Uppväxten

Mamma brukade hacka på mig att alltid äta upp maten. Jag var livrädd för att gå på restauranger och kom inte över det förrän i 20-årsåldern. Efter långa prat med kuratorn på gymnasiet.

Jag har alltid känt mig värdelös. Jag har alltid haft dålig självkänsla och självförtroende.

Min uppväxt har gjort så att jag har varit och delvis fortfarande är rädd för nya saker. Alla nya saker. Livrädd för ny jobb och allt nytt. För så fort jag skulle testa på något nytt så blev det tjafs. Eller så får familjen skulle åka till något nytt ställe osv.

Jag har aldrig blivit sedd som barn. Vuxna har pratat över huvudet eller ignorerat. Det värsta var när mamma pratade om mig som tredje person. T. Ex. Hon äter ju inte!!

Jag hatar hur någon kan få en annan person att känna skam och skuld. Det är dom värsta känslorna. Skuldkänslorna och att känna att man e dålig.

Att känna att man inte duger. Mamma har alltid klankat ner på mig. En uppgift med hösta betyg gick ändå att hitta fel på.

Ni vet när en person lyfter upp den ena men trycker ner den andra? Och bara total skiter i den andra personen för att den inte är värd något.

Det är nog bland det värsta som jag vet också hur en vuxen kan göra sitt EGET barn till en hack kyckling och syndabock.

Vad är resultatet av en uppväxt full med psykisk verbal misshandel och bråk?

I mitt fall, borderline, depression, delvis lite ocd, ångest så in i helvete. Dålig självkänsla. Självmordstankar och värdelöshets känslor.

Jag önskar att ingen behöver ha en dålig uppväxt. Jag brukade känna att jag skulle vilja ge igen. Hacka ner på något annat och plåga en annan person. Men jag vet att det är fel. Ingen förtjänar att genomlida psykisk misshandel och shit. Allt som jag kan gör nu är att försöka hjälpa andra...

Gillar

Kommentarer

StenhagenBettan
StenhagenBettan,
Det var et tråkig läsning om din barndom
nouw.com/stenhagenbettan
Nyponsoppan
Nyponsoppan,
Ah tyvärr. Mamma är snäll nu i alla fall. 💕
nouw.com/nyponsoppan