paus från bloggen eller i alla fall inte blogga varje dag. Jag känner att det har blivit mer ett måste än något roligt som jag vill göra. Det har varit väldigt mycket nu med en nyfödd och vi är nya i föräldrarollen, det är mycket med Crilles jobb och det är musikalrep och hund och hus. Jag känner att det blivit för mycket helt enkelt och inspirationen har inte funnits där nu senaste veckan heller.

Dock ser jag att det är många som kikar in här varje dag och det är jag så tacksam för! Så himla roligt att ni vill läsa om vår vardag. Men så som jag känner nu så kommer det alltså inte bli inlägg varje dag, utan när jag känner för det och när jag vill blogga. Sen kanske det ändras snart det vet man inte. Så jag hoppas inte att ni blir allt för ledsna men vi finns fortfarande dagligen på vår Instagram.

Sen har jag ju lovat er Crilles version av förlossningen och den har han skrivit. Vi ska bara läsa igenom den lite så den kan vi lägga upp senare idag. Hoppas ni får en bra dag så hörs vi snart igen! Puss och kram på er<3


  • Vardag

Gillar

Kommentarer