TILL MIN ALLRA FÖRSTA-EX

Hej det var ett tag sedan vi pratade, höll en dialog. Jag har mycket jag vill säga till dig, saker jag vill förklara. Du fick mig att känna mig svag, du fick mig vilja krypa under täcket där allt kändes säkert, där inga speglar fanns, där jag slapp se. Jag önskade att du kunde älska mig när jag inte var i din närvaro. Jag kommer ihåg första gången vår kärlek satte spratt, då fjärilarna i magen var onyktra och min hjärna var i hypnos. Det var du och jag, i din soffa. Jag är ingen öppen person, tvärtom, jag är känslomässigt stängd. Du fick mig att öppna mig, du visste allt. Du satt och höll om mig när ingen annan orkade, du satt och höll min hand när jag grät till fåniga romantiska filmer med olyckliga slut, du gjorde mina drömmar till mål. Jag älskade det. Jag älskade oss. När människor var elaka och jag längre inte hade en plats någonstans, fann du mig en plats. När skratten gav sig på magen och lyckoruset krigade med kroppen föll jag på nytt. Dina miljontals gånger försök på att vara kock, jag låtsades alltid att älska din mat, för jag älskade dig. Vi hade det fint, men jag önska att du visste om mina sömnlösa nätter, att dina misstag inte var någon hemlighet och hur ont det gjorde., Att älska någon. villkorslöst. Jag önska att du kunde älska mig när jag inte var i samma rum. Jag önska du älskade skratta med mig såsom jag älskade att skratta med dig. Jag önska du kunde se mig och ingen annan. Jag har så många önskningar som jag en dag insåg endast kommer vara önskningar. Efter dig låste jag mig. Kastade iväg nycken. Jag trodde att dina misstag inte gjorde avtryck, men det är en lögn. Jag tror att jag ville att du skulle vara viktigare än vad du var. Jag tror jag fantiserade dig tills du förblev någon annan. Men jag är inte sårad längre, genom all dess ilska och alla tårar lärde du mig något, Du lärde mig hur det känns att älska för första gången, du visade mig tonårskärlek, ren och grym tonårskärlek. Jag är tacksam. Jag har alltid viljat säga till dig att jag hatar dig. Jag hatar att du blev min första. Min första kärlek. Mitt Första allt. Du kastade iväg det fina i det första. Därför hatar jag dig. Du är mitt första hatiska ångestfyllda ex. Ett sånt ex man hatar men samtidigt är så rädd för. För du lyckades såra mig när ingen annan kunde. När skölden rasa, när fötterna aldrig slutade springa, tankarna aldrig kunde stå stil och tron på mänskligheten gick i kras. Fan för dig. Fan för du är du. Fan för dig och mig tillsammans. Jag önskar jag kunde älska det fina i hejdå lite tidigare. Du tog allt och gick kallt. 

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229