Header

Jag vaknar på nätterna med skäck och terror i mina ögon, med en kropp fylld av panik som ingen ser, som ingen hör, men vem är att skyllas för det?
Jag vaknar på morgonen med en kvävande känsla och en klump i magen för att jag ens vaknade.
Jag vaknar på kvällen och känner på min puls och känner hur hela min kropp går i full panik. Jag känner hur jag har misslyckat hela mitt liv och hela min död. Mina ögon lyser av frustration. Allt är åt helvete för min puls den pulserar precis som den ska om inte en aning fortare på grund av min panik, men den dunkar. Jag känner hur den pulserar mot mina två fingrar som trycker mot sidan av min hals och känslan ger mig panikångest.
Känslan av att jag lever.
Jag önska att jag skulle starta nu med att säga ”hej mitt namn är ____ och jag är en normal glad liten 16 åring” men det funkar inte så. Det är inte därför jag är här. Det är inte därför jag skriver.
Hej jag heter ____, det gör jag. Jag är 16 men jag är inte som alla andra och jag har ännu inte insett om det är en positiv grej eller inte.
Jag kan inte älska.
Jag kan inte le inombords.
Jag kan inte se på mig själv.
Jag kan inte sova.
Jag kan inte leva.
Jag bara misslyckas. 

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Ny kär inledde jag mitt 2017. Min första kärlek tog jag med höga förväntningar, att helt plötsligt skulle jag bli lycklig och allt skulle bli bra men det blev inte som jag planerat. Med dåligt samvete fortsatte mitt förhållande. Jag fick dåligt samvete för att allt jag ville var att han skulle göra mig lycklig och allt skulle bli bra men han gjorde mig inte lycklig. Det var inte hans fel. Han gjorde det bättre men jag önska så att jag var lycklig. Jag hade allt jag kunde önska förutom att jag var sjuk och jag var så kär. Jag gjorde allt för att det skulle se ut som att vi hade det bra. Jag köpte saker till honom så att han skulle bli lycklig för att då fungerade ena halvan av vårt förhållande. Trodde jag. Laserdome, middagar ute, dyra kläder, fallskärms flygning, jag gjorde så mycket jag kunde för att få se honom lycklig. Men det gjorde fortfarande inte mig lycklig och eftersom jag inte var lycklig så var inte han lycklig (Jag kan bara tala från mitt egna perspektiv men det är i alla fall vad jag tror). Jag ville se framtid med honom men jag såg inte ens min egna framtid. Vi flyttade ihop och det blev helt enkelt för mycket. Jag är ledsen ofta. Jag kan inte säga emot. Jag kanske inte alltid uttrycker det i gråt och gnäll ibland blev det bråk och skäll. Jag trodde att mitt förhållande kunde hålla fastän jag hatade mig själv, det gjorde det inte. Någonstans i allt detta så tog det slut. Jag kom hem för honom men han kom för att lämna mig. Jag tänker inte låtsas som att det inte gjorde ont för det kändes som att han sköt mig i magen och lät mig sakta dö. Dock, idag, så är jag väldigt glad för att han gjorde det han gjorde. Tack. För om inte han gjorde det han gjorde hade inte jag stått som jag gör idag. Kunnat tänka så mycket på mig själv och känna att det är okej. Jag bryr mig vad jag själv tycker om mig själv. Jag kanske inte alltid tycker att det är något bra men bara grejen att jag faktiskt kan lägga ner den tiden på mig själv och inte någon annan är viktigt. Jag har vuxit i mig själv även fast det inte betyder att jag är lycklig än, jag har ändå kommit längre. Jag tänker inte säga att jag slösade bort hela mitt liv på honom, jag tänker inte hashtaga #regrets för att det kan jag inte säga att jag gör. Jag var väldigt kär och synd om inte han var det för då var det verkligen slöseri på tid för hans del. Jag var kär och att få känna det var helt jävla fantastiskt. Synd att inte var med rätt person men han fick mig ändå att känna det. Kärlek och närhet som inte gjorde mig obekväm vilket är väldigt sällan det händer. Både förhållandet och avslutet har skadat mig men jag har också vuxit. Tack för tiden men jag är jävligt glad att den är över. Jag vill att tiden nu ska gå över också för det är fortfarande inte min tid. Skillnaden är ju dock att jag ser att tiden kommer gå över och att det inte är ett slut här för det är nog första gången på länge jag känner så.

Likes

Comments

Mina texter

I once actually felt good. I was happy, with myself and life. Didn’t overthink every decision I made nor hated myself for the mistakes I made. Something happened. Obviously.


My name is not needed and I am how old you want me to be. I have a face and to everybody that face is what defines me but not this time. Behind this screen I am words filled with feeling and story. My face is everything from pain to happiness. My body that is sexualised daily it’s just a space that is filled with everything between horror to disgust because that is how I’ve grown up to believe. Not to show too much of my body nor act like I like my body because that is disgusting.


It all started with words and that is how I want to end it, or at least try. That is what made me realise how strong and powerful these small letters I am writing with actually is. Every form of letters that creates a word can mean so much and many of those forms of letters is what has broken me down.

I was then convinced to believe that it was my fault everything. I was disgusting and that is only my fault isn’t it? If you would have asked me that time I would never admit that I was actually a sad soul but I was. I convinced myself that it was only me that made myself sad and in my mind that didn’t count as sadness. I blamed everything on me. Every word that was thrown at me, every dirty look in the corridor and every push, it was my fault.

The guys were my age and the teachers always told me not to worry, he’s just in love with you, but please teacher, why didn't you ask me if I wanted him to be? I had to adapt to the situation because I had no choice. Overtime they tried to unlock my bra or touch my butt it was seen as a compliment by others but I felt so uncomfortable. I didn’t feel like a person. I felt like an object that was there for the guys to play with and at the time I didn’t overthink it too much.


I grew older and still had the ideology that girls were just toys for the boys. Toys that didn't make noise, a toy that didn't destroy. I was a toy that didn’t exist. I felt unnecessary, meaningless and disgusting because I had a body that was seen as disgusting.

I met a boy.

He saw me, I thought. He focused more that the other boys at my school. He focused on me like i was his goal and in some wicked way I was but not the way I thought. He forced on only me whilst the other boys focused on girls as groups. I felt special and he told me I was. One kiss, one second that i felt alive but I didn’t know the rules, don’t get into the game without knowing the rules. It took one kiss for him to blame everything on me. One push against the wall to make me scarred for life. it took him moments to ruin my whole life.

But I was grown up to believe that, that is how boys are supposed to treat girls, use them for their fun because all that we girls are is objects.

Even though he empty my whole body of feelings I still tried to convince myself that he likes me because he wasn't like the other boys, he focused on me only, so I thought.

And so I thought i was in love with him, when he was done with me he keep going to the next girl to focus on.

As I saw his eyes locked in another girl my heart broke, because I knew that look, that was how he used to look at me, what made me believe that I was the one and only, what made me to let him ruin my whole life.


I couldn’t look at my reflection without falling apart inside, how could I be this disgusting, this horrific, how could one human being be so obscene. I disguised myself, I wasn't worth anything, I was not worth the life I had been given. I stared hearing voices, screaming that I should kill myself, the voices became my friends because I wanted to kill myself as much as they wanted me to. I know that i sound insane but they fooled me. I started to believe them, trying what they said that I should do. They controlled me. I was just a body walking around, my gaze was empty and infinite and I could not feel what I was doing, I don’t remember a couple of month of my life because I was a walking disaster. I wasn’t awake. I was trapped in a nightmare worse than the ones I meet at nights. This nightmare was real. I didn't feel like myself and I didn't feel like I was me that was doing anything.


What hurst the most is the thought that I will never be able to become happy. I am hopeless. but sometimes it helps to think that; I once actually felt good. I was happy, with myself and life. Didn’t overthink every decision I made nor hated myself for the mistakes I made. But then again.. something happened. Obviously.

Likes

Comments

Mina texter

Sex

What do you actually think when you hear the word sex? Dirty, disgusting or even obscene?

The word is filled with disgust in many ears, for many reasons. The word has always been classified as a dirty word, ever since we all were kids.

What do you actually think when you hear a girl say talk about her sex life? Whore, hoe, hooker, disgusting, dirty, easy, cheap, attention whore, there is no stop.


I never really realised how sex could be beautiful, I never really realised that sex could be good. For me, a girl. I have known as everybody else that the word whore and so go on has had an connection with sex but it wasn’t until I got called out for being a whore even though I still was a young virgin, that was when my I started seeing sex as dirty, disgusting or even obscene, but not for boys, right? The amount of boys going around at school talking whom they “fucked” last night is uncountable. In my situation at least

You don't say that a girl had sex with a boy, it’s the boy that had the sex but what then was it for the girl.

When I was young and virgin, I thought that a virginity was the uncoolest thing possible, I wanted it gone so I could be cool, cool as the boys in school. Be able to speak out about all the sex I have. But I didn’t want to loose it, I wanted to me cool. As the boys.

But my brain still told me that sex was disgusting.



Likes

Comments

Super bra internationella kvinnodag, morgon med pojkvän, nya skor och se total flawless ut!!!

Likes

Comments

Igår så åkte jag till pedram på kvällen för att spendera natten med honom, många skulle nog se det som ovärt och onödigt eftersom att han jobbar till så sent på kvällen men när jag bara får träffa sin pojkvän 2 dagar i veckan så blev det väldigt värt att få sova med honom en natt extra, det är ju ändå kvinnodagen idag och pedram gjorde frukost till mig och det var jätte mysigt. Det är så otroligt fint väder idag, jätte soligt och snön lyser upp allt!! Glad kvinnodag till alla då ❤

Likes

Comments

Mina texter

I once actually felt good. I was happy, with myself and life. Didn’t overthink every decision I made nor hated myself for the mistakes I made. Something happened. Obviously.

My name is not needed and I am how old you want me to be. I have a face and to everybody that face is what defines me but not this time. Behind this screen I am words filled with feeling and story. My face is everything from pain to happiness. My body that is just a waste of space and should not be seen as obscene nor sexy. If I was the one who got a say in what my body was I would describe it as totally fine to disgusting.

Behind this screen, behind all this small letters that I type in one by one, here I feel like I can do anything, be anything and actually tell people who I am. Nona Massey. I really am impressed how much meaning so small things as letters forming into words could have. One word could ruin someones life just like it could makes someone happier. 

It all started with words that is what made me realize how strong and powerful these small letters I am writing with actually is. Every form of letters that creates a word can mean so much and many of those forms of letters is what has broken me down but also so many of those forms has made me felt just a little better when I thought it wasn't possible. It's all about knowing how to give them form and not exploit them. 

the true talent if you ask me is knowing how to form the perfect sentence at the perfect time. 

Likes

Comments

Dagens outfit 💁

Helt vanlig fredag med skola och sen hem och sen på kvällen åkte jag till pedram. I skolan har vi ettor i teater börjat ha lektion med tvåorna och vi började läsa pjäser idag och så ska vi välja vilken vi ska göra en egen pjäs utav. Det var jätte kul både att variera gruppen och att läsa de olika pjäserna. Sen hade jag lite mys med Ellen på kvällen för hon kom hem och ville bada och se serie med mig, hade först tänk att åka tidigare till Pedram men min bror erbjöd sig att köra mig så behövde inte ta tåget och då kunde jag stanna hemma och vara med Ellen. Nu är jag här hos pedram och sitter med hans mamma och väntar på att han ska komma hem så jag får krama på honom. Han har jag saknat, inte lätt att bara få träffas två dagar i veckan.

Likes

Comments

Jag har nästan inte gjort någonting detta lovet men det har ändå varit väldigt skönt. Idag är det den 24 och det är lördag. Pedram ska sova hos mig inatt och mina systrar, Ellen, Eleanore och Rebecka och hennes barn har varit här ikväll. Jag Becka och Pedram spelade lite monopol men vi hade så kul att jag inte ens tänkte på att ta kort på det. Det har varit en jätte mysig dag och med det säger jag gonatt. Hoppas ni sover gott så hörs vi när jag blivit en bättre bloggare och skriver oftare... Puss

Likes

Comments