Dramatik i Ateljén

Att måla i olja kräver en hel del tålamod. Olja är ingenting för den som vill bli klar snabbt. Just nu arbetar jag med målningar där färgen är grunden för måleriet, inte själva bilden. Färgen kom först, bilden senare. När jag målar brukar det ofta bli så att målningen växer fram successivt.

Jag längtade efter att måla med jordiga färger, med dramatiska scener.

Jag började med att grunda ytan med ett tunt lager brun sienna. När färgen torkat klart, målade jag stora ytor med färg även detta lager ganska tunt så grundfärgen lyser igenom. Jag målar med denna metod eftersom jag vill att ytskiktet ska få en speciell lyster.

Ofta arbetar jag med 2 eller 3 målningar samtidigt, speciellt om jag vet att tavlorna ska vara i någorlunda liknande färgsammansättning.

Djur är något som återkommer ofta i mitt måleri och på senaste tiden har jag tänkt på hästar. Dessa ståtliga djur passade bra in i den scen som växte fram under måleriet. Jag gillar verkligen färgerna, de är harmoniska trots den dramatiska scenen som utspelar sig med ett vällande moln av rök. Kanske är det en flykt undan allt obehagligt eller kanske är det en framtid som vi ofrivilligt dras in i på grund av vårt eget missbruk av naturen, eller kanske är det en scen ur apokalypsen?

Oavsett om man tycker målningen är skrämmande eller vacker så för den tankarna till något oundvikligt.

Mina målningar inger ofta hopp, men vart är hoppet i denna målningen?

Hoppet ligger bortom det uppenbara...