Personlig text som jag skrev för exakt en månad sedan

I samma stund som jag skriver detta har jag precis kommit på att för exakt en månad sedan stod jag just nu på Arlanda flygplats hemma i Stockholm. Jag minns hur jag var så otroligt nervös men ändå redo att gå på planet för att åka över atlanten och för att snart få starta ett helt nytt kapitel i livet. Jag hade tusen tankar i huvudet när jag stod där på Arlanda och därför passade jag på att skriva ned alla mina känslor och funderingar i en anteckning på mobilen. Jag tänkte dela min anteckning med er och även svara på de frågorna som jag själv ville ha svar på när jag satt där på Arlanda och väntade på mitt plan.....

"27 Oktober 2018 - Äntligen på väg

... Nu händer det! Herregud så många tankar och funderingar jag har just nu. Jag är på väg att flytta från tryggheten jag har här hemma i Sverige men för att istället få möjligheten att starta ett helt nytt kapitel på andra sidan jordklotet tillsammans med min Jacob. Jag flyttar hemifrån, jag och Jacob blir äntligen sambos, jag tar uppehåll från mitt jobb och det kanske svåraste av allt, jag åker bort från min älskade familj, släkt och mina vänner.

Hade jag för 4 år sedan sagt till mig själv att jag skulle flytta till Kalifornien år 2018 så hade jag aldrig trott på det. Nu står jag här, klockan är 11:23 och jag hoppas på att snart få gå på planet. Jag har kramat min familj hej då och då och då får jag ett litet ångesttryck över bröstet när jag tänker på att jag aldrig tidigare har varit borta såhär länge från dem förut. Min familj är det absolut viktigaste jag har och det kommer kännas så konstigt att inte få krama om dem på flera månader (trots att jag är väldigt glad över att jag ska få göra detta). Jag känner nog alla känslor som man kan känna just nu. Jag är nervös, stressad, orolig, förväntansfull, redo, exalterad, lycklig, ja alla känslor som sagt!
Jag har haft en fantastisk sommar, jag har tagit examen, haft ett fantastiskt jobb och jag har spenderat en hel del tid med nära och kära. Det är dags att åka på ett äventyr som jag inte har en aning om hur det kommer att bli men det enda jag vet just nu är att jag verkligen ser fram emot att få åka och att äntligen få träffa Jacob igen efter två månader.

Alla dessa känslor men också alla dessa frågor som cirkulerar i huvudet. Hur kommer min tid i USA att vara? Kommer jag att trivas? Kommer jag ens att bli insläppt i landet? Kommer jag att få hemlängtan? Kommer jag att bli accepterad som den personen jag är? Hur kommer min vardag att se ut? Hur kommer det att bli mellan mig och Jacob när vi slutar med distansförhållande och faktiskt blir sambos på riktigt? Hur kommer det att gå att flytta hemifrån och lämna tryggheten som finns hemma i Sverige?..."

En månad har nu gått och jag är lyckligare än någonsin! För det första, min första månad har varit helt fantastisk och bättre än jag någonsin kunde föreställa mig. Vi har redan hunnit med sååå mycket grejer och det finns så mycket mer att göra. För det andra, ja jag kom in i landet, haha. Dessutom får jag stanna längre än planerat trots att det blev fel med mitt visum. Jag har träffat riktigt härliga människor här i USA och de har verkligen bidragit till att min första månad har känts så underbar. Självklart saknar jag min familj massor men tack vare FaceTime har det gått bra. Vi ringer fortfarande flera gånger om dagen som vi alltid har gjort och det känns precis som när jag är hemma trots nio timmars tidsskillnad.

Nu till det viktigaste av allt och även den enda anledningen till att jag faktiskt är här idag, jo Jacob.
Hörni, hur underbart är det inte att få bo tillsammans med sin partner!?!? Alltså jag ÄLSKAR verkligen att få bo ihop och dela vardagen med varandra! Vi har skapat våra rutiner, vi kompletterar varandra, vi finns alltid där och stöttar varandra med mera. Det kanske mest underbar av allt är att trots att vi faktiskt är två olika personer med olika bakgrund, egenskaper, synsätt på saker och ting osv så kompletterar vi varandra på ett sätt som jag tidigare bara kunnat önska om.
Vi har haft distansförhållande sedan dag ett men det verkar bara som om det har gjort oss starkare som personer och framförallt som par. Det känns helt fantastisk att vi har skapat en vardag utifrån oss två som ett par och inte som två enskilda individer som vi tidigare varit vana vid.

Känner mig extremt lyckligt lottad och tacksam för varje dag jag får vara här och det tillsammans med att jag får göra detta tillsammans med Jacob!
/N


Gillar

Kommentarer

Elin
Elin ,
Finaste! Blir så rörd av texten och den värmer så mycket. BÄSTA DU! ❤️
nathalielindberg
nathalielindberg,
Fina fina Elin ❤️ Vad glad jag blir!! nouw.com/nathalielindberg
charlottalovnfdholmg
charlottalovnfdholmg,
Åhhhhh! Vi saknar dig så mycket här hemma, men det är så otroligt skönt att höra att du har det så bra!!❤️ Det kommer att bli tomt utan dig på julafton, men vi Face-timar väl!? Må så gott, bästa du!! Bamsekram från moster!❤️❤️❤️nouw.com/charlottalovnfdholmg
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229