By the way - In a way

Vi lever i en tid då allt förväntas göras i farten. Både det vi kan på rutin och det vi aldrig ens har provat. Till och med på det vi inte visste fanns förväntas vi ha full koll på. Man talar om en inlärningskurva i fyra faser som går från att vara omedvetet omedveten, medvetet omedveten till medvetet medveten och slutligen omedvetet medveten. Detta går att applicera på nya vanor liksom de vanor man önskar ersätta med bättre vanor.


Allt det vi gör förväntas utövas på toppnivå av inlärningskurvan oavsett om det är första gången man provar det. För att nå denna nivå av inlärning behöver man ha utfört momentet runt 2000 gånger. På en nivå av omedvetet medvetande.


Har du någon gång varit med om att någon visat någonting eller sagt någonting till dig i förbifarten. Senare har du fått höra att det gick vi ju igenom men du har inte något minne av det. När ni talar om saken kan du efter ett tag dra dig till minnes att något om det nämnts men du har inte uppfattat detaljerna i det.


1 omedvetet omedveten

Vi märker att något inte fungerar.


2 medvetet omedveten

Vi blir medvetna om problemet och vad vi tidigare inte tänkt på.


3 medvetet medveten

Vi provar olika lösningar och strävar efter en lösning.


4 omedvetet medveten

Vi har nu övat in den nya lösningen och genomför det utan att ens tänka på det.



På samma tåg - I samma vagn 

Det räcker inte med att vara på samma tåg. Det krävs att vara i samma vagn för att ett budskap ska gå fram.
Det går inte att gå direkt från att vara omedvetet omedveten om en sak till omedvetet medveten. Ändå är det vad som ofta krävs och förväntas. Det är vanligt att den som övat in ett moment förväntar sig att mottagaren ska ta till sig informationen på alla fyra nivåerna i utvecklingskurvan på en och samma gång. Att mottagaren efter att ha visats en sak eller berättats en sak en gång ska uppfattas på alla dessa fyra nivåer i utvecklingskurvan i en och samma stund som det visas eller berättas. Verkligheten fungerar inte så. Man måste ges utrymme till att ta in informationen, bearbeta den och först därefter kunna ge någon respons.


Detta är skälet till att jag alltid delar in informationsöverföring i tre faser. Information då mottagaren endast lyssnar, därefter diskussion för att komplettera och förtydliga saken för att slutligen ha kommit fram till ett beslut i saken.


Information om saken.
Diskussion kring saken.
Beslut i saken.

Need to know - Nice to know 

Vi lever i ett ständigt informationsflöde. Många ser information som en ständigt rinnande vattenkran. Allt är lika viktigt eller oväsentlig. Detta gör att man inte kan sortera i vad som är viktigt och vad som är oväsentligt. Jag har som riktmärke att allt som innehåller en beskrivning av handlingar, vad som händer samt hur, när och vart detta någonting förväntas hända. Jag kallar detta för ”need to know and nice to know”.


Need to know, nice to know är saker som du behöver memorera, kunna återberätta, lära dig och kunna komma ihåg. Det kan vara i skolan, en yrkeskunskap men även saker som att du avtalat möte eller någon annan överenskommelse.


Nice to know vardagliga samtalet om väder och vind. Det är lättsmält information som vi inte förväntas memorera. Det kan saker som är kul att veta. Saker som är lättsammare att diskutera utan någon större eftertanke.


Ditt engagemang är ändå vad som i slutänden visar vem du är och vad du står för. Det är bara du själv som kan besluta dig för vilka saker du vill öva på och utvecklas inom. Det finns fyra riktmärken för de faser som en inlärningskurva av en sak har. Du ligger ofta i olika faser beroende på vad man pratar om.

Allt gott, Nanda ?? via Assistent 

Gillar

Kommentarer

Mest lästa