Livet rullar vidare

Ibland stannar livet upp en smula.
Något oväntat händer. Himlen fick en ny stjärna den här veckan och livet blir sig aldrig mera likt igen...

Min mamma dog när hon var 67 år. Det upptäcktes att hon hade cancer när hon var 62 år. Hon bad högre makter om att få leva iallafall 5 år till...för att hinna lära känna det yngsta barnbarnet och för att han skulle komma ihåg mormor. Och hon levde i 5 år till. Så många gånger har jag önskat att hon bett om 10 eller 20 år! Varför snåla med ynka 5 år när hon ändå höll på och önskade?

Min mamma dog alldeles för tidigt! Hon hade så mycket kvar att ge oss! Hon var navet i hjulet, kittet i fönstret, familjens medelpunkt, hon var tryggheten personifierad. Hon hade alltid en hjälpande hand över och barnbarnen (och hunden) var det allra viktigaste! Hon hjälpte mig så mycket med barnen när de var små och jag var själv med dem. Hon bakade mormorsbullar med dem och hon läste böcker för dem.
Jag hade behövt henne idag med! Hon hade kunnat hämta Vicky efter skolan och hjälpt till att selträna kaninen, hon hade kunnat öva Tyska med Axel och hjälpt mig att välja gardiner till nya hemmet.
Hon har varit borta i snart 10 år men åh vad hon fattas oss!

Och jag ställer mig frågan: Hur skulle jag leva om jag visste att jag hade 5 år, 10 år eller 15 år kvar att leva?

Vad skulle jag strunta i att göra? Vad skulle jag göra mer och oftare?

Lever jag det bästa liv jag kan göra? Vad behövs för att jag ska göra det?

För mig handlar det mycket om att följa mitt hjärta eller min magkänsla. Det som känns bra och rätt leder mig rätt.

Jag är på god väg men det finns mer kvar att göra. Jag lägger ner för mycket tid på struntsaker och målar alldeles för lite i olja.

Så nu ska jag njuta av mitt morgonkaffe och sedan ska jag ta fram stafflit...

Gör det bästa av den här dagen alla fina

För det ska jag, Carina😘

  • Nära Pettersbergsgatan , Västerås

Gillar

Kommentarer