Header

Det är morgon och jag och Mymlan är ute på dagens första promenad.
Det är snöblandat regn och grått ute. Vi går över kyrkogården och sneddar ner mot en damm.
Egentligen hade jag tänkt att vi skulle gå en längre runda men jag känner mig ångestfylld så
därför får det bli den kortare rundan. Vi stannar till för att My ska nosa på något.
En bit fram är det ett litet hus och vid huset står det en bil, en likbil.
Två personer bär en vit kista från bilen och in i huset.
Tanken slår mig; det skulle kunna vara min Morfar.

Som ni förstår har min Morfar precis gått bort. Han är död. Han finns inte mer, mer än i våra minnen.
Så ogreppbart. Skrämmande. Inte bara för att det gick så fort utan också för att döden i sig är ogreppbar och skrämmande.
Det finns inga klara svar på vad som händer efter döden.
Det är individuellt vad man tror och ingen kan säkert veta förrän man själv är.. Död?

Döden väcker så mycket tankar och känslor hos mig. Jag tycker att allting påminner om morfar.
Personer jag ser på tv, musik jag hör på radio och hunden som vi passerar i parken. En schnauzer.
Jag tänker på hur Mormor har det. Hur hon känner, hur hon tänker och hur hon mår.
Hur jag känner att jag verkligen vill finnas där för henne på alla sätt jag kan.

Jag tänker också på hur många fler än vi i min familj och släkt som precis just nu går igenom samma sak.
Fast på olika sätt.
Hur döden kan få människor världar att krascha men kanske också få människor att komma närmare varandra?
Att döden kan leda till något fint trots att den kan vara så svår och sorglig?

Vi fortsätter gå och jag tänker att det säkert inte var min morfar i den där kistan de bar.
Men att det ändå var någons anhörig, någon som någon annan sörjer. Någon som folk snart skulle samlas i kyrkan för, för att ta farväl.
Plötsligt börjar kyrkklockorna ringa. Jag ler och Mymlan och jag fortsätter vår promenad hemåt.

Bilder från Björnrike;
Ett ställe som finns i mitt liv tack vare Morfar ( och Mormor )

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

En dröm jag haft sedan innan jag skaffade Mymlan, är att låta min hund dra.
Kan inte förklara varför jag tycker det verkar så roligt, jag bara tycker det 😃
Mymlan är ju ingen "klassisk draghund" men tänker att om jag anpassar det till
henne så är det en bra träningsform.

Eftersom jag är nybörjare så åkte My och jag hem till Cindy.
Hon har mycket erfarenhet av diverse hundträning eftersom hon både är
uppvuxen med hundar och alltid haft egna.
Hon har dessutom barn och därför en snowracer som My kunde få öva på att dra.

Jag funderade lite på hur hon skulle reagera.
En snowracer kan skramla och låta men det brydde hon sig inte om alls.
Hon bara traskade på, lika god och glad som vanligt.

Hon har fått dra en gång till efter att vi var hos Cindy.
Då var vi uppe hos mina farföräldrar och där fick hon dra en pulka.

Likes

Comments

Idag kom den känslomässiga insikten om att min morfar håller på att dö.

Var och hälsade på Mormor idag.
Hon har inte fått någon hjälp eller stöd från sjukvården alls utan har vårdat morfar hemma själv.
Igår blev han hämtad av ambulans för han har nästan inte ätit någonting på en vecka.

Mormor mår såklart väldigt dåligt och när vi satt där och pratade om det så hade jag fortfarande inte tagit in att han kommer dö.

Men när jag kom hem så rasade det.
Jag mådde skitdåligt och tänkte att om jag bara äter så blir det bättre.
( fånig tanke , jag vet men jag fick för mig att det skulle hjälpa )
Jacob höll på att greja med saker i lägenheten och när jag kom hem involverade han mig i det och bad mig göra saker.
Helt apatiskt gjorde jag det jag blev "tillsagd" .

Sen så råkade han skrämma Mymlan med dammsugaren och då brast det.
Gömde mig i sängen och grät grät grät.
Slutade gråta och bara låg där helt apatiskt för att sedan börja gråta igen.
Jag har ju inte mått dåligt av det med morfar innan så tror inte Jacob fattade utan han låg bara och kramade mig.

Där och då kände jag att jag skiter i allt. Tänker aldrig mer lämna sängen. Jag går inte med på det här. JAG VILL INTE.

Men så sakta så tar förnuftet över och jag har insett att jag måste ju. Fortsätta.

Men nu antar jag att min känslomässiga karusell kring det hela är ingång.

Over & Out

Likes

Comments

En sak jag funderat mycket kring sedan jag började att bara hålla mig till vegetarisk kost är
när man egentligen räknas som vegetarian eller vegan.
När är man godkänd?

Egentligen spelar det ju ingen större roll vad andra tycker.
Det är egentligen bara ett ord och man avgör själv vad som är rätt för en själv.
Men jag känner ändå att frågan för mig är aktuell eftersom jag inte
vet vad jag ska svara om någon frågar mig?

Min tanke är ju att jag från och med nu ( läs: sen 23 / 11 ) i den mån det går
bara ska äta vegetariskt och sedan försöka gå över till veganskt.
Jag använder redan nu mycket alternativ till mjölkprodukter eftersom jag är laktosintolerant.

Innan idag var jag inne på Djurens rätts hemsida.
Tänkte nämligen bli medlem och kanske köpa lite i deras webbutik.
Men när jag är inne där och klickar runt så känner jag mig
inte värdig att använda exempelvis deras kläder på grund av att det inte
känns som att jag är godkänd än. Att jag inte har bevisat mig värdig.
Konstigt va?

Efter att ha skrivit det här inlägget känner jag nog ändå att jag får bestämma själv.
Att jag skiter i vad andra tycker.
Jag vill vara vegetarian, därav tänker jag se mig som en vegetarian.
Hur jag gör det behöver ingen annan än jag bry sig om.
MEN, jag kommer nog inte säga att jag är vegetarian. 
Om någon frågar så kommer jag säga att jag äter mestadels vegetariskt.

( Om jag lagar mat själv kommer den vara vegetarisk / vegansk. Men om jag blir
bjuden på mat tänker jag inte krångla men försöka äta så vegetariskt det går. ) 

💜

Likes

Comments

I torsdags förra veckan så bestämde jag mig för att bli vegetarian. Mer eller mindre i alla fall. Det har ju inte gått så lång tid sedan dess men tänkte ändå göra en liten uppdatering om hur det har gått hitintills och lite vad jag har ätit.

Sedan i torsdag har jag, vad jag kommer på, ätit kött en gång och det var inte frivilligt.
Jag har ätit en del halvfabrikat och en del lagat från grunden.

Jag har som halvfabrikat ätit schnitzel från Hälsanskök och det var ingen favorit.
Den gick och äta men jag har ätit godare vegetariska schnitzlar.
Det finns ett märke som heter Fry's och deras saker tycker jag är väldigt goda.
Några kvällar nu har jag ätit pan pizza för att jag inte orkat laga mat.
Pan pizza är väl ingenting jag har tänkt få rutin på att äta.
Det jag har ätit än så länge i alla fall.

Mat jag lagat från grunden sen i torsdags är bönbiffar med polenta och maten jag lagade ikväll. Pasta gratäng som var super god. Jag älskar lasagner i de flesta former
och pastagratäng är ju ganska likt så var inte så oväntat att jag skulle gilla.

I fredags åkte jag till Ullared och shoppade. På vägen dit brukar vi alltid ha ett stopp då vi fikar.
Jag brukar alltid äta varma mackor för jag är nämligen ganska kräsen när det kommer till att äta bröd.
Jag bytte ut de produkter jag normalt skulle använt mot produkter från Astrid och Aporna.
Sk*nka utan rumpa och Jezzly Pizzaost.
👍

Den där gången när jag åt kött var när vi var på väg hem från Ullared.
De jag åkte med ville äta på en liten korvkiosk och de hade INGET som var vegetariskt.
Så åt en korv i bröd. 👎

Jag har som jag skrivit tidigare ätit en del vegetariskt innan med så det är inte helt nytt för mig
men det är ändå skillnad att äta det på heltid.
I och med att jag är lite kinkig med maten och tycker det är godare med hemlagad
mat så får jag planera mer. Vilket är super bra egentligen så bara bra att jag lär mig!


Likes

Comments

Jul, jul, strålande jul...

Snart är det december och redan nu svämmar butikerna över med julpynt och grejer.
Jag har blandade känslor kring det här med julen.
När man går där i butikerna och de visar upp någon drömsk bild av hur varm och mysig julen kan vara
vill jag på ett sätt bara flyta med och vira in världen i glitter, tända ljus och ha tomtar överallt.
Men sen vet jag hur det brukar bli.
Hur jag brukar må.
Då vill jag bara fly hals över huvud och vara långt borta.
Slippa vara med.
Svårt.

Jag har brutal ångest redan nu.
Jag mår alltid dåligt vid jul av vissa anledningar men
jag har förstorat upp det och är rädd för hur det kan bli.
Det kan ju bli så att jag inte mår dåligt i år.
Man vet ju aldrig men rädslan för att göra det finns där ändå.

Vill tillägga att det inte beror på min familj att jag känner såhär.
Det är andra omständigheter.

Jaja, det löser sig.
Jag campar kanske under en sten i skogen någonstans långt bort.
Vi får se!

Lite gamla snöbilder på My för det är en av de bra sakerna med december.
Den eventuella snön 😊


Likes

Comments

Jag är en sådan där person som säger att jag vill bli vegetarian men liksom aldrig
tar tag i det ordentligt. Jag lagar en del vegetariskt hemma men fortfarande
känns det som att det är kanske 70 - 80 % ovegetariskt.

Jag har tänkt mycket och idag så frågade jag mig själv varför jag inte tar tag idet?
Mitt svar till mig själv är att det är obekvämt för att det medför massa grejer.
När jag sen tänker ett varv till så undrar jag varför det är obekvämt?

Om jag ska skylla på att det blir jobbigt att laga mat så har jag fel.
Det är lika lätt att laga vegetariskt som att laga mat med kött.
Precis som med köttmat ( vill skriva vanlig mat 😉 ) så finns det färdig saker att köpa.
Och vill man inte ha halvfabrikat så kan man ju göra det själv och då är det ju ungefär samma arbete
som man hade lagt om man lagade köttmat från grunden.

En annan tanke som jag har om varför det är obekvämt är att jag känner att jag måste
läsa på och lära mig så mycket.
Vilka produkter innehåller animaliskt och hur får man i sig all näring?
Om man inte är för hård mot sig själv i början utan lär sig stegvis så blir det ju inte så komplicerat.
Jag kommer inte hata mig själv om jag råkar äta något som är "fel".

Jag t änker att mitt första mål är att försöka vända de där 70 - 80 % till att bli vegetariska
och att de resterande ska bli annat.
Blir jag jäääääätte sugen på något så kan jag någon gång unna mig det.

Önska mig lycka till!

🍆


Likes

Comments

Inte bara jag som blir glad av snö.
Det är vitt och fint och enligt My bland det roligaste att busa i.
Så idag fick det bli en promenad i långlina så hon fick skutta runt.
Jag är ganska förkyld och då är långlinan ypperlig.
Hon kan tokspringa och jag kan i lugnt tempo lunka efter.
Win - win !

Vi åkte till hundbadet och gick runt Västersjön.
Jag har aldrig gått runt sjön, bara varit där och badat med My.
Hört att det skulle vara fint och tänkte att det kanske inte skulle vara så mycket
hundar där nu när det är vinter.
Men det verkar vara ett populärt hundområde.
Vi hade turen att inte möta så mycket hundar i alla fall.
3 hundmöten blev det och hon klarade 2 av dem jätte bra.
Det tredje var svårare för vi mötte en hund som förmodligen också var reaktiv.
Hussen gick nämligen av vägen och in bakom några buskar men kikade fram i bland för att
se hur långt vi hade kommit.
För My är det svåraste att gå förbi hundar.
Lättare om vi kan stanna och låta hunden gå förbi oss.
Nu hade hon dessutom sett hunden som "försvann" bakom buskarna så hon
ville se vart den tagit vägen.
Jag är stolt över henne ändå och försöker fokusera på de möten som gick bra.

Nu har jag en nöjd däckad vovve här! 😊

Likes

Comments

För snart ett år sedan så flyttade jag och My ifrån lägenheten som jag och mitt ex bodde i.
Vi flyttade till en 2:a med en liten altan där vi trivs jätte bra.
MEN jag har på tok för mycket grejer.
Dels för att jag fick med mig typ allt vi hade i 3:an vi bodde i innan
och för att jag är bra på att hamstra.

Sen jag flyttade in har jag rensat men det har gått väldigt långsamt.
Nu har jag dock kommit igång och har ett högre tempo.
Har släppt tanken "det kan vara bra att ha" och ändrat den till "behöver jag något får jag köpa".

Anledningen till att det går lite fortare nu är att jag har fått en himla bra morot.
Något spännande och roligt som jag verkligen ser fram emot! :D
Vill inte riktigt säga vad än. De om vet, de vet.

Jag börjar nog bli klar med vardagsrummet.
I alla fall halva.
Sen måste jag rensa mer i exempelvis tv bänken senare men
jag börjar med det som har drällt och varit överflöd.
Hade ju varit kul med en före och efterbild men men.


Fortsättning följer.


Likes

Comments

Idag tog vi oss ut på en välbehövlig skogspromenad.
Solen sken och det var otroligt mysigt att bara gå runt bland löven.
Känns som det var längesedan jag var i skogen.
My var nöjd i alla fall och sprang som en stolle 💛

Blev en liten film också :


Likes

Comments