Det är inte ditt fel

Sen senaste inlägget har hästarna hunnit vara på klniken igen. Barb en gång och Koop två gånger. Barb blev skodd igen och fick nu slippa kilen på insidan höger fram då hon är plan och fin nu. Hon blev även longerad och böjd för att se om vi verkligen skulle spruta kortison i kronleden igen. Jag vill förstås helst slippa kortison eftersom det ökar fångrisken så mycket. Äntligen blev det lite goda nyheter för nu är Barb helt ohalt initialt. Det har funnits en liten rörelsestörning som knappt varit en hälta, men hon har var tydligt störd. På böjprov finns en liten reaktion kvar men hon är mer komfortabel med att bli böjd. Veterinären tror att det är ligamenten som orsakar bp-reaktionen och det låter rimligt.

Eftersom ligament ska läka med viss belastning får hon nu promeneras för hand och ska vara uppe i 30 minuter när vi ska tillbaka om fem veckor. Jag gissar att vi knappt kommer att vara uppe i det då för jag känner att själv igångsättningen är så otroligt otäck. Så länge hon bara går i hagen finns hoppet, katten lever. Ja ja, det går åt rätt håll åtminstone.

Koop har som sagt varit på två klinikbesök. Förra gången bedövades först kronleden, gjorde ingen skillnad. Sen bedövades hovleden och det släckte helt. Han kollades på fem minuter efter att bedövningarna lades för att veta vad som exakt släcktes. Eftersom vi där och då inte kunde utesluta att det fanns skador på ligamenten ville inte veterinären behandla hovleden med kortison eftersom det skulle kunna förvärra en ligamentskada. Så vi blev hemskickade med 10 dagar Metacam.

Otroligt nog släckte hältan helt efter en Metacamkur. Men till gårdagens besök ca 10 dagar efter avslutade Metacamkur är hältan tillbaka och med besked. Nu är den ca 1.5-2 grader både på rakt och böjt spår. Så det handlar fortfarande om något litet och otydligt, han är väldigt väldigt halt och nu har det gått sju veckor. Igår fortsatte vi utredningen från senast och han ultraljudades nedanför kotan. Inte helt förvånande ser inte hovleden så bra ut. Men den har aldrig sett bra ut på röntgen ens när han varit igång, så ja.. Ett annat fynd som gjordes var att x-plattan som sitter i karleden där senorna går ihop och sen fäster nere i hoven (om jag nu fattat det rätt), inte heller ser bra ut. Detta var tydligen en populär diagnos innan det började göras MR på hästarna. För en sån här skada är mer en indikation att det finns större skador längre neråt hoven. Ytliga böjsenan såg lite tveksam ut på ul den också så det kan vara att fästen till den är skadat. Inte alls omöjligt att just hovledsbedövningen släckt fästet dessutom.

Utan en MR är det alltså egentligen omöjligt att sätta en helt korrekt diagnos. Sidoligamenten visade inga indikationer på ul att vara skadade, men vis av erfarenhet kan inte de heller uteslutas utan en MR. Det vi har gjort nu är iaf att hovleden blev behandlad, x-plattan fick en omgång stötvågor och han ska få en kort omgång Metacam i tre dagar. Det kan låta som en självklarhet att göra en MR för att få reda på exakt skada. Men det blir nog inte så. Vi provar med dessa behandlingarna nu och jag räknar med en lång vila. Veterinären är positiv till att han ska komma tillbaka eftersom han svarade med att bli helt ohalt på Metacam enbart. Vi ska tillbaka igen om tre veckor för att se om hovledsbehandlingen hade någon effekt alls. Dagarna i sommarhagen är slut iaf för att ha honom på mindre yta. När jag tog ner stolparna idag såg jag flera djupa hål i hagen som kan vara boven i dramat.

Så här är vi nu. Ångestpåslaget för min del är enormt. Jag mår som skräp. När jag får ångestpåslag drar jag upp en massa gammalt och mår dåligt för saker som hände för 15-20 år sen. Igår tänkte jag på en horribel händelse då jag jobbade som hästskötare och ljög om att min mamma varit i en olycka för att jag skulle få lov att åka ifrån gården och jobba på ett annat jobb. Lönen var så extremt låg (3.000:- svart/månad) att jag inte hade råd att jobba där, men de ville inte att jag skulle jobba kvar på mitt extrajobb (croupier) så jag hamnade alltså i situationen där jag ljög-för att jobba... Jag har mått så orimligt dåligt över vad jag gjorde, jag har skämts så mycket att jag knappt har berättat om detta för någon. Nu så här många år senare känner jag dock att det faktiskt inte är jag som ska skämmas, det är minsann paret som var mina arbetsgivare som ska skämmas. Ett par där kvinnan är arvtagerska till ett affärsimperium och där handdukarna som hängde i stalltoaletten kostade mer än vad de var villiga att betala i månadslön till hästskötarna. En skamlig situation, men den skuld jag lagt på mig för vad jag gjorde är inte rimlig. Så det var en insikt, jag måste faktiskt förlåta mig själv. Är tillräckligt medveten om mina brister för att jag ska landa i självhat för saker som hände för så länge sen och där jag undrar om det verkligen var så mycket mitt fel?

Något annat positivt är att jag i helgen faktiskt fick årets första rosett! Har börjat rida en irländsk D-ponny som mest hoppat i livet. Tog med honom på en PnR och red en LB1 på drygt 63%. Har ridit honom 5-6 gånger och han är lite besvärlig med sin mun. Grejar, lägger ut tungan och lägger tungan över bettet. Han blir stilla när han väl kommer helt framför skänkeln, men det vet vi väl alla att det då inte alltid är så himla lätt. Inne på banan försvann förstås också ännu mer lösgjordhet. Men det var så himla roligt att åka nån annanstans än till kliniken och att få rida program. Har anmält till en tävling i november som roligt nog hade nya RÅ-indelningen så jag kan starta på ponnytävling och ska rida LC1 och LB1. Riktigt kul att vara ute med en så enkel ponny, kunde lasta själv och supercool och otittig. Snälla hästar ftw!

Gillar

Kommentarer

Elaine
Elaine ,
Elaine & Grizzlyfaldarello.com
Elaine
Elaine ,
Oj, kommenatten smet iväg imnan jag han skriva! 😊

Ville bara skriba och önska lycka till med dina hästar. Må de krya på sig fort. 💕

faldarello.com
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229