Att ta hand om barn & hushåll

Jag vill ha det

Säger lilla Mi när hon springer över gräsmattan, i motsatt riktning gentemot vart vi ska.

Det går inte att ta det älskling, vi får titta på det. Kom nu.

Mm.

Vi borde egentligen redan vara framme vid förskolan vid den här tiden, men jag har slutat stressa iväg för att undvika en av dagens många små och stora strider. Nu går vi sakta sida vid sida jag och lilla Mi. Hon med sin lilla hand i min. Hon pratar på om dimman & jag lyssnar. Lillebror sitter i vagnen och tittar med stora ögon på allt vi går förbi.

Moln
säger hon med sitt eget speciella uttal

Ja
svarar jag det är nästan som moln. Små små små regndroppar. Och så är det lite magiskt för hus och skog gömmer sig i dimman.

Mm. Må må hegnoppa.

Det är såhär våra mornar ser ut för det mesta nu. Gå upp. Kramas och säga god morgon. Ta på kläder och äta grötfrukost. Ge lillebror flaskan och sen klä på ytterkläder och gå till förskolan. Vinka hejdå, ses sen och därefter är det bara jag och lillebror i några timmar. Ibland träffar vi någon eller åker någonstans. Oftast går jag en långpromenad & lilla Si somnar i vagnen.

När vi kommer hem igen är det oftast förmiddagsfika. Te eller kaffe. En frukt eller hembakt bröd med creme cheese & päronmarmelad om jag är på det humöret. Och så sköter jag om hemmet. Kanske sätter jag en deg. Tömmer diskmaskinen eller städar ur något förråd i källaren. Tvättar eller dammsugar. Vattnar blommor eller städar lekrummet. Tar tillvara på äpplen, förbereder middagen eller bakar en kaka. När lilla Si vaknar är det hans tur att få lite omsorg. Han ligger länge vid bröstet och myser. Ibland badar han i baljan, blir insmord & ompysslad. Ofta vill han sen ägna sig åt sitt, hålla i någon babyleksak, känna med fingrarna & smaka med munnen.

Då pysslar jag med mitt. Yogar. Eller gör något i köket. Pratar högt med lilla Si om vad jag gör

Sen måste man knåda ordentligt, iallafall den här degen. Den ska inte vara torr men inte heller fastna. Du får känna när du blir äldre.

Eller

Idag är det alldeles dimmigt ute. Men det gör inte så mycket, vi kan ju mysa här inne.

Lilla Si svarar nästan alltid på samma vis nu förtiden, med ett stort leende & sprall i hela kroppen.

Efter lunch hämtar vi storasyster på förskolan. Pratar om vad hon har gjort där idag. Om vad vi ska göra i eftermiddag. Ganska ofta går vi förbi grannens äppelträd & plockar ett äpple eller två att ha till eftermiddagsfikat.

Och så fortsätter dagen. Med jämna mellanrum blir det alldeles tokigt & då är båda barnen ledsna samtidigt. Ibland har jag tänkt ut för många moment att göra på en eftermiddag, tiden är för kort, och då blir det stressigt. Oftast tar det en stund att komma till ro för oss alla tre. Men sen, sen är klockan snart middagstid &barnens pappa kommer hem från sitt arbete. Då tänder vi ljus och äter middag tillsammans. Ägnar någon timme åt att prata & umgås & plocka iordning för kvällen. Sen är det kväll, nattning & kvällssysslor & så har ytterligare en dag gått.

Det är såhär mina dagar ser ut för det mesta nu. De är stilla på det viset att vi håller oss häromkring. Var sak får ta sin tid & jag längtar inte bort till allt som skulle kunna hända & göras på samma vis som tidigare. Jag trivs med att ta hand om barn & hushåll om det ibland också innefattar att få en paus ifrån det. Min vardag är som en stillsam dimmig septembermorgon, vilsam med inslag av småbarnskaos.

Gillar