Längtan och försvarstal

Nu är Falsterbotävlingarna igång och på tisdag åker jag ner. Kommer att sitta klistrad på dressyrläktaren och kolla på fina ekipage i fem dagar. Ser mycket fram mot att se Patrick Kittels nya kür med Scandic och att få se Isabell Werth live. Särskilt den öppna träningen för GP-ekipagen är lite av en höjdpunkt. Och så förstås Agria Challenge där tre dressyrryttare turas om att rida samma tre hästar där de har 90 sekunder att känna in sig för att sen rida ett St Georg-program. En klass som var superintressant förra året. Särskilt den härliga stämningen mellan ryttarna var anmärkningsvärd och de tipsade om hur de skulle rida hästarna. Det märktes också på procenten. Förra året red Patrick Kittel, Chaterine Haddad och Anja Plönnske den klassen. I år är Isabell klar och jag hoppas att det är Patrick i år igen och har ett litet hopp att Andreas Helgstrand är med också. Andreas har med sin otroliga jätteskimmel Stamina (e Stedinger) till sjuårsklassen. Där kommer ekipaget få bra konkurens av Minna Telde och Isac (e Hip Hop). Samma sjuårsklass såg jag Minna vinna för några år sen med sin svarta Santana och det ekipaget är med i årets OS-lag!

Förutom att kolla på dressyren kommer jag förstås shoppa lite;). Även om det inte är mycket jag faktiskt är på jakt efter. Kommer att bli några schabrak med all sannolikhet:D.


Isac förra året:

Storbesök i form av Anky van Grunsven och Salinero, som vi kollade på i ösregn...

...och detta är lite av förra årets shopping. Schabraket är använt en gång, luvan och pannbandet har jag inte ens kvar. Kanske inte den mest lyckade shoppingen:D.

Milt uttryckt längtar jag söderut! Det verkar dock som om jag får nytta av paraplyet jag också köpte förra året:/.



Men innan det bär söderut ska jag jobba två kvällar till. Jag kör ju taxi och har gjort så i drygt tio år nu. Det är ett bra jobb och även om jag i perioder är vansinnigt trött på det så får jag väl ändå erkänna att jag trivs rätt bra där bakom ratten. Det jag dock blir så evinnerligt trött på att jag vartenda kväll (fleeera gånger) måste försvara mig för att jag flyttat till Sundsvall från Skåne. En vanlig konversation är typ så här:

Kund: Men du kommer inte härifrån?

Jag: Nej, det gör jag inte (rätt uppenbart på dialekten..)

K: Men varför har du flyttat HIT?? (som om Sundsvall är helvetet på jorden)

Innan jag hinner svara här brukar det läggas till: Ah men det var förstås kääääärleeeeken!

J: Nej, jag flyttade hit själv och för att jag ville det.

Här får jag två olika reaktioner, antingen; Men läser du här eller? Denna typen är enkel att lugna med att svara att jag läser på universitetet (även om det är lite av en halvsanning för tillfället...)

Andra reaktionen gör dock att jag efter en lång kväll får hålla tillbakan mig själv för att inte bara skrika rakt ut därför att de säger; Men alltså är du helt dum i huvet som flyttar hit-här är ju snö på vintern!!.

För det första är det inte jag i den här konversationen som är "dum i huvet" och för det andra så kan jag komma på måååånga saker som är värre än snö och kallt om vintern! Som en crazystalker chef, eller att bo i en pytteliten ytterst nyfiken småstad när man är med i en dokusåpa eller ha hästen i ett stall där en uppblåst mansgris styr och ställer. Jag blir bara så trött på att sundsvallsborna inte kan förstå hur man aktivt kan vilja bo här och att det faktiskt finns värre saker än snö och att det är kallt och mörkt på vinter.


Nähä, då var det dags att göra sig redo på kvaällens prövningar i taxin!

  • Häst

Gillar

Kommentarer