Flygplatsminnen

Vi har börjat samla på oss en del flygresor nu. Och många knasiga, roliga och även smått jobbiga minnen från dem.

En värre var flygturen mellan Cairns i Australien och till Bali. En sån resa där till slut skrattet kommer så tårarna rinner samtidigt, för att det aldrig tar slut på fel.

Det började nog med mannen bredvid Magnus som luktade så fruktansvärt dåligt. Det fortsatte när bälteslampan äntligen släcktes och vi skulle luta bak stolarna för nattflygningen. Som rubbades noll millimeter. Jaha, en nödugång bakom gjorde att precis våra säten var förbjudna att fälla. Sen var det nog maten. När Magnus ätit upp halva sin portion och helt plötsligt får en stor plastbit i munnen som legat där i och simmat runt. Det var fler små saker som skavde och irriterade, och allt toppades med att Maja var förkyld och jätteledsen. Sov i 10-minutersstötar mellan skriken flygresan igenom medan jag satt där upprätt och höll henne hela natten.

Den flygplats som vi skrattat mest på var Kota Bharu i Malaysia.

Första gången när jag får se i toalettspegeln hur utsuddat mitt smink var under ögonen. Då kom verkligen inget skratt utan irritationen började snabbt stiga. Det är ett jäkla pyssel att få sminket att hålla utan ögonfransar som stoppar. Tyvärr var det inte heller första gången min käre make missat att se sånt på mig, så jag fått gå runt som ett pucko. Irritationen växte nu rasande fort.

När jag öppnar dörren arg och ilsken står just en tjej bredvid Magnus och Maja, charmad av vår lilla skrutt. Jag försöker bita ihop. Håll igen, vänta lite, håll igen... Men nej, det går bara inte. Ramsan som antagligen startade med någon svordom och fortsätter om vilken idiot jag fått gå runt som, varför han inte tittat på mig osv, får nog tjejen smått chockad.
Att jag pratar svenska och hon är malaysisk måste nog vara ännu mer skrämmande. Sakta märker jag i ögonvrån hur hon avlägsnar sig och till slut är utom synhåll.

Efteråt kommer insikten. Tänk om hon trodde jag blev arg för att en tjej stod vid min man och skällde för det!? Hahaha

Den andra roliga incidenten var också med en slöjklädd kvinna på samma flygplats som såg Maja och började prata med Magnus.

- Is she a "special" child, sa kvinnan uppfylld av något varmt i blicken.
- Yeees, I think she is special, kunde inte Magnus låta bli att svara fast han förstod att det inte riktigt var så hon menade.
Kvinnan sträckte sig för att få hålla Maja i famnen. Fascinerad och hänförd. Som om Maja var ett magiskt barn som skulle kunna ge henne en välsignelse.
- She is so sweet, sa den ännu betagna kvinnan och rörde vid Majas ljusa hår, So what's her condition??
- She is swedish, förklarade Magnus, and her mom is blond and have blue eyes.
- Her nose is so fine and her eyes are so blue, like contact lenses. Kvinnan var fortfarande förtrollad.
- We are from Sweden, that's why, log Magnus innan han fick fortsätta efter Maja som skuttade vidare i avgångshallen.

Det blonda och blåögda väcker uppmärksamhet var vi än är :)

Nu ska vi strax boarda planet från Bali mot Sri Lanka. Vad för resa som väntar den här gången är ännu oskriven. Våra krav är inte höga. Men ett säte som går att fälla bak, mat utan skräp och gärna en liiiten stunds sömn innan vi landar vore en bonus till att komma fram hela och välbehållna.

Gillar

Kommentarer