ETT ÅR GÅR FORT...

JUNI 2018

(((Hej!

Nu har jag vart hemma i snart 3 veckor och allt känns väldigt overkligt. Det är nästan som att jag aldrig var iväg, men ändå så har folk ändrats och upplevt saker utan mig i år. Det är riktigt svårt att förklara och jag tror bara att andra som vart iväg förstår vad jag pratar om. )))


JULI 2019

Oj. Har inte varit inne här på över ett år. Läste precis igenom lite inlägg och tänkte tillbaka. Det är mycket att ta in och gå igenom, så jag får ta lite i taget.

Har varit hemma i över ett år nu, men det känns fortfarande ibland som att jag aldrig ens åkte iväg. Jag byggde upp ett liv på 10 månader och sen så lämnade jag det. Jag har inte haft bra kontakt med min värdfamilj, vilket känns både bra och dåligt. Konstigt att beskriva på vilket sätt, men det känns som ett avslutat kapitel av mitt liv samtidigt som att faktumet att jag inte har kontakt med dom gör det hela mer overkligt.

Har velat skriva något slags avslutande inlägg här ända sen jag kom hem och ständigt hittat massor av ursäkter för att inte göra det. Detta är som allra mest för mig själv, jag vill skriva för att komma ihåg.

Sommaren var intensiv men underbar. Först och främst skaffade vi en hundvalp, Svea. Jag gick på konserter, fyllde 18, träffade vänner och spenderade tid med min familj. Men sen kom hösten. Det var tufft att börja om igen. Återigen ny klass, nya människor att lära känna och nästan ett nytt fotbollslag fastän det var samma klubb. Sakta men säkert kom jag in i det, men kämpade med stressen av att gå i 2an och livet rent allmänt. Min familj tog beslutet att lämna bort vår valp, vilket jag inte alls stod bakom, vilket ledde till ännu mer stress och att jag började må dåligt. Var inte hemma, spenderade all min lediga tid på fotbollsplanen, jobbet eller med vänner då det var för jobbigt att vara hemma utan Svea.

Nu är 2an slut, jag har sommarlov och jobbar med mig själv för att må bra. Mycket händer hela tiden men försöker bli bättre på att känna känslorna när de kommer istället för att skjuta ifrån mig dem gång på gång och bryta ihop när allt blir för mycket.

Året i USA var stort och mycket. Kommer aldrig glömma människorna jag träffade, upplevelserna jag var med om eller hur mycket jag utvecklades till den jag vill vara.

kram

Gillar

Kommentarer