Känns som det är dags att berätta om förlossningen av lilla Ester.

Jag själv trodde med all säkerhet att vi skulle gå minst en vecka till men så fel jag skulle ta.
Enligt statestik så föds 5% på den beräknade dagen.

jag upplever att det är svårare att sammanfatta denna förlossning än förra. Hade mer koll på tider än denna gång. Men jag gör ett försök.

ungefär runt 20 på fredagskvällen började jag känna svagt med värkar som bara varade någon minut och sen återkom de först efter 15 minuter. så höll det på ett tag. vid 22 gick jag och la mig. Drömde ganska ordentliga drömmar. Klockan var nog kvart över tre när jag behövde gå på toa. När jag var klar kom jag tillbaka och satte mig på sängkanten en stund. Ganska precis då hörde jag ett knäpp under mig och jag satte handen mot pyjamasbyxorna och sprang mot toa. jag drog av mig kläderna och ställde mig i duschen. stod där en stund. Tio i fyra sa jag till Jocke att vattnet gått och att jag skulle ringa förlossningen. under tiden jag klev ur duschen kände jag ett andra knäpp och det började verkligen rinna under mig. Blev sittande på en handduk på toan medan jag ringde förlossningen. De välkomnade oss in och sa att värkarna kunde nu ändra karaktär och att det kunde gå fortare än första gången. Så jag ringde mamma som kom ungefär halv 5. Vi förberedde oss och tog med allt vi behövde och åkte till Uppsala. Jag tror vi kom in kvart i 6 ungefär. fick komma in i ett undersökningsrum. Där träffade vi en helt underbar barnmorska som tog väl hand om oss. Värkarna hade redan i bilen börjat tillta och varje värk jag fick försökte jag använda dyktekniken på. Vid första undersökningen så sa hon att jag var 5-6 cm öppen och jag svarade allt över 4 är bra! inom 40 minuter fick vi eget rum och jag fick tillgång till lustgas. jag började med 75/25 syre/gas men efter en stund ville jag höja. 50/50 fick jag men jag kände fort att det var för högt för mig och frågade om vi kunde ta något mitt emellan. Det kändes på gränsen till lågt men jag kände mig mer nöjd med det än att höja. Den underbara barnmorskan blev avbytt och det kom ny trevlig personal. Jag talade tydligt om hur jag ville ha det. Prata inte med mig i en värk, ta inte på mig i en värk om jag inte ber om det. Berätta för mig allt ni vill och tänker göra och låt mig vara delaktig. De var superduktiga och bemötte mig så som jag önskat. jag talade också om att ingen fick klampa eller ta på navelsträngen mer än nödvändigt och låta allt vara intakt när barnet väl skulle komma ut. Jag önskade sen avnavling och även om de tycker att 5 minuter är sen så sa jag bestämt att jag vill ha längre. finns det ett akut skäl att jag inte får det så berätta det så tar vi det därifrån.

Jocke åt frukost runt halv 8 vad jag minns och jag själv höll mig till äppeljuice, nyponsoppa och vatten. vid lite olika tillfällen undersöktes jag och det var en rätt lång stund jag bara höll mig runt 6-7 cm öppen. Jag tror klockan var vid 9 när jag blev tillfrågad om epiduralen och efter lite samtal kring den så sa jag ja. När de satte den kändes det som att mitt vänstra ben somnade och det var lite obehagligt men normalt sa de. fick sedan vända mig och då blev det lättare igen. När epiduralen var satt så vilade jag mellan varven och värkarna var inte lika intensiva och gjorde inte riktigt lika ont.
Precis innan de satte epiduralen kändes det som krystvärkar och jag var rädd att de skulle säga att jag inte längre skulle få den.
Efter detta har jag lite svårt med tiden. Personalen kollade till mig vid lämna mellanrum. Jag fick försöka gå på toa men då det inte lyckades så fick de tömma mig istället. Eftersom Ester inte kommit tillräckligt långt ner så fick jag göra lite olika saker för att hjälpa det hela. bland annat sitta på boll men också ligga i sängen på ena sidan med benet uppe på stödet. Det sista var det som hjälpte bäst.
Värkarna tilltog igen och vi gick igenom hur jag sedan skulle få krysta och inte.
Jag vet inte vad klockan var när jag fick börja krysta men Jocke sa att det gick ganska fort och efter 5-7 krystande så var hon ute. 12.05 föddes vår flicka. Jocke fick tala om igen vilket kön på vår bebis då vi inte kollat upp det denna gången heller. 20-30 minuter lät man navelsträngen vara och inga tester togs på den. Dock var den kort så hon fick ligga på magen den stunden.
Jag fick några stygn precis som förra gången efter att allt var ute och Ester fått komma upp på mitt bröst.
Vi fick så småningom det efterlängtade fikat och vi ringde några av familjerna för att tala om att vi fått en flicka. runt 14 vägde dom och mätte henne, 51 cm och 4166 gram.
vid 15 tiden kom vi upp på BB och vid 17 åkte Jocke hem, jag och Ester stannade kvar och myste, ammade och bara njöt av det som var.

Jag är nöjd med denna förlossning också och känner mig väl bemött. Jag vet nu ännu mer hur jag vill att nästa förlossning ska se ut. Ja, jag vet redan att jag vill gå igenom detta igen. Jag har sagt länge att jag vill ha tre barn.

Men med allt detta sagt så kan jag nu bocka av att jag är tvåbarnsmamma till två underbara fina tjejer! Hilda och Ester!  ❤

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Vissa saker trodde jag nog skulle dröja mycket längre innan det skulle inträffa.
Kan ju tex säga att Ester hann knappt bli en vecka innan jag blev tvungen att klippa lite av hennes hår i nacken.
Så går det när storasyster råkar tappa sitt tuggummi över lillasyster.
Det var självklart en olyckshändelse men den lilla mamman som har lätt till gråt med alla hormoner började grina över att behöva klippa ett par kilometer av Esters hår.

Det är rätt roligt hur lite äldsta barnet går utstå medan alla syskon som kommer efter får vara med om både det ena och det andra. många gånger kan man se roliga klipp där äldre syskon gjort tokiga saker på de mindre och det händer minst sagt hemma hos oss.
Det är spännande det där hur barnen kan vara så underbara men ändå att det händer så mycket knasiga saker 🤣

Likes

Comments

Tänk att de där hornobrtba aldrig missar en.
När Ester blivit två dagar var vi till sjukhuset för PKU. Det gick för övrigt jättebra!
Dock så någon gång under dagen så hade Esters fotband med personnr ramlat av och jag kände verkligen att det var något jag behövde! Jag var så sjukt förtvivlad på kvällen och letade överallt. vände upp och ner på hemmet. Även Madde åkte till sjukhuset för att kolla och letade upp rätt nr så jag kunde ringa Labb. de försökte också leta men hittade inte. Jag var så ledsen och grät floder över det förlorade bandet.
hormonerna svallade med andra ord.
Dagen efter ringde jag till förlossningen och fick där prata med en underbar barnmorska som verkligen förstod vikten att det förlorade bandet så hon var så underbart gullig och skickade hem ett nytt som vi fick Igår! Jag är så glad och tackar det allra varmaste till Ingela på Akademiska sjukhuset!
hormonerna har för den delen kommit och gått lite framförallt när Ester suttit som klistrad till bröstet för att mjölken ska öka. Men äntligen tror jag vi är där vi vill vara.

Likes

Comments

Det känns helt sjukt att jag nu har blivit 30 år och tvåbarnsmamma!
jag har inte uppdaterat så mycket som min tanke var denna månad men så kan det gå.

Det vart inte så fartfyllt att fylla 30 när man ändå var höggravid så det blev enkelt med närmaste familj och några vänner där vi bjöd på fika. Min fina lilla mamma hade bakat kanelbullar och jag själv hade gjort lite enklare kakor och slängt ihop en tårta med färdiga bottnar.
Jag vill gärna fira att jag fyllt 30 men det får bli en större fest lite längre fram i tiden.

Den senaste veckan har varit rätt tung och i lördags var bebis nr 2 beräknad och jag var helt säker på att vi skulle gå över till nu i helgen. Men snopet. mitt på bfdagen kom hon! vår lilla stjärna Ester!
jag kommer att berätta mer om det hela vid ett senare tillfälle och återge en förlossningsberättelse.
Men nu tar vi en dag i taget och så småningom får omgivningen komma och träffa oss allihop.

Likes

Comments

För ca ett halvår sedan började jag med bullet journal.
Rent kortfattat är det min egna kalender kombinerad med allt annat jag vill att den ska innehålla, listor, anteckningar, dagbok osv.
Det som är så bra är att det finns inga regler! Du kan alltså ha i precis det som passar dig och fungerar för dig och ditt liv.

I min har jag haft lite olika. Jag har precis startat på min andra bok.
Jag har också som start påbörjat ett försök med att tracka listor. att skriva mer på bloggen är ett exempel. helst varje dag men om det Inte blir så är det inte hela världen.

någon annan som håller på med BuJo?

Likes

Comments

Alltså kan man hata sina grannar?
Jag vet att hata är ett starkt ord men ändå är det nog det jag gör. 
lägenheten som är under oss är ganska så renoverad och med det innebär att massor av sådant som dämpade ljud är borta. det är kala ytor som gör att ljud studsar hit och dit. Detta gör att vi hör massor från grannarna under oss!!
vi hör deras förbannade ungar som springer sent på kvällarna ca 22.30. känns som trätofflor inomhus! sedan hör man framförallt mannen/pappan i lägenheten när han pratar med någon. det låter högt och mörkt och mullrande.

Detta var ju anledningen att vi flyttade från hyreslägenhet för att få lugn och ro i vår lägenhet!
som jag känner nu kommer jag klaga tills något händer! de som bor under hur dessutom bara lägenheten av de som faktiskt köpt den.

vad skulle du ha gjort för att få ändring på detta?
pratat med dom har jag och mer än en gång! det känns ändå inte som att det blir någon skillnad. ursäkten hittills har varit att sonen inte går på dagis och det är svårt att lägga honom. Jag har också småbarn. man kanske inte ska vända på dygnet då?
något behöver hända i alla fall. får se vad...

Likes

Comments

Sådär 2017 är till ända och då kommer en summering för detta år.

Året hade inte den bästa starten direkt med ett missfall eller ännu troligare en missed abortion. Vi firade det nya året med Nadja och Robert samt Nadjas föräldrar som kom från Tyskland.

vi fyllde år och det firades som vanligt.
Jag kan inte minnas allt för mycket av vad våren hade att ge sådär i början mer än att jag jobbade på och vi försökte fortfarande bli gravida på nytt. i påskas flög vi till Tyskland och Hilda gjorde sin första flygresa. Vi firade att Nadja fyllt 30 och att Robert skulle fylla 40. riktigt härligt resa med allt vad det innebär. Okej kanske inte Jespers alla rapar 🤣
där omkring satsade jag om lite och började på nytt med LCHF. hann inte så långt med det innan vi insåg att vi väntade tillskott. ganska precis innan det så gick jag en kurs som Peersupporter i barnbärande och babypottning. Vi åkte till Åland med jobbet på skolresa och efter det fick vi reda på att vi väntade barn igen.

vi valde att inte berätta så mycket om det och väntade tills efter att Hilda fyllt år innan vi gjorde det offentligt.
Hilda fyllde som sagt 2 år och vi hade kalas.
Dagen efter åkte vi ner till stugan och tillbringade nästan två veckor där. väl hemma igen hade vi ett par veckor till att njuta av. totalt blev det 7 veckors ledighet under sommaren.
hösten startade och med det en helg ny klass som jag varit assistent hos. Utmanande men samtidigt roligt och spännande det med. Ultraljud av bebis och jag berättade för chef och kollegor om tillökningen.
Jag fick också möjlighet att gå en riktigt bärcoachutbildning och kan nu titulera mig som det och handleda andra.
Hösten har nog inte medfört så mycket mer egentligen. Vi har varit förvånansvärt friska detta år och det är jag tacksam över.

Hildas förskola flyttades under sommaren och hon gick från Pluto förskola till Enögla förskola. Vi tycker bytet har funkat bra och ser en tjej som gillar förskolan och har fått utvecklas massor. I somras slutade Hilda med både napp och blöja i samma veva och det gick riktigt bra. Napparna gav hon till elefanterna på Kolmården och det var en stolt tjej som pratat om detta hur länge som helst!

Det är svårt att sammanfatta ett helt år och vad som egentligen hände men jag tror jag fick med det mesta om ni orkade läsa såhär långt.

Så förhoppningarna för 2018 är väl i första hand att fylla 30 år. Det blir bara fika med närmaste familjen och i sommar har jag tänkt ha något mer storslaget så håll ut!
Efter det blir det förhoppningsvis att föda barn.
Jag har redan gått på ledighet så jag ska njuta av att vara ledig ett bra tag fram över. Fast ledig är man inte som förälder.

Jag hoppas vi ska kunna resa lite under året både inom och utanför Sverige.
Jag ska återbesöka bärcoachutbildningen jag gick och det ska bli spännande när jag då har en ca tre månaders bebis med mig.
Ja resten av året får nog bli som det kommer.
Jag har liksom aldrig några direkta löften utan mer saker att försöka sträva efter.
Jag önskar er alla ett riktigt gott nytt år och att ni får ut allt det ni önskar av 2018!
stor kram!

Likes

Comments

Det var inte igår jag bloggade senast pc och hade nästan tänkt vänta tills det blir nytt år men jag har rätt mycket att berätta ändå så kanske lika bra att börja nu.

Så till att börja med här är lite saker jag önskar mig just nu:
1. att kunna andas. Det är riktigt jobbigt med andningen till och från.
2. att allt det onda i ryggen släpper väldigt snart.
3. att jag får allt jag önskar mig närjag fyller 30 om precis en månad.

Det är inte långt kvar på året och det nya året kommer starta med en jädra smäll. om 2 veckor går jag på ledighet och sen är jag inte tillbaka på väldigt lång tid. För den som kanske börjat gissa vad det hela handlar om så har ni rätt. Vi väntar tillökning. Vi väntar ivrigt på vad det nya året ska tillföra i våra liv och ser fram emot det.

Det var allt för stunden.

Likes

Comments

har läst mycket på sistone kring föräldrar som får kämpa för sina barn i olika situationer. hur föräldrarna får hålla igen och aldrig bryta ihop.
samtidigt läser jag i en tråd där en mamma av misstag öppnade upp sig i fel grupp och av misstag vågade visa upp hur livet är.
jag tycker det är väldigt viktigt att visa att livet har alla sorters nyanser och att det är helt normalt och helt okej!
man får lov att gråta inför sina barn det är mänskligt. Jag vet att det inte var ofta jag såg min mamma gråta. och när jag gjorde det så visste jag nästan inte hur jag skulle reagera.
nu händer det att jag gråter inför Hilda. Det kan vara sorg, glädje, ilska. och hon får en förståelse att det är okej att gråta över olika situationer.
hon och jag kan också bli himla osams och vi kan bli riktigt arga på varandra eller att hon ser mig bli arg för något annat! det är också helt normalt.
Allt är normalt bara det inte blir för mycket av bara det ena eller andra.  Det är nyttigt för alla människor att möta olika nyanser av livet.
vi är fler som borde ta rådet att öppna upp lite. att livet inte är så jävla perfekt hela tiden! varje dag har bra saker och vissa dagar är helt fantastiska men om du talar om för mig att allt alltid är bra så kommer jag inte tro dig! allt har en balans! någonstans har jing sin jang eller vad du än vill kalla det.

Likes

Comments

Jag tänkte ägna ett inlägg åt lite sjalsnack!
Många som jag träffar när det gäller sjalar och bärdon vill gärna ha hjälp och det gör jag ju mer än gärna! Dock är det många som  undrar vilken sjal ska de köpa? vilket material ska de ta? var ska de köpa den någonstans? Ja frågorna är många. Jag tänkte bara ge mina egna tips på hur man kan göra om man kommer in i träsket och har massor med frågor.

Det allra första jag skulle säga som jag själv aldrig hade möjlighet eller visste om är att gå på sjalträff! Du behöver inte äga ett endaste bärdon för att gå! du behöver faktiskt inte kunna en massa heller. Det finns alla möjliga bärdon som är med på sjalträffar och du har möjlighet att känna på dom och även prova. Givetvis ska man alltid fråga om lov, men de flesta vill att fler ska bära 😊
När du hittat något som passar dig sjal, sele osv brukar frågan om vilken man ska köpa komma.
Alla vill ha olika och som första bärdon tycker jag att man ska välja det man tycker är fint. Det behöver inte vara en dyr sjal i början! Man kan börja med något enkelt och billigt. Jag tycker att det är lättast att köpa på facebook i gruppen "bärsjalar och bärselar köpes/säljes/bytes" där finns många fina bärdon som redan varit använda och mjuka.
Bara för att en person gillar de dyrare eller råkat fastna för vissa av dom så gör det inget att en annan väljer "billigare" sjalar. funktionen för bärdonet är det samma oavsett vad det kostar.
Vilket material ska jag välja? strunt i det i början. eller börja med en i bomull som tål bebiskräka och som du vågar använda. det hjälper inte att du köpt en fin dyr silkesblend om du inte vågar bära i den.
Vi alla är nybörjare någon gång och har haft samma frågor.
så som sagt de är viktigare att du tycker om det du ska bära i än att det är dyrt! finns allt från 300- flera tusen kr på marknaden. En del sjalar säljs också via hemsidor och då får du en helt ny sjal från företaget.
Hoppas det gav svar på några frågor i alla fall.

Likes

Comments