Varför?

Varför kväver jag mina vänner med min närvaro?

Hur kan jag tvinga folk att vara vän med mig? Jag vet inte, det kanske bara är en sådan person jag är i grund och botten? Ja, så måste det vara.

Jag känner inte igen mig själv, när jag bjuder in mig själv att umgås med folk. Det brukar jag inte göra, utan låter folk komma till mig istället. Jag har väl liksom alltid varit sådan.

Jag fattar inte vad det är jag håller på med. Det är så fel det kan bli, när det gäller mig. Jag borde förbjudas från allt eller låta min familj kontrollera när jag skickar meddelanden i mobilen, så att det inte bli sådär igen. Ja, men så får det bli.

Jag har ganska ont i magen, är nervös över vad jag gjort. Har inte gjort något större fel, men ändå känner jag inte igen mig själv i den här situationen.

Vad händer? Vad gör jag egentligen? Jag förstår ingenting. I stundens iver, så känns allting rätt. Därefter kommer oron krypande som en snigel och ger mig ångest med allt sitt slem. Det blir en jäkla oro av allt tänkande på vad man gjort. Tänkande fram och tillbaka, kunde jag ha gjort annorlunda? Ja, det kunde jag i och för sig har gjort, men nu gjorde jag inte det. Bara stå sitt kast och hoppas på att allt vänder.

Egentligen är jag inte i behov av att ha vänner, det har jag aldrig varit. Därför blir jag brydd på mig själv. Vad är det jag håller på med. Det är ju ännu mer märkligt att jag gör som jag gör, just därför.

Jag ska sluta älta fram och tillbaka. Gjort är gjort, det går inte att göra någonting åt det. Därför ger jag mig själv en uppmaning i skrivande stund. Tänk efter före och handla därefter. Tycker man själv att det man gör är rätt, skulle man själv vilja att det vore såhär? Vill man det, då är det bara att göra så. Vill man inte det, då låter man bli. Det är liksom inte svårare än så, inte egentligen.

Det är bara jag som gör allting krångligare än vad det egentligen är. Jag tänkte först att det ska bli skoijigt, men efter att ha funderat en gång extra, så förstår jag inte vad jag givit mig in på egentligen.

Jag måste sluta vara så ivrig, tänka efter före om det verkligen är vad jag vill. Vill jag bjuda in mig själv att umgås med en vän, då gör jag det. Vill jag inte, då gör jag inte det. Det är ingen idé att man tänker så man får svårt att inte tänka på något annat. Gjort är gjort, det går inte att få det ogjort.

We?it

  • 0 visningar

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229