livet

Brukar försöka se det vackra i dagar som dessa men idag var det svårt. Om det beror på eventuell förkylning, vädret eller den tidsenliga vintergråa svackan är i skrivande stund oklart men jag har landat i att det är okej. Att det går över även denna gång.

Lite positivitet har dagen bjudit på åtminstone. Jag fick luncha med fina vänner som jag inte träffar lika ofta längre pga vi läser olika ämnesinriktningar i skolan - sånt blir en glad över! Sen passade jag på att svänga förbi hos ett par andra vänner som ger sig ut på världsäventyr imorgon. Som vanligt fylldes besöket av djupa, mindtwistande diskussioner och spådom som kanske grundar sig projektering av projektion eller ren intuition. Att få ta del av alla dessa olika hjärnor, tankar, personligheter under en dag och känna att en växt lite som människa - det är ändå livet.

Tänker hålla kvar dessa stunder och somna med dem nära hjärtat men först ska jag dricka te med min man.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

livet, artbyrorie

Söndag kväll och snart dags för sängen.
Dagen har spenderats i soffan med längdskidor, serier och film. Vi avslutade med Churchill, som jag tyvärr sov mig igenom men första halvtimmen och sista kvarten var mycket bra!

I fredags hade vi som tidigare sagts, amerikanska middagsgäster. En otroligt trevlig kväll som slutade kl. 04 när de var tvungna att åka till Arlanda! Däremellan hann vi med ledarskapssamtal, Kalles kaviar, varför det är bra att betala skatt och sälja en tavla. Det är sååå häftigt. Den ska alltså bo i Alabama, USA. Är det nu jag kan kalla mig internationell konstnär?

Gonatt cats!

#art #byrorie #painting #acrylicart #posca

Likes

Comments

mat

#foodfrenzy 😋

Igår hade vi middagsgäster från USA, idag kör vi datenight, allt i samma anda - det vi är bäst på.

Missade tyvärr att fota maten igår, men kvällens middag ser ni framför er. Smaklökarna dansar som de vore på extacy. 

#foodfrenzy #foodporn #foodislife 

Likes

Comments

livet, mat

Shu katt!

Idag är jag glad och byter perspektiv, från feministisk anda till ätlig anda. Vi väntar nämligen middagsgäster från USA och tänkte bjuda på lite svenskt - löjrom från Kalix (de kommer aldrig mer kunna äta amerikansk), lite skagen, en Kalles kaviar-kanapé (mest för att de sa att det är det enda de inte äter). Huvudrätten blir världens godaste burgare och jag vågar lova att de har aldrig ätit en godare burgare än denna. Försöker för övrigt få Johan Jureskog att anta en burgartävling men han verkar för feg tyvärr.. Efterrätt blir nån form av plommon (som min mor har gjort på oklart sätt) med vaniljglass och havrecrumble.

Jag trodde jag hade mycket tid på mig att skriva lite här men tydligen anländer gänget inom kvarten så det är bäst att jag avslutar och tänder ljus!

Likes

Comments

livet

Jag blir så jävla förbannad. Dessa tjejer är femton år, FEMTON. Fattar ni hur sjukt det är att de upplever detta? Fattar ni hur sjukt det är att killar i samma ålder behandlar andra på detta sätt?

När jag var tretton blev jag knivhotad av mitt ex. När jag var fjorton ville killar och gubbar att jag skulle skicka bilder till dem på Lunarstorm. När jag var femton blev jag kallad hora, för att jag hade haft en sommarfling. När jag var sexton blev jag drogad på en fest där alla var mina vänner - än idag vet jag inte vad som hände eller hade hänt om mina gäris inte hittat mig. När jag var sjutton piercade jag bröstet, en släkting jag knappt känner (som om det är relevant) önskade att han hade varit yngre så kanske han hade haft en chans att se piercingen. När jag var sjutton bestämde sig några killar i skolan att skriva i en facebook-grupp att jag knullade vem som helst inne på skoltoaletten. När jag var arton och gick hem från krogen hade jag ett par extra sneakers att byta klackarna mot och nycklarna mellan fingrarna. När jag var nitton blottade sig en person jag jobbade med, arbetsgivaren sa att det är sådant klientel men jag kan ta med mig en extra personal nästa gång.

Osv, osv, osv, osv...

Fattar ni hur sjukt det är, att tretton år senare HAR INGENTING FÖRÄNDRATS?
Vart finns de vuxna? Vuxna som agerar när tjejer blir utsatta. Vuxna som agerar förebilder för unga killar. Vuxna som vågar ta snacket om vad som inte är okej. VUXNA SOM BETER SIG SOM VETTIGA MÄNNISKOR.
Fattar ni att den kultur som råder i samhället, arbetsplatser, skolor, hemmen, är skadlig för såväl tjejer som killar?
Tjejer växer upp med glåpord och dålig självkänsla. Killar växer upp känslolösa - för det är svagt att känna - och står sedan för majoriteten självmord.
Machokulturen är skadlig för oss alla och vi vuxna måste utrota den. Inte för PK'ns skull utan för de unga som växer upp idag.
Alla mår bättre av snällhet.

Tack till mina gymnasielärare som lyssnade och såg vad som hände. Jag lovar, när jag kommer ut i skolan ska jag komma ihåg det och aldrig blunda när någon blir illa behandlad.

#machokultur #femton #feminism #deträckernu #nouw30daychallenge #bulletproofbaby

Likes

Comments

böcker

Ny dag, nytt inlägg #nouw30daychallenge

En av planerna med denna blogg är att berätta om de böcker jag läser. Jag ska ge mig på att göra en bokanalys, vi får se hur det går.

Om någon vecka är det dags för bokseminarium i skolan, de böcker som står på listan är Doktor Glas av Hjalmar Söderberg och Håpas du trifs bra i fengelset av Susanna Alakoski.

Bokanalys av Susanna Alakoskis roman Håpas du trifs bra i fengelset, utgivningsår 2010.

Handlingen utspelar sig under en livstid, mer eller mindre. Vi hoppar fram och tillbaka mellan säg 60-70-talet och 90-talet. Vi får tillbakablickar från en svunnen barndom, som emellanåt kanske var fin men mestadels infekterad av alkoholiserade föräldrar. När boken börjar befinner vi oss på ett behandlingshem av något slag, i Malmö framkommer det senare. Vi befinner oss också stundom i Göteborg, stundom i Stockholm. Ibland får vi en tillbakablick till ett gammalt Finland eller åker på en resa till Thailand, sådana parenteser som kan ske under en livstid.

Vi får följa Anni, från hennes perspektiv, och hennes kamp mot fattigdom och missbruk. Anni som föddes i en fattig familj, där föräldrarna söp och misshandel i hemmet var vanligt. En familj där Anni oftast bara hade sin bror. När brodern, Sami, blir äldre kommer han i kontakt med knarkets värld och Anni står kvar, själv. Trots fattigdom och missbruk lyckas hon ta sig från misärens mittpunkt och ut till andra sidan. Där träffar hon Dan, där föds deras dotter Jenna, där lägger hon ner sin själ i att hjälpa de som är kvar i misären, där kämpar hon med hoppet att hennes bror en dag ska bli fri från missbruket och samtidigt önskar att han ska dö och lämna hennes liv på riktigt.

Annis liv är fyllt av känslor och tankar som kolliderar med varandra, ett arbete som ständigt påminner henne om samhällets baksidor - där hon själv kommer ifrån, där hennes bror är kvar. Temat i hennes liv har ständigt varit detsamma, att hjälpa. Hjälpa dem hon älskar men hatar. Hjälpa dem som påminner om dem hon hatar. Trots att vi får följa Annis liv genom hennes tankar och känslor, är jag aldrig där. Jag känner henne inte, jag är bara den ständiga observatören utan koppling till någon i boken. Karaktärerna förblir ansiktslösa fram till de två sista avsnitten i boken.

Jag tänker att Alakoski vill synliggöra olika faktorer som kan leda människor in i missbrukets värld, där fattigdomen kanske är största boven. Boken ger också perspektiv på hur det är att vara anhörig till någon som missbrukar. Att det därifrån sett snarare påminner om avtändning på heroin än det sköna ruset från silen. Emellanåt blir jag både arg och ledsen men endast över att politiker och myndigheter är så jävla trångsynta.

Alakoski själv är född i Vasa och utbildad socionom. Jag gissar att hon delar med sig mycket av egna erfarenheter och känslor i denna. Även om hon kanske själv inte har en missbrukande bror lär hon ha upplevt både anhöriga och missbrukares berättelser som socionom., vilket också märks.

Avslutningsvis måste jag ändå ge boken det; trovärdighet. Även om jag inte uppskattade språket så bidrar det till trovärdighet, det speglar en känsla av kaos och maktlöshet men endast intellektuellt då känslan aldrig infinner sig.

Betyg: 2 av 5 katter.

Har du läst boken? Vad tyckte du?

Over and out cats!

#bokgäris #bokanalys #skönlitteratur #läslus

Likes

Comments

livet, böcker

Ibland kommer det dagar som stör hela ens väsen. Utan någon egentlig anledning. Dagar som påminner om något man helst vill glömma, ett känslomässigt minne som triggas igång av en skitgrej, rent ut sagt. En sådan känsla som vänder upp och ner på allt, skapar kaos inom en. Humöret rasar och du blir en bitch. Så blev den här dagen och nu har jag fått ur mig det ur systemet, så gott som.

Idag var det skola och det är vanligtvis de roligaste dagarna under en vecka, så var det idag också förvisso. Jag har precis börjat termin två på ämneslärarprogrammet vilket också innebär första terminen för mitt förstaämne - Svenska.
Det. Är. Så. Kul. Delkursen heter Språk, litteratur och lärande och den behandlar, övergripande, alla de tre delarna. Idag gick vi igenom grammatik - vilket jag alltid hatat. Det är svårt att lära sig grunderna för ett språk när man redan får högsta betyg på skrivuppgifter och svenska (utom C-kursen). Därför har jag bävat lite inför de grammatiska delarna de kommande åren. Till min förvåning (jag blir förvånad under varje delkurs, sign. ödmjuk men bäst), så förstår jag helt plötsligt vitsen med grammatiken. Även om jag är duktig på att uttrycka mig i skrift kan jag uppenbarligen bli bättre med hjälp av grammatikens alla konster, dessutom kommer jag lära mig att språka om språket - eller metaspråk för att använda mig av rätt termer - och på så vis kunna utföra (förhoppningsvis) korrekta bedömningar när det väl är dags för betygssättning. Tänka sig!

Grammatik (Från grekiska: γραμματική, grammatikí) är det regelsystem för språk som beskriver hur morfem (orddelar) kombineras för att bilda ord och dessa i sin tur kombineras för att skapa förståeliga satser och meningar. #metaspråk

Utöver alla facktermer och teorier och språk och grammatik som vi ska gå igenom under våren ska vi såklart läsa ett tiotal många böcker. För en, mig, som inte har läst skönlitteratur på flera år och som först i höstas börjat läsa kurslitteratur, känns det som ett näst intill oöverkomligt berg. Dock har jag hört att utmaningar är till för att övervinnas och jag ser ändå fram emot det. En väg tillbaka till ett gammalt intresse. För en sisådär tio-femton år sedan (shit vad gammal jag är, brukade skämta om "tänk när man måste säga 'för tio år sen' för att berätta nåt") kunde jag sluka flera böcker i veckan. Det är mitt mål, att kunna och vilja göra det igen. Det finns ingen härligare känsla än att slukas av en bra roman, sätta in sig själv i historien och bli bästa kompis med karaktärerna. En egen värld mellan mig och boken. Och en kopp te eller ett glas vin. Sen fattas det bara en öppen eld eller ett badkar så är visionen på riktigt.
Vad läser du helst och var? 

Som avslutning på denna dag kollade jag på ToyStory 3 med yngsta bonusungen. Jag grät mer än hon. Det borde jag förövrigt ha skrivit som ett av mina guilty pleasures (första inlägget), att gråta till Disney-/Pixarfilmer. No shame, jag är ändå en Disneyprinsessa men mer om det en annan dag.

Nu ska jag dricka te och be om ursäkt för mitt högst osympatiska humör.

Over and out cats!
#nouw30daychallenge #grammatik #lärarstudent #pixar #bokslukare #bokgäris

Likes

Comments

livet

Gomorgon cats!

Det här börjar ju bra, två inlägg under loppet av 10 timmar.
Ny vecka, redan den fjärde detta år. Eller där tog jag väl i med redan, för en gångs skull tycker jag inte att tiden har gått så fort men det kanske beror på att jag gått in i någon form av vinterdvala och ett inre lugn, eller för att det är måndag morgon. Ingen vet riktigt.

Nej nu ska jag sluta svamla. Jag fick alltså syn på #nouw30daychallenge (nouw.com/nouw30daychallenge​) och tänkte att ja, varför inte. Det kan ju vara ett bra sätt att komma igång ordentligt med bloggandet. Under kommande trettio dagar ska jag skriva minst ett inlägg varje dag, om vad? OM MIG. Och katten Ragnar. Och att det här med minusgrader inte är min grej. Och om plugget. Och mat. Om träning. Och böcker och musik. Och en å annan lermask, helt tappad gällande skönhetsprodukter är jag inte. Alltså, allt som jag finner viktigt i mitt liv - vilket förhoppningsvis är allt jag håller på med, annars får jag sluta upp med oviktiga saker.

Jag slår två flugor och en mygga, i en smäll på en gång tänker jag. Vi börjar med myggfan. Det här med att det är -12 celsius, är det verkligen rimligt? Kyla är inte min grej. Jag är liksom den personen som går runt i sneakers året runt, äger en vinterjacka men har hellre på mig en av mina fyrtioelva bomberjackor och svär sedan över att jag håller på att frysa ihjäl. Vännerna i Luleå skrattar åt mig, "det är ju bara friskt". Jo eller hur, till mitt försvar är den stockholmska kylan minst tre gånger så hemsk som den luleanska.
Nog med klagandet, vädret går ju som känt inte att göra något åt (eller gör det, chemtrailers?). Istället tänker jag berätta om katten Ragnar och plugg. Som ni ser på bilden är han kanske världens sötaste katt och precis som andra katter ligger han gärna på datorer eller kurslitteratur och det är ju inte så konstigt. Hur skulle det se ut om en serie eller exempelvis studier skulle få mer uppmärksamhet än Ragnar, så kan vi ju inte ha det. Hemska tanke. Som ni kanske också ser på bilden har jag gjort mig redo för att läsa drygt sjutton kapitel ur diverse böcker och om ni var uppmärksamma ser ni också att en av böckerna har att göra med språk i skolan. Vad pluggar denna Aurora till, undrar ni kanske och det ska jag berätta för er...nu. Jag ska bli gymnasielärare i svenska och förmodligen religion, andraämnet har vi inte valt än. Det här är andra terminen av tio, på Södertörns Högskola, så jag har en bit kvar men det är sååå kul! Utan tvekan det bästa beslut jag tagit. Finns det fler som titulerar sig #lärarstudent här inne? Var pluggar du i så fall och till vad?

Over and out cats, nu måste jag faktiskt sätta igång med läsandet!

Likes

Comments

livet

Shu katt!

Här sitter jag med en nystartad blogg. Det är minst åtta år sedan jag hade en aktiv blogg men nu är det dags igen. Jag har alltid älskat att skriva men har under lång tid tappat viljan, eller snarare förmågan och självförtroendet. Nu är jag tillbaka i någorlunda skriftliga glansdagar.

Det har gått en dryg vecka sen jag skapade nouwkontot och jag har funderat en hel del på vad jag vill skriva om. Jag är inte särskilt bra att hålla mig till ett ämne - jag tycker om mycket och även om jag önskar att jag var supernördig inom ett område är jag tyvärr inte det. Jag är ingen fashionista eller superintresserad av skönhetsprodukter - men det behövs kanske inte heller då det redan finns så många duktiga bloggare inom de områdena. Jag är inte politiskt aktiv eller någon eldsjäl inom samhälleliga organisationer - däremot har jag mycket tankar om samhället och världen i stort. Min slutsats, som nu äntligen börjat ta form, är att jag behöver inte ha något specifikt ämne att skriva om, det finns så mycket i mitt liv som jag vill och behöver skriva om. Alltså, du är varmt välkommen till bloggen som kommer handla om mig och mitt liv och allt som ryms där - mer precist tema än så blir det ju inte.

1. Tre guilty pleasures?
Schlagermusik - alltså old school schlager.
Enhörningar.
Klämma finnar.

2. När grät du senast och varför?
Studentpubens julfest. Jag hade tappat plånboken med nycklar och sambons kreditkort i.
Lågvattenmärke för en kvinna på 26 år, men ibland får man helt enkelt släppa fram sin inre fjortis, eller?

3. När kan du vara dig själv till 100 %?
Om jag ska vara djup och lyssna på det japanska (?) ordspråket som säger att en bara kan vara sig själv när en är själv så är svaret enkelt - när jag är själv. Ska jag vara lite roligare än så inkluderas min sambo, min familj (där förvisso sambo är inräknad) och ett fåtal vänner som går att räkna på knappt två händer.

4. Tre saker du avskyr?
Flyga, spindlar och koriander.

5. Hur är/var du i skolan?
Jag är fan grym. Lätt för att lära och alltid haft relativt bra betyg.
Pratar gärna, såväl om relevanta saker som om något helt irrelevant för ämnet.
Diplomerad procrastinerare.

6. Vad blir du stressad av?
Att inte ha en plan. Och att ha en plan.
Man skulle kunna påstå att jag är något av ett kontrollfreak, jag MÅSTE veta vad som ska ske, vad som förväntas av mig, vad PLANEN ÄR. Samtidigt HATAR jag planer, att behöva inrätta mig efter ett bestämt schema, tider eller måsten, då kickar snarare min impulsiva sida in och det känns fysiskt omöjligt att klara av det.

7. Hur tror du att andra uppfattar dig?
Estetsjäl, snäll och omtänksam.

8. Hur uppfattar du dig själv?
HATAR dessa frågor. Samma som ovanstående svar. Och dryg när jag så känner för det.

9. En situation som du tycker är jobbig/pinsam?
Nya gruppkonstellationer. OJ vad jobbigt det är att hamna i nya grupper.
Då är jag oftast tyst och observerar tills jag känner att jag har koll på vad den nya konstellationen innebär, sen blir jag mitt vanliga pratglada jag.

10. Tre otippade saker om dig själv?
Jag kan rappa (tror jag iallafall?), men bara när ingen hör för då får jag prestationsångest.
Jag har varit på festival i Portugals öken.
Mitt PR i knäböj är 65 kg (dock måste jag erkänna att jag förmodligen inte skulle kunna det idag men jag ska dit igen)

11. När känner du dig som vackrast?
Oj vilken svår.. Det är väldigt sällan jag inte känner mig fin, får man säga så? Men måste jag välja får det bli när jag ska på dejt med mannen, inget går upp emot date-nights och fancy ass dresses. Fast vackrast är jag när kläderna ligger på golvet efteråt.

12. Något du funderar mycket över?
Mat. Vad ska jag äta imorgon? Ska jag äta något nu? Vad ska vi beställa för mat till veckan? Vilken restaurang ska vi prova nästa gång? Ska jag ta med matlåda eller köpa nåt i skolan? OCH HUR KAN FOLK ÄTA KORIANDER?

Over and out cats!

Likes

Comments

Instagram@artbyrorie