Header
Känslor

Det är över ett år sedan min mormor somnade in efter cirka en veckas lunginflammation. Jag besökte henne flera gånger innan hon somnade in, och läkaren sa att ibland är just lunginflammation som en räddning för äldre människor som egentligen inte vill leva länge till.

Min morfar gick bort 2010 efter att ha levt med alzheimer och parkinson i flera år. Det tog hårt på mormor när han efter många år inte längre kunde bo hemma eftersom mormor själv blev så utsliten av allt hon behövde hjälpa honom med. Mormor blev 90 år, och var påväg in på sitt 91:a år i livet. Vi i familjen fick höra många gånger att hon inte kände att hon tillförde så mycket mer längre i livet. Hon kände sig bara som en börda för att hon behövde ha hjälp med så mycket. Det ligger lite i släkten det där dock; och egentligen klingar det väl nån slags jante' (eller vad man ska säga) över det eftersom ingen vill väl vara till en börda? Men det är ju livets gång när man är äldre att man inte klarar allt själv helt enkelt. Och såklart i hela livet, man ska inte behöva handskas med allt själv jämt för då orkar man liksom inte.

För oss som älskade mormor (och som alla andra runt om i världen som säkert kan relatera till detta) så blir det ju självklart att man hjälper till, även om man har mycket i sitt egna liv också. Man gör ju allt man kan för dem man älskar, det har man ju haft med sig sedan barnsben.

I dag klev vi upp tidigt. Erik åkte iväg för att åka lite skidor, och jag har suttit och pluggat. Ena stunden insåg jag att det var rätt skönt att sitta hemma i soffan, med nyhetsmorgon på tv:n och böckerna framför mig. Det är ljust ute med all snö och det är ett perfekt väder för att ta en prommis. Och än i dag, utan att tänka på det så kommer det: "Nu skulle jag vilja gå hem till mormor och hälsa på henne och fika lite. Det hade varit perfekt med en sån paus nu."

Jag har känt ända sedan hon gick bort att jag inte riktigt förstått att hon är borta. Hon fanns ju med ända sen jag föddes?

Till saken hör till att jag har haft mycket på agendan senare år. Mycket stress, känslor, livs/framtids-ångest och så vidare, som har gjort att jag lättare trycker bort jobbiga saker. Däremot har jag inte förrän jag blev tillsammans med Erik, kunnat gråta mer. Och det kan ju kännas jävligt konstigt att säga – Men för mig är det så skönt, för jag känner mig så trygg med han att jag kan visa känslor mer. Och för mig är det så himla underbart på nåt sätt.

Erik och min bästa vän var med på mormors begravning, och det var en enormt fin dag och jag är så glad att de satt där med mig. Såklart med min underbara familj också, men just de där extra. Anna och Erik har ju träffat mormor också, dem är en del av min familj. Jag får ju ångest och gråter bara jag kliver in i en kyrka, oftast för att man varit på fler begravningar som är just sorg - än lyckliga bröllop eller dop, även om de också funnits. Men just såna här saker gör en bara så ledsen. Att man ska behöva släppa taget om människor som till viss del skapat en själv.

Morfars, farfars och mormors begravningar har såklart varit fina allihopa, men det är den där sorgen man aldrig riktigt kan släppa. Särskilt om man inte tar sig tid att bearbeta det. Jag försökte mer eller mindre bara skjuta undan sorgen efter mormor. Morfar och farfar gick bort för så länge sedan så det har man kunnat, och hunnit bearbeta mer.

Men det jobbigaste jag vet är när jag helt spontant tänker "jag kanske ska gå och fika med mormor, det skulle vara mysigt" - och sen inser man att, hon finns inte mer.

Ibland önskar man ju att det fanns lifehacks som gjorde att såna här känslor försvann eller till viss del underlättades för en. Typ som att google är ett lifehack - så borde det finnas nåt som hjälper en att hantera sånt här. Det är så jobbigt när allt ligger på en själv liksom. Haha, skämt åsido.

Som ni ser på bilden var mormor ett solsken. Särskilt när man bjöd på fika. Trots den envishet (med glimten i ögat) vi har på mammas sida av släkten så har vi haft så många fina stunder, och som tur är så finns ju alltid de kvar i hjärtat. Jag älskar och saknar dig mormor. Och alla andra som fortfarande finns kvar inom mig och runt omkring ibland.

Nu ska jag försöka sluta fälla fler tårar och ta en uppfriskande promenad så jag orkar plugga lite mer sedan.

Xx

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Övrigt

Tjenare Tiffany, hur kass får man vara på att ta sig tid att skriva av sig lite?

Saken hör till att mitt liv består mest av det på bilden; plugg, plugg - och så försöker man klämma in att ha lite fritid och liv på sidan av.

Är i stunden sjukt stressad över skolan, och sjukt less tack vare det. Vi har två inlämningsuppgifter som är rätt omfattande eftersom det handlar om juridik och politik, plus tenta om en och en halv vecka ungefär. Och eftersom jag inte känner mig så hemma på ämnet så tycker jag att det är liiite trökigt sådär då.

Man får väl se, blir det min första omtenta sen jag började utbildningen eller inte? I Hope not, men blir de så så lär jag mig nog mer åtminstone. Som journalist är det ju superviktigt att ha koll på sånt här så de har väl triggat mig lite, det är bara mängden information som till slut blir för mycket i huvudet!

Angående att hålla ögonen öppna för vad som konma skall: vi är nu ett steg längre i processen så förhoppningsvis får ni ta del av detta inom en snar framtid.

Xx

Likes

Comments

Hejjjj!
Titt vad dålig man är alltså.. så fort man får för mycket i huvudet och på schemat så tappar man fattningen.

Jag ber om ursäkt.

Förra veckan hade vi tenta och gruppseminarier. Båda gick superbra (tror jag, det kändes iallafall bra), så om några veckor får vi se vad man fick för betyg den förra kursen. Det blir kult.

Jag har haft rätt fullt upp denna vecka och förra veckan också, jobbar ju lite nu och då också så dagarna går för runt. Egentligen har det inte hänt så mycket mer men det är lite grejer på gång, som ni kommer få se resultat av nästa vecka någongång. Superkul och spännande!

Det enda som rikigt stack ur vardagen förra veckan var väl i lördags då jag för andra gången i mitt liv blev påkörd. Såklart körde jag sambons nyaste bil (Bmw:n jag publicerade bild på för någon vecka sedan). Blev rosenrasande när det hände (kan bli så när man blir chockad (läs: arg)  sådär)  och full av adrenalin. Men som tur var gick det bra med oss förare. Materiella ting går att ersätta även fast just detta var sjukt trökigt och sjukt onödigt. 

Som gammal motorskadereglerare är man ju lite arbetsskadad så det där med trafikregler och defensiv körning vet man vad det är, och är duktig på. Känns skönt att det absolut inte var mitt fel iallafall.

Stay safe in traffic och var varsam och uppmärksam i korsningar, särskilt nu när det är mycket snö och ibland halka. (Kan vara bra att leta efter skyltar osv. på vägar där man inte kört tidigare också).

Håll ett öga öppet för vad som väntar härnäst nu då! Det kan bli kuul!

#whenlifehitsyou

Anna och jag blev fotade av vår älskade vän Andrea igår. Snyggt resultat va?
Det här är bara en av cirkus 200 bilder.

Varför fotades vi?

Håll utkik här vettja!

Likes

Comments

Resor

Måste börja med att säga; gud vilken underbar helg vi har haft. Välförtjänt efter en massa jobb och plugg, och så välbehövt för oss två att bara vara med varandra. Den har dock bestått av massa plugg efteråt och i söndags var vi ganska trött efter hemkomsten så jag tog mig inte ens tid att uppdatera här.

Sollefteå är en väldigt liten men mysig stad, som dock verkar ganska död. Men Hallstaberget var verkligen supermysigt, och det var jättemycket folk. På just relaxen är väl det kanske en mindre rolig grej, men det är kul för Hallstaberget.

Det värsta och bästa på just relaxen:
– Att köpa ost&korvbricka med lite cava och öl.
– Småbarn som hoppade ner i den enda "barniga" poolen, precis intill oss där vi satt och mysde i morgonrockarna med utsikten över Sollefteå.

Ni får räkna ut själva vilken som är vilken.

Efter relaxen var man som vanligt rätt slut, så vi låg bara och mysde på hotellrummet, åt lite gott, drack lite gott och bara rådde om varandra. Därefter fixade vi oss inför middagen vid 20.00 som var en förbestämd trerätters.
– Ska jag vara ärlig så lagar vi nog godare förrätt & varmrätt hemma, efterrätten innehöll väldigt mycket mörk choklad vilket jag har svårt för, men Erik gillade den iallafall vilket var kul, han som inte äter så mycket efterrätt annars.

Vi satt kvar på restaurangen och stängde väl den iprincip, som vanligt. VI fastnade med en av servitriserna ett tag också eftersom vi är såna trevliga "Sönnsvallare", sedan beställde vi en drink i baren och satte oss nere vid loungen nedanför receptionen (se bild nedanför.) Världens finaste flygel och superfin lounge verkligen, hur mysigt som helst. Det enda negativa är väl Norrlands mörker efter 15.00 den här årstiden, så man såg ju inte så mycket av Sollefteå där vid 22.30 tyvärr.

Vi låg därefter och kollade på tv och drack upp sista champagnen, somnade väl kring 03.00. Därav -> vi var väl utvilade efter relaxen i några timmar, men mindre utvilade dagen efter. Men det var så värt det! Ville inte ens sova vid 03 bara för att vi hade så trevligt. Erik tappade hakan. "Du har väl aldrig sagt att du INTE vill sova".

Dagen efter vaknade vi inte i tid så Erik väckte mig för en gångs skull. Vi höll på att missa hotellfrukosten men vi hann ner som tur var. En sak är så viktig när man sover på hotell: frukosten är A & O, för att man slipper göra den själv!

Likes

Comments

Recept

Okej, ska jag vara ärlig så har jag varit uppe sedan 08:12 då Erik klev upp med ett ryck efter att vi snoozat några gånger. Är det bara vi som har problem med det? Det värsta man kan göra är att trycka på den där knappen, men likt förbenat gör vi det minst 3 gånger var. Konstant trötthet.

Något jag införde förra veckan var att försöka göra lite bättre frukostar, och en smidig sådan, som har varit en typ av trend på instagram senaste tiden (iallafall
i mitt flöde), är overnight oats. Eftersom jag är så fruktansvärt morgontrött så
måste jag verkligen tipsa om det, eftersom man iprincip gör allt kvällen innan.

Jag är ju en expert på att winga ihop olika recept till ett, så jag testar mig ofta fram, men jag gillar verkligen detta simpla recept till höger.
Två superbra saker med detta: BILLIGT & MÄTTANDE. Och nyttigt såklart.

I morgon tror jag att jag ska toppa med lite rivet äpple, det är så fruktansvärt gott på havregrynsgröt.. För i själva verket är ju havregryn sjukt tråkigt.

För en portion:

1 dl - Havregryn
1 msk - chiafrön
2 -2 1/2 dl - mjölk/mandelmjölk
Krydda med ex. kanel

Toppa med:
Kokosflingor med caramel/kanelsmak
Frysta eller färska bär

Likes

Comments

Resor

Eriks julklapp i år gynnade oss båda kan man väl säga. Vi gör saker sällan bara han och jag så jag kände att det var dags för oss att bara rå om varandra lite.

Tog såklart med mig kameran. Och så åkte vi en finare väg än E4an mot destinationen. Åkte igenom Liden, som är byn där jag växte upp. Så mysigt! Visade Erik vart vi bodde, vilket dagis/skola jag och brorsan gick i och berättade en massa om saker som hänt i byn.

Eftersom jag roddade ratten halva vägen tog jag inga fler bilder än på farfars gamla hus.
Nostalgisk tur, mycket känslor och minnen. Två personer; farfar och Kalle som rör om i tårkanalen när jag tänker efter. Båda så saknade.

Likes

Comments

Recept

Á la Tiff om jag får be. Jag ska mejla min värdmamma och be henne skicka receptet på detta påriktigt, men jag tror att hon lever i flyttkartonger just nu så det är nog ingen idé för tillfället.

Jag har iallafall en passion för att laga mat. I vissa perioder mer eller mindre såklart. Har alltid gillat att prova mig fram i köket, både bakning och matlagning. Det uppskattas oftast!

Oftast när man har fullproppat i vardagen gillar jag snabba rätter. Ibland underlättar det till och med om man bara kan slänga in det i ugnen i 20 minuter, så man till och med kan vara effektiv under den tiden.

Det här tog kanske max 45 minuter, det hade gått fortare om jag hade hittat den här konservburken, men den fanns inte på ICA Nacksta.

(Jag höftar oftast med portionerna, så jag kommer fatta mig kort. Har man ingredienserna i detta recept så kan man tänka lite själv, hur mycket som behövs etc.)

Det du behöver ha hemma i kylskåpet:

– Kycklingfiléer (jag slicear dem så att de inte är så tjocka).
– Någon slags svampsoppa.
(Jag kokade ihop min från Alpnaering.)
– Färsk svamp.
(Jag köpte bara champinjoner, trots att jag bor i Norrland har jag aldrig plockat svamp by the way, det är f*n för dåligt.)
– Riven ost.
(Jag tog matlagningsost och cheddar/mozzarella, för mozarella-delen gör verkligen sitt i denna rätt.)
– Kryddor.
(Jag använde vitlökskrydda, salt & peppar.)
Krutonger.

1. Slå på ugnen på 200 grader. Varmluft/ över/undervärme. Whatever.
2. Slicea kycklingfiléerna. Olja in en djup och stor ugnsform.
3. Jag kokade samman champinjonerna eftersom jag kokade svampsoppan själv, men har man en färdig svampsoppa i burk etc. behövs det inte.
4. Lägg ned kycklingfiléerna i ugnsformen. Häll svampsoppan över (jag varvade lite). Strö över den färska svampen, den rivna osten och krutongerna. Peppra lite.
5. In i ugnen i cirka 25 minuter (Kolla så att kycklingen verkligen är klar!). SMACK! Klart.
6. Servera med ris, eller valfritt tillbehör. Och lite grönsaker såklart.

Superenkelt och supergott vill jag lova. Nästa gång kommer jag nog dra ner lite på svampsoppan och göra den lite tjockare dock, men det var som sagt för att jag gjorde den med Alpnaerings egna "Karl-Johan-svampsoppa".

Kommentera gärna här nedan om ni har några egna tips, eller om jag ska lägga upp det på nåt annat sätt nästa gång. Har fortfarande inte riktigt fattat upplägget på nouw. Tycker inlägget ser rätt tråkigt ut just nu om jag ska vara ärlig.

Likes

Comments

Övrigt

Hej nouw.com och hej alla andra!

Det är roligt det här med tiden, jag har haft så många feelings för att starta en blogg och verkligen komma igång lika bra som jag gjorde för typ 6 år sedan. Jag älskar att skriva och jag älskar att fota och dela med mig av saker. Vi får väl se hur det går den här gången hurrni.

Ett problem jag fightas med psykiskt är att jag nu är halvt färdigstuderad journalist och det betyder ju att jag verkligen måste prestera. Men jag ska för en gångs skull inte kräva så j*vla mycket av mig själv.

Sitter för tillfälligt med ett halvkallt glas vin (det har stått i kylen eftersom det inte öppnades i kväll) och ska måla klart naglarna och plugga lite. På onsdag har jag tenta i Entreprenörskap. En väldigt nyttig och intressant kurs, men det är mycket nytt att ta in. (Vilken j*vla tur, man vill ju lära sig nåt.) Har packat väskan för i morgon bär det av lite mer norrut för en efterlängtad spa- och hotellnatt med min älskade Erik. Det är så sällan vi gör saker bara han och jag så det fick bli min julklapp till han. (Det är en överraskning vart vi ska och vad vi ska göra, men 1. Han vet nog vart vi ska, han vill bara inte ha det bekräftat eftersom det är roligare så. 2. Han läser nog inte detta oavsett.)

Vem är jag då?

Förutom den lilla sammanfattningen jag har som presentation på min sida här till vänster, så är jag en väldigt genuin och glad människa. Mitt liv har alltid gått ut lite på att göra folk i min omgivning så glada som möjligt, och att göra saker som jag utvecklas av. Jag har däremot haft många ups and downs, senaste åren, mestadels på grund utav att jag lider av ständig stress, som många andra. (Inget allvarligt, men man ska inte underskatta stresskänslor.) Har jag inte koll på läget efter flera veckors fullplanerat liv så hamnar jag i ofas, och som nyligen fyllda 25 så har man det i åtanke oftast, men ibland glömmer man av det. Det är helt okej!

För att hålla mig kort i detta så tänkte jag langa några bilder. Fick dock inte till bildtexter så de får komma här. Det är ju trots allt första gången, måste kika lite mer på nouw för att förstå mig på allt.

1. Min gata i stan. Vi har sjuhe*vetes mycket snö, och till veckan ska det komma en halv meter till. Vi i Norrland har det himla mörkt under hösten och särskilt vintern, men snön lyser upp det rätt bra under dagtid nu iallafall.

2. En typisk parbild med min kärlek Erik. Från nyårsafton då vi åt 6-rätters på vår populära restaurang Rå här i staden. Världens godaste mat har dem, och nyårssupén inkl. vinpaket var väldigt mättande och sjukt gott! Firar
1 1/2 år med Erik nu, och fler ska det bli.

3. En typisk parbild med min bästa vän Anna. (Ja, från samma nyårssupé. Är så glad att jag fick fira ett till nyår med henne!) Vi firar snart tio år som bästisar, och hon är helt enkelt världens bästa människa.

Låten med Petter får ni som en extra guldklimp såhär en fredagkväll. Har haft Petter i lurarna sen barnsben och jag älskar han lika mycket nu. Sjukt bra gung!


I nästa inlägg bjuder jag på ett litet ihop-höftat middagsrecept som egentligen kommer ifrån tiden då jag var
Au pair i USA för ex antal år sedan. Jag kommer inte ihåg det helt, därför är det ihop-höftat, som sagt. Enjoy!

Likes

Comments