Ruben vill, som jag skrev tidigare, göra ALLT som storasyster gör. Åka skidor, skridskor, leka samma lekar osv. Så när Noomi fick sin Skrållan-docka i present och har pysslat och lekt mycket med dockan sista dagarna, märktes det tydligt att Ruben hemskt gärna ville ta hand om en docka han med. Ruben har en jättefin docka som han fick i doppresent, en Rubens barn-docka passande nog. Så när jag tog fram den och klädde på den Noomis gamla bebismössa och en liten kofta blev Ruben såå glad. Han såg så vansinnigt belåten och nöjd ut.

Lyckan blev sen total när Noomi erbjöd Ruben att få ha hennes dockvagga på sitt rum. Ja hon engagerade sig verkligen i sin lillebror!

Plötsligt började Noomi kånka in även sitt lilla bord och de två stolarna i Rubens rum. Sen gick hon ner och hämtade leksaksservisen och bakelserna och så lekte de kafferep en god stund utan konflikter och bråk (hurra!!).

Sen har Ruben även velat ha sin docka bredvid sig i sängen när han ska sova på natten, så gulligt!! Undrar vad Rubens docka ska få heta? Hittills kallar han den bara för dockan. Noomis första docka (också ett Rubens barn) heter Labolina.

Så här ser Noomis docka ut, hennes gamla bebiskläder i storlek 44 passar perfekt på Skrållan;

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Det hände verkligen något när Noomi fyllde fem år för en vecka sen. Hon började åka skidor förra vintern och har ändå åkt en del sen dess. Men i helgen var det som att det lossnade på riktigt. Helt plötsligt åker hon utan problem med stavar, snabbt går det och hon har nog kommit på knepet för det här med skidåkningen. Noomi kan också resa sig upp själv när hon ramlar med skidorna vilket är bra om hon ska ta med sig skidorna till förskolan.

Förutom att Noomi har blivit väldigt duktig på att åka skidor så tycker hon också att det är väldigt roligt - och det är faktiskt det bästa. Jag hoppas nämligen att Noomi ska bli min framtida skidåkarkompis! Och det är nog inte långt borta, i helgen åkte hon i skidspåret här i Strömbäck, fort gick det och jag höll aldrig på att få hem henne. Sen när vi skulle gå ut på dn promenad senare ville hon åka skidor och åkte hela promenaden plus en till sväng i skidspåre - trots att nästan blivit mörkt ute! 

Rubens högsta önskan är just nu att få åka skidor han med. Han vill nämligen göra ALLT som Noomi gör. Men än så länge får han nöja sig med att sitta på snowracern och heja på storasyster!

Likes

Comments

De senaste veckorna har vi märkt att det är svårt att få Ruben att somna till lunchsovningen på helger och de dagar vi är hemma från jobb och förskola. Om vi åker någonstans somnar han oftast i bilen, men att somna i vagnen är stört omöjligt. Åtminstone i vettig tid, för när klockan närmar sig eftermiddag känns det inte som någon bra idé att han sover, då gäller det istället att hålla honom vaken. Så Ruben har det lite tufft där på eftermiddagarna när vi har hemmadag.
I lördags skulle vi ta en promenad på eftermiddagen, att åka snowracer verkar vara ganska sövande...

För hur mycket vi än pratade med Ruben var det stört omöjligt för honom att hålla sig vaken.

Det går ganska bra att ta en powernap på snowracern! Ruben provade några olika varianter:)

På förskolan sover Ruben fortfarande gott. Där kan han sova riktigt länge om han får, typ tre timmar... Men det har vi fått sätta P för, läggningen på kvällen började ta så enormt lång tid, så nu är det 1,5 timmes sovning som gäller och det verkar vara lagom just nu!

Likes

Comments

I lördags var en stor dag för Noomi, det är liksom inte varje dag man fyller fem år... 5 år!! Det känns väldigt märkligt faktiskt att det gått fem år sedan vi fick träffa vår lilla skatt för första gången. Fem år sedan livet tog en ny vändning och aldrig mer blev detsamma.

Födelsedagen började Noomi hos mormor och morfar som sov över. Eftersom Noomi är den av oss i familjen som sprätter upp först på morgonen blev det ingen uppvaktning på sängen. Men väl en fint uppdukad födelsedagsfrukost med rosa tulpaner och guldballong.

På stolen väntade en hög med presenter, Lillebror assisterade vid öppningen.

Mormor och morfars present var lite svår att slå in, så den fick Noomi leta sig fram till genom att följa ett snöre. Genom nedervåningen och tvättstugan till pentryt. Där var snöret fäst vid ett lakan som hissades upp när Noomi drog i snöret (morfaruppfinning såklart!). Under skynket stod en cykel! En röd och vit cykel med både handbroms och pakethållare. Den blir perfekt att lära sig cykla på till sommaren. Noomi tog sig dock en tur på direkten inomhus, det gäller att börja öva i tid!

Klockan 13 började Kalaset. Fina storfamiljen och familjevännerna ramlade in och vi började Kalaset med att grilla hamburgare. Noomi fick ännu fler presenter, ett pussel med en bild av henne själv, Pettson-spel och en riktig hockeyklubba med puck till (stod överst på önskelistan).

I sann Alfons Åberg-anda lekte vi även kalasiga lekar (från boken Kalas Alfons Åberg). Noomi önskade Sätta knorr på grisen och Gissa bönor i burken.

Sen blev det fika och födelsedagstårta med MÅNGA rosor på, enligt önskemål från Noomi.

Kalaset med mot sitt slut, men några av gästerna fick vi behålla som nattgäster, så helgen blev festlig rakt igenom kan man säga.

Grattis på födelsedagen Noomi!!

Likes

Comments

Idag har jag och Noomi haft en riktigt fin eftermiddag tillsammans, bara hon och jag. Imorgon fyller ju Lillskrot 5 (!) år, så därför tänkte jag att vi skulle göra något roligt ihop idag. Noomi har länge velat åka till badhuset här i stan, vi åker förbi där när vi ska till dansen nämligen och då ser man rutchkanorna genom fönstren. Vi har på de här två åren inte kommit oss dit tyvärr, men idag hände det! Jag hämtade Noomi direkt efter lunch och så åkte vi mot överraskningen. Först blev det ett pit-stop på kondiset på Avion där vi köpte med fika. Planen var såklart en grodbakelse - Noomis favorit, men de hade tyvärr inga såna idag. Kladdkaka fick det bli istället och Humlan såg helnöjd ut med lådan i högsta hugg.

Badhusbesöket blev väldigt lyckat, vi hade så mysigt. Det var väldigt lite besökare där, så lugnt och skönt och inte minsta trängsel i bubbelpoolen eller köer i rutchkanorna.
Vi började besöket med att bada i Plupp-poolen, tänkt för de små barnen. Det passade oss jättebra eftersom Noomi inte är en jätterutinerad badhusbesökare ännu. Vi badade också i den gigantiska bubbelpoolen och där kom Noomi på att hon vågade flyta med sina armpuffar.

Fikat smakade toppen, på badhus behöver man verkligen fylla på med energi regelbundet!

Klockan 14 öppnade även upplevelsebadet och då hade Noomi verkligen kommit igång. Hon flöt själv (med mig några cm ifrån såklart) i strömmen och plötsligt ville hon åka de stora rutchkanorna, såna hör långa rör som går i ett virrvarr. I en av dem åkte man på en stor gummiring, Noomi åkte i mitt knä, den blev favoriten. Jag vet inte hur många gånger vi åkte den!

Timmarna gick och till slut var det dags att gå och duscha och göra sig redo för hemfärd. Noomi hade nog kunnat bada hela kvällen också, men nog blev hon trött ändå av upplevelsen. Det dröjde inte många minuter förrän hon sov i baksätet.

Nu har mormor och morfar kommit och vi har börjat ordna en del inför den stora dagen imorgon. 5 år, det är ju minsann lite halvjämnt☺...

Likes

Comments

Vi har inte varit hos mormor och morfar i Kramfors sen långt före jul, typ november snarare. Ett väldigt icke eftersträvansvärt rekord så den här helgen hade vi verkligen sett fram emot länge. Michael åkte till Göteborg igår för att gå på sin pappas begravning och jag och barnen hade planerat att ta tåget till mamma och pappa i Kramfors. Tyvärr sammanföll våra tågplaner med århundradets snöoväder, det har snöat otroligt mycket i Västernorrland sista dygnet, så alla tåg var inställda. Tack och lov var det helt ok längs vägarna så det blev en liten roadtrip för oss idag istället.

Vi höll fast vid våffeltraditionen och mumsade frasvåfflor med grädde och jordgubbssylt när vi kom. Sen gick jag och Noomi ned till Åsa och Noomi fick sin julklapp som väntat på henne allt för länge. En Skrållandocka som pratar! Noomi blev såklart otroligt glad över denna drömmiga present, så nu måste vi nog leta fram våra gamla dockkläder!


Tillbaka hemma sen utökades skaran med familjen Forslund. Kvällen har innehållit god fredagsmiddag med efterföljande fredagsmys för kusintrion i soffan. Se så fint!



Nu är kusintrion nattade och vi storingar har bänkat oss framför På spåret med glass och hemkokt kolasås och lingon i efterrättsskålarna. Mums!

Trevlig helg!

Likes

Comments

Igår började Noomis barndans igen för terminen. Det här blir hennes fjärde termin på pyttedans och barndans på Balettakademin, men nu har vi bytt grupp till måndagar. Så ny dansfröken och nya danskompisar. Och vet ni, det har inte varit en "balettkjol" eller "balettdräkt så långt ögat kan nå i den här gruppen! Garanterat ingen inofficiell rosutdelning av de här barnens föräldrar heller på avslutningen. Nä, den här gruppen (eller deras föräldrar snarare) verkar lite mer avslappnade.
Dessutom är det en till flicka i gruppen som heter Noomi, första gången vår Noomi har en namne i en grupp så här och Noomisarna utgör faktiskt 25% av gruppen - lite roligt faktiskt!

Nu när det är barndans får föräldrarna vänta utanför danssalen, på pyttedansen var de vuxna med och dansade. Det finns också ett finfint lekrum för medföljande småbröder. Ruben tycker att det jätteroligt att åka till Noomis dans och blir lika glad varje gång. Fast helst skulle han nog vilja vara med och dansa för han blir alltid lite besviken när dörren till salen går igen framför honom.

Visst är Ruben fin i håret?!  Efter det misslyckade frisörbesöket i december hade hans hår vuxit sig ännu längre och jag tänkte att vi får nog vänta tills han blir tre minst innan det är någon idé att prova. Men, jag gjorde ett försök ändå en morgon förra veckan när Ruben och jag hade vab-dag. Vi körde Babblarna-appen och han satt som ett ljus i säkert 20 minuter, påminde mig regelbundet om att doppa kammen i vattenglaset för det tyckte han var festligt. Ruben var så stolt över att han klippt håret och har pratat om det nästan dagligen sen dess, gullpojken min!


Likes

Comments

Nu var det länge sen det bloggades... vips har det varit både jul, nytt år och nästan en hel januarimånad utan något livstecken här. Men vi mår bra och har så mestadels gjort också senaste tiden. Vi firade jul i Göteborg vilket var väldigt trevligt och firade sen in det nya året hemma i Strömbäck i vanlig ordning (jo, tradition nu sen 3 år tillbaka).
Vi har överlevt den mörkaste delen av året och nu tycker jag faktiskt att det är stor skillnad, ljusare både på morgonen och på eftermiddagen. En lättnad varje år mörkret släpper greppet en aning...

Annars är det verkligen en bra vinter! Vi har gott om snö som har fått ligga rätt ostörd från plusgrader och har inte heller behövt uppleva någon riktig köldknäpp. På helgerna har vi varit ute mycket och åkt både skidor, skridskor, spark och diverse åkdon i pulkabacken. Noomi har blivit en fena på skridskor den här vintern, hon åker nästan varje dag på förskolan och när jag hämtade henne på förskolan i fredags kom hon stolt glidandes på sina vit-rosa skridskor.

Igår tog jag och barnen en promenad här i byn medan Michael byggde på vårt förråd. Noomi ville visa en snögrotta som hon och morfar upptäckt för några veckor sen. Det är två av grannflickorna som byggt den och Noomi tyckte det var väldans spännande att krypa in. Ruben hängde såklart på storasyster, så här kommer ett Hej från snögrottan!

Vi hörs snart igen!

Likes

Comments

En av de saker Ruben uppskattade mest med resan (förutom hissen på hotellet) var när vi åkte linbanan (som en gondol) över till Roosevelt Island. Det är en väldigt långsmal ö som ligger som en liten oas just bredvid det intensiva bruset på Manhattan. Resan över tog ungefär fem minuter och då hade man fin utsikt över öarna. Ruben stod vid fönstret och njöt av åkturen. Det regnade lite, så när vi kom över till ön tog vi lokalbussen och åkte ett varv. Det tyckte Ruben också var hemskt festligt, han hade nämligen uttryckt flera gånger att han ville åka buss. Vi såg mycket spännande saker från bussen, ett gammalt mentalsjukhus, skola, söta villaområden och ett litet bibliotek. Sen åkte vi linbanan tillbaka till Manhattan och även tillbakaresan var fin.


En av dagarna fick vi också besök av vår kompis Jonas, ursprungligen Umebo, men är sen några år bosatt i Princeton som ligger en timme med tåg söder om NY. Vi hade en trevlig eftermiddag tillsammans, gick på julmarknad, promenerade på sjätte avenyn och tittade på julpynt. På aftonen åt vi fantastiskt god Pad thai på en liten thailändsk restaurang.


New York bjöd på en trevlig vecka med mycket jul-feeling. Ruben är fortfarande inte i fas med tidsomställningen och verkar ganska överväldigad av allt han varit med om. Han är vaken flera timmar mitt i natten och pratar mycket om när vi åkte taxi. Han har också berättat för sina fröknar på förskolan om det här med taxin. Hoppas han får bättre dygnsrytm snart för på fredag åker vi till Göteborg för att fira jul!

Likes

Comments

Nu är vi åter hemma i Strömbäck sen några dagar tillbaka. Hemresan gick bra den med, vi flög på natten och Ruben sov helt ok. Dessutom reste vi ju hem alla tre tillsammans och det är såklart skönt att kunna hjälpas åt. Det var ett kärt återseende av vår lillhumla som varit hos mormor och morfar hela veckan. Vi har facetimat varje dag, men underbart att få krama om henne på riktigt också. Noomi har haft ett riktigt jullov och gjort mycket roligt i Kramfors. Hon har bland annat jobbat med mormor på biblioteket, bakat pepparkakor, gjort pepparkakshus, bakat lussekatter och varit med morfar på badhuset. De sista dagarna hade Noomi tyvärr fått feber, så det har varit en sänkt liten tjej här några dagar.

Tänkte berätta om vår mysiga utflykt till Brooklyn som vi gjorde en kväll när vi var i NYC. Jag hade läst om ett villaområde i södra Brooklyn där de tar det här med ljusdekorationer till en ny nivå. Så sagt och gjort, vi tog tunnelbanan söderut, nästan en timme och fick sen promenera ytterligare en stund för att komma rätt. Men det var väl värt resan, för något liknande hade vi aldrig sett. Ojojoj alltså, kolla bara! En del mer stilrent dekorerade än andra, många med tillhörande ljudsystem också...

Det var ett ganska stort område där nästan varenda hus såg ut så här. Det var jättemysigt att promenera runt bland husen och se detta. Några hade julkrubbor i full storlek, några hade godistema och andra gick bara all in på allt.

När vi promenerat gata upp och gata ned en bra stund var vi både frusna och hungriga. På väg tillbaka till tunnelbanan hittade vi en amerikansk Diner som passande nog hette Mikes Diner. Det var precis som på film med en servitris som går och fyller på kaffe, bås-bord osv. Vi tog varsin våffla med glass och in kom en enorm skapelse. Jag blev så mätt att jag fullkomligen rullade därifrån...

En jättemysig kväll hade vi och det var kul att se något annat än Manhattan och skyskrapor! Dyker Heights heter området i Brooklyn om ni blir sugna på att åka dit och känna julstämning.

Likes

Comments