Tjuren Ferdinand

Idag var jag med min ledsagare Annika på bio. Vi var till Folkets hus i Söråker och såg Tjuren Ferdinand.

Själva filmen var rätt bra, snygga scener, välgjord och detaljrik, även handlingen var bra för ovanlighetens skull eller nå.

Jag satt framför ett barn som var ca 5 år eller något. Under delar av slutet på filmen, så sparkade barnet på min stolsrygg, så att jag fick säga till några gånger.

Snett framför oss satt det två barn också, som ställde sig upp och började hoppa på golvet framför sin stol. Irriterande och till råga på allt började de prata också. En förälder som satt framför bad dem vara tysta och jag också. De blev då tysta.

Barn ska nog inte se den där filmen på bio, de borde se någon kortare, om de inte kan sitta stilla och vara tysta. De blir så fort rastlösa märkte jag.

Handling:

Den klassiska berättelsen om den stora tjuren med ett stort hjärta, som hellre luktar på blommor än stångas med de andra tjurarna. En dag misstas Ferdinand för att vara farlig och blir bortförd för att delta vid tjurfäktningar. Fast besluten att återvända till sin familj samlar han ett udda gäng och ger sig ut på ett fantastiskt äventyr. Du kommer bli förtjurst!

Gillar