Novembersvepet

November tjugotjugo kommer vi kanske alltid minnas. Det kommer finnas några rader skrivna om den här månaden i historieböckerna. Valet i USA som tycks bli seglivat. Coronan likaså. Restriktioner vi aldrig förr skådat. Lockdowns av hela länder, igen. Motsvarigheten här hemma i Sverige är allmänna råd, även det hårt i jämförelse med hur det vanligtvis är. Fritt.

Jag tänker på en lärare jag hade i gymnasiet. Inte vilken lärare som helst utan THE lärare. Som lärde kvinnohistoria innan nya feminismen kom. Som lärde ut sådant vi några åt senare lever i. Som hon inte fick uppleva tyvärr, och kanske tack & lov? Jag minns vad hon sa, inte minst det om pendeln. Allt pendlar. Värderingar pendlar. Samhällen pendlar. Människor. Det är ett sätt att skapa balans & när det stormar ute i världen, då kompenserar en kanske upp det med att göra den egna bubblan mindre, eller är det bara jag?

Det blir så tydligt när jag skriver det här svepet. Att jag vill tillbaka till grunden. Det allra närmsta. Att just nu blir vår vrå av världen mindre och mindre. Inte sämre, utan bara mindre. Andra värden får fäste, växer sig starkare igen.

I november spelar det inte så stor roll vilket väder det är. För om vi överhuvudtaget ska kunna ses så får vi hålla oss ute. Att grilla korv, pinnbröd, marshmallows & banan med choklad i foliepaket känns plötsligt som så mycket troligare än restaurangbesök, leklandslek eller tidiga julmarknader. Utflykterna behöver inte vara så värst avancerade nu, bara vi kommer ut. Får vara tillsammans. Kanske gör det också att man blir mer uppmärksam på allt som faktiskt finns, händer, här & nu? Platser längs byns sjö blir plötsligt många utflyktsmål liksom grannbyarnas loppisar eller historiska platser. Att ta sig till ett annat grannskaps lekplats blir istället för att åka till en storstads lekland, och så vidare.

Istället för att lyssna på poddar och musik vill jag höra vinden vina, eller lyssna till språklös yogavänlig musik som talar ett annat slags språk. Inte alltid, ibland behövs någon annans röst än den egna, än de en får lov att träffa nu. Men visst är det också skönt med det ordlösa? Med naturens symfoni?

Jag har fortfarande inte läst böckerna från förra svepet eftersom de aldrig hann komma in på min reservation innan biblioteket stängde, och det gjorde att jag började se mig om i de egna bokhyllorna & tänka sig att där hittade jag Rätt ur jorden som svarar på så många av frågorna jag ställt mig om odling & förädling av det som odlas. Så nu är det den jag kommer läsa om kvällarna när lilla Si har somnar i min famn, men innan jag är redo att sova. Från pärm till pärm. Som hjälp i trädgårdsgrubbleriet som i en mycket långsam takt börjar växa upp & bli någon slags plan.

& om ni vill se mer om de Blå zonerna så är detta en början för den matlagningsintresserade, nämligen Konsten att leva längre . Fina porträtt av platser & människor & härlig matinspo. Nu vill jag helst dricka vin från grekiska öar & äta sjögräs från japanska öar... & kanske också syrade grönsaker odlade i dessa trakterna.

I november får vi kanske hem soffan som är försenad & då kan vi kanske börja sätta upp konsollhyllorna som ska fyllas med noga utvalda böcker & sätta upp postersen jag köpte i somras & kanske blir en av alla lediga dagars sysselsättning att göra en drömfångare till lilla hallen & ett fredstecken till sovrumsväggen så att en vaknar upp och tänker på fred det första en gör, eller kommer innanför dörren & vet att i det här huset kan en vara trygg med att drömma fritt utan maror & monster.

& om jag får tillfälle kanske jag också plockar in en kvist med nypon, eller ett gäng enbärsgrenar, för att fånga november istället för att sträva emot.

& kanske tar jag mig en kopp Pukkahte varje kväll, tillsammans med en frukt. Kanske blir det så. Eller på något helt annat sätt.

  • Svepen

Gillar

Kommentarer

Ulrika,

det är väl just det som blir fördelen med den här tiden, att också en grå novemberskymning kan få en särskild närvaro och mening, man tar sig ut för att man måste och får ibland uppleva det på ett annat sätt.

www.ulrikanettelblad.se
NeaLi
NeaLi,

Åh, skrev precis om det! Det gäller att passa på, att se det som något fint också! 🧡

nouw.com/neali