Så funkar det

Jag var med och grundade en organisation där vi utvecklat ett koncept för rättssäker beslutshantering av vård- och myndighetsärenden. Att bli sjuk är en sak, ovanpå det ska man hantera all administration till vård, myndigheter och försäkringsbolag.


Vad gör jag som kontaktperson?
Som kontaktperson är jag den samordnare som lägger en handlingsplan och är länken i administrationen mellan de olika specialisterna. Du som patient har färre kontaktpunkter och får kortare beslutsvägar i ärenden till vård, myndigheter och försäkringsbolag. Det kan vara beslut som vård, ersättning och hjälpinsatser.

Som kontaktperson håller jag ihop teamet med oberoende specialister som gör en bedömning av det utredningsmaterial som ligger till grund för beslut som rätten till vård, ersättning och hjälpinsatser.

I teamet finns både medicinsk och juridisk kompetens. Med finns aktuella specialister som ärendet berörs av. Det kan vara allmänläkare, specialistläkare, jurister och specialister i försäkringsmedicin. För att nå optimal kompetens i ett ärende och undvika fallgropar som intressekonflikter och jäv anlitas godkända specialister externt.



”Det händer att några blir arga för att de inte får som de vill. Man måste komma ihåg att det är en väsentlig
skillnad mellan att få som man vill och att få rätt beslut”.


Som kontaktperson och samordnare av teamet tar jag aldrig ställning i beslutsfrågan. Jag samlar ihop specialisterna och administrerar aktuella ärenden enligt aktuell handlingsplan som innehåller sjukvårdens medicinska vårdplanering och den strategiska myndighetsplanering som görs av samhällsvägledaren.

Tro och trovärdighet
Ett ärende hanteras alltid baserat på fakta och trovärdighet i de uppgifter som ligger till grund i ärendet. I de fall de finns några tvivel ser man på vad som talar för och vad som talar emot ärendet. Baserat på de uppgifter som lämnas av specialisterna administreras sedan ärendet till respektive instans i korrekt ordning med underlag.

Vanliga frågor som jag får

När är det svårast att hjälpa någon?
Svar: Det svåraste är att hjälpa till när det finns motstridiga uppgifter från olika instanser. Eftersom varje instans gör sin egen utredning kan det bli så att två instanser har tolkat samma uppgift olika.

Är det många rättshaverister som söker hjälp?
Svar: Det är få som verkligen har ett rättshaveristiskt beteende som ligger dennes personlighet. De flesta brukar kunna samarbeta när de väl får möjligheten till hjälp.

Man får inte glömma att ett rättshaveristiskt beteende kan ha sin grund i att inte ha blivit hörd. Personen har därför inte heller får någon hjälp vare sig från sjukvården eller annan samtalskontakt. Till slut blir man desperat.



Rättshaveristiskt beteende - en riskfaktor


Den som har ett utvecklat rättshaveristiskt beteende som är en del av sin personlighet är näst intill omöjligt att hjälpa. Man brukar märka det genom att det inte finns någon som är tillräckligt bra att hjälpa dem med någonting. De vet ofta bäst själva och det är alltid någon annans fel att de blivit felaktigt behandlade. De fortsätter dock i sitt sökande och letar hela tiden efter nya personer som bekräftar deras tes om att ingen kan hjälpa dem.

Den sistnämnda kategorin kan bli farlig. Det är här som fakta och trovärdighet spelar en avgörande roll. Personer med ett rättshaveristiskt beteende är ofta påstridiga i sin uppfattning, De uttalar hot och gör anmälan i större utsträckning än generellt. Mycket av den tid som skulle gå till att få hjälp ägnas åt att hitta fel, klaga och gnälla. De kan anmäla utan saklig grund, kan skriva av sig på sociala medier och ringer ibland även media. Rutinerade journalister är vana att sortera fakta och bedöma trovärdigheten i uppgifterna. Journalister har ofta vana att hantera dessa människor då de enligt rutin ska faktagranska saken innan de skriver en artikel.



"Man måste komma ihåg att dessa människor mår mycket dåligt".


Det är aldrig personligt riktat gentemot någon person. Detta är ett beteende som inte är unikt för hanteringen av myndighetsadministration utan kan återspegla sig upprepade gånger i personens liv på livets olika områden.



Att få hjälp


Vem gör vad

Som kontaktperson är man den som tar fram en handlingsplan, samordnar administrationen och är länken mellan specialisterna i de ärenden som ska vidare till beslut hos vård, myndigheter och försäkringsbolag.

Alla ärenden granskas av specialister inom respektive specialistområde.

Juridiska frågor
granskas och analyseras av jurister som har en juridisk kandidat examen. Kravet på en jurist är att de gjort sin tingsmeritering på någon av landets domstolar.

Medicinska frågor
granskas av leg. läkare inom respektive medicinskt specialistområde.

Försäkringsmedicinska frågor
granskas av försäkringsmedicinsk specialist och rådgivare.


Lagar och regler
Gällande lagstiftning följs i samtliga ärenden. En del vill att underlaget endast ska innehålla selektiva uppgifter. Som kontaktperson är uppgiften att samordna administrationen, inte att manipulera den.


Etik och moral
Om vi ser oegentligheter i det material som ligger till grund för den sammanställning som görs säkerställs alltid uppgifterna.


Det finns en inbyggd tröghet i systemet

Det finns ett enormt högt tryck på att få hjälp. För att fler ska kunna få hjälp snabbare har vi därför flyttat direktkontakten till vårdcentralerna. Genom att minska den administrativa bördan skapas utrymme för att fler ska kunna få hjälp snabbare.


”Som kontaktperson minskar man den administrativa bördan för både patienten och de specialister som ansvarar för ärendet”.


Behovet av hjälp med samordning var långt större än vi kunnat ana. Därför digitaliserar vi nu administrationen så att fler kan få hjälp snabbare direkt från sin vårdinstans. Det handlar om en digital plattform som ser till att den administrativa kedjan fungerar. Den administrativa kedjan skapar i sig en ohälsa som gör att patienten mår sämre utöver det grundläggande medicinska tillståndet.



Återupprättar relationen mellan patienten och läkaren

Det händer att jag som ambassadör berättar för läkare, vårdpersonal, företagshälsovård, arbetsgivare och patienter om hur man i den roll man är i kan påverka situation. Med projektet Spetspatient kan den som vet, kan och vill mer bidra till större patientmakt i sin egen vård. Jag föreläser om hur man kan stärka trygghetssystemen med digitala lösningar. Lösningar som ger människan större utrymme. Patienternas kontakt med läkaren blir allt mer distanserad.


”Läkaren och patienten delar samma problem, från olika perspektiv,
att få rätt uppgifter på plats.”.


Vid en förfrågan svarade patienter att man känner sig stressad över att inte hinna säga allt på läkarbesöket. Läkaren uppger vid en förfrågan att de känner sig stressade över att inte få rätt uppgifter från patienten, uppgifter som ligger till grund för vidare åtgärder, behandling och beslut.


Dagens administrativa kedja är både ineffektiv och spretar för mycket då alla professioner gör sin egen utredning. Det finns inte någon sammanhållande länk. Därför är det inte ovanligt att utredningar kan innehålla motstridiga uppgifter som kan påverka beslut hos vård, myndigheter och försäkringsbolag.



Administrativt stöd och hjälp vs vård

På senare år har utvecklingen gått i en riktning där många behöver direkt vård. Om man inte får rätt hjälp från början är det lätt att köra slut på krafterna.



Trygghetssystemen har blivit tunnare.



Många som hört av sig de senaste åren har varit för sjuka för att kunna ta emot administrativ hjälp. De behöver vård och medicinsk hjälp innan de kan ta emot administrativ hjälp.

Detta är ett av skälen till att vi vill säkerställa att patienten ska kunna få administrativ hjälp redan vid första läkarbesöket. Idag kommer man som kontaktperson ofta in när det gått runt hundra sjukdagar. Då har många förbrukat tiden på väntan och det är inte ovanligt att vara så utmattad, uppgiven och frustrerad att det inte går att nå fram med någon hjälp.


Lots genom byråkratin 

Min uppgift som ambassadör är att berätta om Myndighetslots och mitt engagemang som kontaktperson. Att informera om hur man kan navigera genom vård och myndigheters administration för att få rätt vård, ersättning och hjälpinsats.


Här tillsammans med projektet Spetspatienter. Från vänster: Sara Riggare, projektledare för Spetspatienter, Susanne Karlfeldt, forskningskoordinator på Akademiskt specialistcenter i Stockholm, Lisbeth Löpare-Johansson, utvecklingsdirektör på Region Norrbotten, samt Nanda Holm, Woxzia myndighetslots i Stockholm. Foto: Jonas Hansson.


Allt gott, Nanda ?? via Assistent 

Gillar

Kommentarer