Så här kan livet få vara för alltid



MITT FÖRRA INLÄGG blev visst lite rörigt. Men poängen som jag försökte att få fram var att ena dagen var hon inte här, och nästa dag var hon här. Tolv timmar efter att jag skrivit en lista på saker som jag ville göra innan hon skulle födas.

På ett sätt var vi absolut redo, och på ett annat sätt inte alls. Hon kom tre dagar innan bf, två dagar efter att jag slutat jobba och jag hade helt ärligt hoppats på att hon skulle stanna där inne ett tag till, att hon skulle låta oss vänta och längta lite längre. Undrar hur pirrigt det varit att vakna på bf-dagen om hon inte varit född än?




Men här är hon! Älskade, älskade Betty. Med världens finaste hår och en pussmun som gör mig knäsvag. Hon gör livet enkelt för oss. Och såklart så mycket bättre än innan hon fanns.


De fem första dagarna har varit oväntat lättsamma. Jag hade nog räknat med enorm sömnlöshet, att ständigt ha henne på bröstet och kanske känna förvirring eller oro kring hur vi ska lösa livet tillsammans med henne. Men allt är självklart och enkelt. Alla tre har landat mjukt tillsammans
.

Jag vill inte säga att hon är en enkel bebis, men jag hittar inte något bättre ord. Hon säger till när hon blir hungrig och sover gärna tätt intill Daniel eller mig, men hittills har hon också kunnat ligga själv och sova i långa stunder medan vi kunnat dona på med det vi vill.




Igår promenerade vi till affären för att köpa blöjor (gud vad mycket blöjor det går åt!!). Det var en så fin vinterdag och vi blev ute en lång stund. Alla vi mötte hejade glatt på oss. Tänker att det kanske syntes att vi var en fem dagar gammal familj ute på tur?




Så här trevligt har det också varit. En glad, vaken bebis i knät, en brasa i bakgrunden och en sambo som lagar middag i köket. Så här kan livet få vara för alltid.


Gillar

Kommentarer

Instagram @nikelinds