Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Våra blickar sa mer än tusen ord.
Vi visste utan ord att den var här.
Tiden då vi släpper taget om det tillitsfulla livet.
Avväpnar oss från våra fasader av trygghet, och faller in i varandras nyckfulla armar.
För att flätas samman och förenas.
Är vi redo att bli slavar åt den amorösa kärlekens sanning, tillsammans?
Ingen av oss skulle någonsin vara helt säker.
Men det är den risk man får ta, när man befinner sig i sanningens ögonblick.

Likes

Comments

Söndag 11:e Februari klockan visar 12:11.

Dags att rasta fingrarna i en vals över tangentbordet. Det har varit en bra skolvecka. Jag har känt mig energiladdad hela veckan. Men humöret har ändå inte känts på topp. Det har blivit en hel massa träning och motion, både på och utanför skoltid. Det funkar bra när jag känner svaj i mitt humör. Det får mig att hålla mig i fas. Att bo tillsammans med någon här på internatet känns allt mer påtagligt för varje dag som går. Det känns som jag håller på kvävas av att alltid ha någon runt mig. Det är tur att min rumskamrat i alla fall åker hem på helgerna, oftast. Så jag får tid att andas och återhämta mig lite. Jag var i början av förra veckan och ställde mig i kö för att få ett eget rum. Men utan vidare framgång, tyvärr. Jag hoppas verkligen på att få ett eget rum. Än om det inte är mer än 4 månader kvar till skolavslutningen. De saker som kretsar runt i mitt huvud, gör det inte lättare för mig att hålla mig i balans och vid god vigör heller. Jag vet jag tjatar om samma sak i varje inlägg. Men jag känner mig så fruktansvärt stressad över tiden som är kvar på skolan, och tiden som kommer efter skolan. Om det inte var för att jag har så svårt att få fram tårar, så skulle jag förmodligen ligga och gråta mig till sömns många kvällar. Men det är något fel på mina tårkanaler. Hur som helst var det i alla fall en super fin avslutning på skolveckan med dansfest som anordnades av hälsocoacherna. Super trevligt med olika gästdansare som höll i workshops där vi fick prova på olika danser. Kul att bara få släppa loss och röra på kroppen. Än om min taktkänsla och sinne för dans är under all kritik. Men man får bjuda på sig själv helt enkelt.

Jag har i alla fall spenderat helgen med att skriva på min bok som jag jobbar på när jag får tid över. Det märks fort att det ligger mycket jobb bakom en bok. Något jag aldrig riktigt förstått tidigare. Kommer ta många timmar till. Jag har i alla fall ett första utkast på vad som just nu kommer vara mitt första kapitel. Får se hur boken ändrar och formar sig innan slutet. Förutom skriva på min bok så har jag även gjort de flesta av mina läxor. Ikväll ska jag intervjua mamma och börja skriva på reportaget som vi har i svenskan. Sen imorgon så inleder jag sista veckan innan sportlovet. Har inga speciella planer för sportlovet. Kommer vara kvar här på skolan. Så det största fokuset kommer nog att ligga på träning i alla fall. Jag håller på finslipa mitt träningsschema som jag ska köra efter, eftersom jag bytte gym bestämde jag mig för att utforma ett nytt utifrån de maskiner och redskap som finns tillgängliga där. Det ända speciella som händer är konsert i Stockholm den 24:e, då jag äntligen ska få se Hollywood Undead som jag gav till mig själv som julklapp.

Förutom detta så har jag även lämnat in ansökan för att läsa vidare efter sommaren. Det blir att plugga vidare allmän kurs (läsa upp mina ämnen). Förhoppningsvis får jag ihop alla ämnen efter det året, så jag kan söka högskola sen. Jag har hittat 2 kurser på Tollare folkhögskola i Stockholm som jag är intresserade av.
- Kreativt skrivande
- Ideellt ledarskap
Är de 2 kurser som jag har sökt till. Nu är det bara sommarjobbsfrågan kvar i luften som jag måste brottas med. Jag ska ta tag i den ordentligt under sportlovet och uppdatera mitt cv etc. Jag hoppas kunna hitta jobb här neröver. Men vi får se. Har i alla fall ett erbjudande som finns. Nu ska jag byta om och åka iväg och träna. Jag försöker uppdatera när jag får tid. Vi hörs när vi hörs. Sköt om er!
Kram Kristoffer

Likes

Comments


Vi människor lever alltmer “uppkopplad”: till telefoner, till nätet, vi har sällan en lugn stund. Ständigt har vi folk omkring oss, i skolan, hemma, på fritiden. När kan vi vara för oss själva och lyssna inåt, känna efter, låta tankarna komma?

Jag skulle inte stå ut om inte tid för den sköna ensamheten fanns där för mig. Vi är insekterna som ofrivilligt är fångade i det socialt surrande nätet runt oss. Att ständigt vara fängslad i en värld som vi inte kan röra vid, det är ingenting för mig i alla fall. Jag tycker det är viktigt att ibland ta en paus från allt det som finns runt oss. Från familj, vänner, jobb, skola, från allt det tekniska och allt som ständigt kretsar runt oss likt ett solsystem. Att vi vågar gå offline i vårt online-samhälle. Ta tid till att vara med oss själva, och inte bara vara en surrande fluga i detta nät av onlinestatus. Så känner i alla fall jag. För mig är det viktigt att koppla av och inte bara koppla på. Men jag antar att det är något med ensamheten som klär mig. Men såklart, precis som med kläder så har vi alla olika stilar. Min stil kanske inte matchar din stil. Men vi alla måste ju klä av oss för att kunna klä på oss, och ibland är det skönt att bara våga vara naken för en stund. Våga ge dig själv några timmar av din egen tid. Våga vara socialt-offline och njuta av den sköna ensamheten ibland.

Likes

Comments

Måndag den 22:a Januari klockan har precis slagit över till 22:25...Jag sitter här vid min dator igen med hörlurarna över mina öron. Tonerna av:

ljudar i mina öron. Tänk att det gått ännu en vecka av sista terminen, och en ny är redan igång. Det känns verkligen som att jag inte hinner med. Jag önskar jag hade chansen att stanna tiden en stund, och få leva mer i nuet. Jag är så fokuserad på skolan, mina läxor och min träning. Visst det är inget dåligt direkt, med tanke på hur min tidigare skolgång varit. Det känns dock som jag knappt har tid för att spendera med vännerna här, eller väljer att inte göra det. Som jag skrivit tidigare så är det ju inte så lång tid kvar tills vi alla kommer gå skilda vägar. Jag vill verkligen hinna ta vara på den här sista tiden som är kvar av denna termin. Fast nu på senaste så har jag mest varit nedstämd. Senaste veckorna har känts otroligt tunga om jag ska vara ärlig. Men idag kändes det faktiskt bättre. Men jag känner fortfarande att det är nått som äter på mig där inombords. Jag är inte själv riktigt säker på vad det är som tynger mig... Eller jo, det gör jag nog. jag går runt och grubblar allt för mycket på vad som skall hända efter detta. Det är så många frågor i mitt huvud. Som jag inte har några riktiga svar på. Jag måste försöka slappna av och intala mig själv att det kommer lösa sig.


Fick erbjudande om att komma tillbaka till mitt gamla jobb över sommaren och jobba i alla fall. Så jag har ju något att komma till i sommar. Men jag vill helst inte tillbaka till Lycksele. Fast just nu så känns det som jag inte vet ett jävla skit. Allt känns bara som en röra i mitt huvud. Ibland känns det verkligen som jag vet vad jag vill, och ibland så har jag inte en blekaste aning. Aja Det är skönt att skriva i alla fall. Men jag är för trött för att något bra ska komma ur mig. Lika bra att ta nya tag imorgon. Nu lägger jag mig i sängen och fortsätta läsa i min bok Flickorna i parken. På återseende någon annan dag.

PS:Försöker hinna med inlägg så gott det går mellan läxläsning och annat som händer.

Ds:Utsikten från mitt fönster.

Likes

Comments

Här sitter jag.
Ensam på kanten, till vad som känns som världens ände.
Mina fötter, de dinglar över den hemlighetsfulla havsytan.
Som sträcker sig i all oändlighet.
Här och var sträcker sig de snötäckta öarna.
Upp över ytan.
Som att de kippar efter luft.
Den kyliga vinterluften, tinar i takt med mina andetag.

Likes

Comments

Jag tittade upp med ett lätt leende vilandes på mina läppar.
Som så många gånger förut sökte jag ögonkontakt och värmen från dess mottaglighet. Min blick möts ännu en gång av dess varma bländande leende.
Utan samtycke trängde den sig på, för att förblinda mina redan kisande ögon.
Utan invändningar välkomnade jag den med ett lustande andetag.
Jag kunde känna hur dess varma beröring rörde sig lätt över min blottade hud tillsammans med vinden, som försiktiga smekningar. Dess beröring omfamnade mig varsamt. Det fick mig att lusta efter mer. Mer av dess ovillkorliga kärlek. Jag kände mig åter igen älskad, älskad av ljuset.


Likes

Comments

Fredag igen, 11 dagar har redan gått av året. Första skolveckan av sista terminen är avklarad, ungefär 19 veckor kvar. Jag tycker att veckan har varit tung att ta sig igenom. Vet inte om det är för att jag varit ledig och hunnit ställa om vissa rutiner. Jag får helt enkelt ge det några dagar till, hoppas på att jag är tillbaka på banan nästa vecka.
Tankarna är många, röriga och otydliga. Men jag gör vad jag kan för att hålla mig samman. Även om jag har en väldigt glad och positiv yta. Så har även jag mina stunder då tankarna tar över. Denna vecka kändes som en typisk sådan vecka.

Något jag lärt mig genom mina 26 år; Än hur svår situation jag befinner mig i, kommer det bli bättre igen om jag tillåter det. Men det är inget som gör det automatiskt lättare att vara positiv. Jag har har mycket funderingar kring tiden som är framför mig och vad som händer efter skolan. Vad jag ska göra, vart jag ska ta vägen och liknande frågor. Jag vet att jag ska söka för att gå mer skola efter sommaren. Men det är just själva sommaren som känns som ett ända stort frågetecken. Jag har just nu inte en jävla susning om vad jag vill göra, eller vart jag vill och ska?.
Men jag ska försöka inte haka upp mig på allt detta just nu. Jag får helt enkelt sätta mig ner och kolla på mina möjligheter och alternativ. Det känns alltid skönt att ha en plan och att man vet vad som ska komma. Då jag tidigare mest bara tagit allt som det kommer. Vilket inte funkar något vidare för mig. Jag vill försöka ha lite mer struktur och framförhållning nu i mitt liv. Mindre kaos helt enkelt. 

Något som är positivt i alla fall, är att fått en bra start på året med min träning. Jag känner mig på nytt taggad, efter den lilla svackan före jul. Så nu är jag väldigt tacksam för att vara tillbaka på banan med det.  
Jag ska försöka att inte gräva ner mig i det negativa som för sig går i mitt huvud. Utan jag har lovat mig själv att försöka se det som jag borde vara tacksam för också.. Precis just nu, så är jag jätte tacksam för mig själv och den livsförändring som jag gjort. Det har bara lett mig till bättre positivare saker i mitt liv. Har även bestämt mig för att fortsätta på samma spår.
Så 1 år utan alkohol nu, det känns storartat och jag är verkligen imponerad över mig själv och min insats för mig själv. Om jag kollar tillbaka på vart jag tidigare var. 

Hur som helst så mår jag någorlunda bra. Jag känner av lite ångest i luften, men jag hoppas det inte är något som ska behöva blomma ut. Jag ska se till att vara mer öppen och utåt med mitt mående. Istället för att stänga in alla mina känslor som jag vanligtvis brukar ha gjort. Jag har underbara människor runt mig som faktiskt bryr sig. Jag måste bara låta dem göra det...
Ha en trevlig fredagskväll allihopa, sköt om varandra.

Likes

Comments

Med hungern retandes i min halsgropen öppnade jag den gamla träfärgade dörren till bageriet.
Det välbekanta ljudet från den lilla bjällran ovanför dörren klingade i takt med knarrandet från dörren. Värmen och lukten av nybakat från bageriets kök, mötte mig med en välkomnande hälsning i dörröppningen. Även den vaga lukten av nybryggt kaffe vilade diskret i luften. Min blick möttes av de dagsfärska bakelserna och bröden, som himlade mot mig från andra sidan glasmontern. Med ett par lätta steg närmade jag mig dem. Mina smaklökar suktade efter något sockersött att sätta tänderna i tillsammans med en värmande kopp av det nybryggda kaffet. Bakom den slitna disken stod en äldre dam, med sitt chokladbruna hår uppsatt i en tofs, som stack ut under en sådan där tråkig svart köksmössa. Som i framkant pryddes av en vit broderad text "café hörnan".....

Texten från en svenska uppgift som vi gjorde idag. Underbart att ha kommit igång med skrivande även där. Ser fram emot denna termin. Vill alltid förbättra mitt skrivande. Delar med mig av denna då inte läraren ville ha in den.

Likes

Comments

Tankarna, likt frisläppta odjur våldtog de varandra i mitt huvud.
Kvar lämnades dess infami, för mig att bära.
Jag kände mig smutsig, naken och ynklig.
Jag var en fånge i mitt eget huvud.
Inte ens mina demoner förtjänade att leva i detta mörker.

Likes

Comments