En hjärna som vill kräkas, vidriga hemskhet

Ingen av er har väl troligen missat att jag har Aspergers Syndrom, om inte läs om det under kategorin Aspergers Syndrom i min blogg.

Att en Aspergare har ett väldigt stort behov av sömn, har väl inte undgått någon. Extra viktigt är det för oss med diagnos om jag ska vara helt ärlig.

I flera veckor eller ja, månader har jag sovit väldigt dåligt. Jag har legat med mobilen fram till 01:30 eller 02:00 och haft svårt att komma till ro efter det. Jag har liksom skrivit med människor jag inte känner, som jag hittat via nätet på en del sidor.

Jag har ju varit trött, rent utbränd på morgonen när jag ska kliva upp och sedan sovit under dagen i några timmar. Därefter samma visa igen. Det har blivit som en ond cirkel.

Igår sa min hjärna stopp. Igår kväll brast det för mig. Jag mådde så dåligt att jag trodde min hjärna skulle kräkas. Det kändes som om det var på väg upp. Jag försökte kräkas vanligt, men det hjälpte inte. Så jag fick göra mig redo för natten bra mycket tidigare än vanligt. vid 20-tiden hade jag borstat mina tänder, tagit min medicin och lagt mig på golvet i badrummet med en kudde som sällskap. Ja, där låg jag och trodde jag skulle dö eftersom kallsvetten rann i pannan. Jag tänkte, nu brister det. Nu kommer jag inte överleva längre. Det var så hemskt, att jag övervägde att åka till sjukhuset. Hur det än var, så lyckades jag somna där på golvet och sov fram till 21:44. Då klev jag upp, drog ner mina persienner, gick till sängen och lade mig där efter en uppdatering av mobilen. Ja, du läste rätt. Det kom en ny programvara av mobilen som täckte hela skärmen, så jag tog tag i det och gjorde en systemuppdatering. Därefter bara lägga sig och sova vidare.

Där har jag sovit fram till ca 08:00, då jag vaknade till och inte kunde sova mer.

Mina symptom var att jag kände att det var för ljust utomhus när jag låg och tittade på min TV, jag mådde så illa att jag ville kräkas, det kändes som om hela huvudet snurrade. Jag var liksom både yr och illamående. Hemska tanke.

En Aspergare är väldigt mycket mer i behov av fasta rutiner, med sömn på bestämda tider, lugn och ro mm. Där har min hjärna aldrig fått lugn, kunnat slappna av och sova på särskilda tider. Under dagarna har jag känt mig som en zombi och omöjligt kunnat göra annat, än att ta det lugnt, hämta igen mig och sova.

Jag ska verkligen ändra på mina sovtider, eftersom detta nog var min kropps sätt att säga till och varna mig. "Nu är det nog, nu orkar jag inte längre".

Jag unnar inte ens min värsta fiende att må som jag gjorde. Det var så hemskt att det inte går att beskriva.

Från och med nu ska det bli ändring, eftersom min hjärna aldrig får tid till vila eller återhämtning av något slag om jag ska fortsätta i detta. Jag kommer nog gå in i väggen och det är mitt eget fel denna gång och ingen annans.

Skärpning och det genast. Annars kan det hända värre saker, som jag får ta konsekvenser av för egen del. Även om mina föräldrar blir inblandade, så är det inte alls särskilt kul.

Bild lånad från Ralix.ro

Gillar

Kommentarer

ebbabrage
ebbabrage,
Vilken härlig blogg du har ☺️ Jag har en veckans blogg tävling som du gärna får kika in, kram kram 💓
nouw.com/ebbabrage