​Idag är det en sån där dag då jag bara känner att det gärna kan få bli vår nu. Det är så sjukt kallt ute att man knappt vill sticka ut näsan ens en gång. Idag är det visserligen jättefint väder, vilket vi inte har varit bortskämda med den här vintern. 

Men att få gå med låga converse och skinnjacka utan att frysa ihjäl, ha solglasögon, sitta och ta en fika på en uteservering, eller bara att kunna cykla till jobbet och det är hyfsat varmt och ljust. Sen kan det gärna bli sommar också såklart, men det är något med våren. Jag bli alldeles nipprig. 

Det ska även bli kul att få fixa på balkongen, med nya möbler och lite blommor, ska även försöka få upp en ljusslinga av något slag därute tänkte jag, även införskaffa ett citronträd eller dylikt.

MEN en sak i taget, man får helt enkelt gilla läget att det är kallt ett tag till. Var sak har sin tid som man brukar säga. 

Nu i veckan jobbar jag natt från och med imorgon och går sen av söndag morgon, och på fredag är det dags att få mer bläck på kroppen. Sen kanske det blir en liten sväng in till Mio imorgon då Andreas är ledig. Jag ska även spänt vänta på mitt paket från Rituals som jag beställde för presentkortet jag fick av tjejerna! Handtvål, handkräm,rengöring till ansiktet och en marmorbricka är på väg hem nu, och det är alltid lika kul1

Men nu ska jag sova en stund för att ställa om dygnet inför imorgon!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

En vecka till som bara har swishat förbi utan att man har märkt det. Ganska stressig vecka har det varit. Ikeatrippen resulterade i ny byrå till badrummet som tog 4 timmar att montera ihop då jag var lite rebelliskt och gjorde det själv. Jag köpte även en fårskinnsbänk på rusta som placerades i hallen, självklart kom det med lite saker från rituals också även denna tripp till Örebro, en BB cream och en body&bed mist.

Igår hade jag fika för tjejerna, skämde bort dom lite, med ananas & persikopaj, biskvier, choklad och citron, brownies, dumlekakor, gaffelkakor och kolakakor. Så igår var det bakning och städning som stod på schemat. Jag fick ett presentkort av dom även det på rituals så nu kan jag handla ännu mer. Mina bästa brudar.

I övrigt denna vecka har jag varit själv i princip, eller ja inte själv hemma men själv som vaken här hemma då Andreas jobbar som han gör och lägger sig jättetidigt. Nästa vecka blir det tyvärr samma sak då jag jobbar natt, så han åker ju till jobbet innan jag har slutat ens, sen sover jag oftast när han kommer hem eller går precis och lägger mig efter att han har kommit hem.

Igår satt jag dock själv när han var ute på bravader varav en jag inte ens visste om att han skulle ut på, så när han kommer hem från jobbet sen lär han vara astrött. Så igår kväll festade jag till det lite med donken i soffan och sträckkollade på 12 avsnitt av förra årets farmen, vilket jag ska fortsätta med idag efter att jag har tagit disken samt lagat mat. Det får bli mitt söndagsmys idag i kylan, det är konstigt att vintern alltid bestämmer sig för att komma i januari-februari.

Jag kostar nog även på mig en lyxdusch ikväll också, med inpackning och hela köret. Det har även införskaffats en mudmask, även den från rituals, den tar bort slaggprodukter ur huden och man blir len som en babyrumpa, helt suverän! Den rekommenderar jag verkligen, 325 kr kostar den och är värd varenda krona. Den kommer i en stor burk som men sen blandar själv med några droppar vatten. Så det är en burk med pulver, en liten porslinsskål och en pensel som är i det paketet.

Nu får det vara färdigskrivet för den här gången då det är dags att ta tag i disken och sen göra kycklinggryta!



Likes

Comments

​​

Nu är det klart. Min fina lilla lägenhet ska nu skänka glädje till en annan tjej. Fyra år utav mitt liv med många nedgångar och några uppgångar har jag varit med om i det boendet, men nu är det ett avslutat kapitel, och har ju påbörjat ett mycket bättre kapitel tillsammans med mitt hjärta. Så nu slipper jag äntligen dubbelhyra och vi kan äntligen köpa en ny säng så vi slipper slå varandra​ i sömnen. 

Så den här veckan har det varit flängande hit och dit i fyra dagar för att tömma lägenheten på det allra sista, sen tömma förråd och till sist städa. Sen idag lämnade jag nycklarna i sista stund, så nu kan jag lägga det bakom mig helt och hållet. Snart blir det en dusch för att sen sova. 

Imorgon blir det Örebro med Eveline, en tripp till Ikea och Marieberg, sen städ och bakning för mysfika med tjejerna på lördag, så de får se vårt nya boende, då alla inte har varit här än, och på söndag får jag ÄNTLIGEN mysa med Andreas som jag knappt har sett den här veckan. 

Nu blir det som sagt duschen så ser vi när nästa uppdatering blir!

Likes

Comments

Sitter på jobbet med en förkylning som är från helvetet. Snörvlar och hostar utan dess like. Natt 2/5 så det är bara att bita ihop.

Imorgon trillar i alla fall den efterlängtade lönen in på kontot. Med typ 30 kr kvar på kontot så är den absolut välkommen. Jag ska även skriva på pappren av försäljningen av lägenheten (!!!). Äntligen blir jag av med den! Det är så sjukt skönt, det gör att jag slipper slänga ut 2000kr på en hyra som faktiskt inte gör någon nytta alls. 150000 slutade priset på och det känns väldigt skönt. Det är ju det som gör att det nu är dags att köpa en ny soffa och säng. Så snart slipper vi ligga packade som sillar i vår lilla 120 säng.

Det blir även en liten tripp ner på stan med Linnea imorgon, måste köpa nya snittblommor då mina fina rosor börjar sjunga på sista refrängen hemma. Jag ska även kolla på en Lexington parfym på vita rummet samt se vad deras sängkläder ligger på för priser nu när det är slutrea.

En liten uppdatering bara. Så nu ska jag fortsätta jobba på så natten tar slut någon gång!

Likes

Comments

Inatt satt jag på jobbet och lyssnade på sommarpratet i P1 med William Spetz. Han pratade om sin mormor som gick bort för ett par år sedan och hur stor betydelse tiden har egentligen.

Jag har själv börjat fundera på vad jag hade kunnat gjort annorlunda tidsmässigt.

Det värsta jag har varit med om hände i september 2013. Det var en lördag och fint väder. Farmor. Min fina farmor orkade inte mer.

Pappa ringde halv 9 en lördag och eftersom han är precis lika morgontrött som sin dotter, så vet man att om pappa ringer så tidigt en lördag från hemtelefonen så vet man att något har hänt. Han behövde inte säga speciellt mycket utan jag började gråta hejdlöst i min lilla etta på Dahlgrensvägen. Jag skulle ha börjat jobba klockan nio men jag hade försovit mig. Pappa rådde mig till att åka till jobbet i alla fall för att tänka på något annat under dagen. Det gick väl sådär.

Jag fick dispens till att gå hem från jobbet då mina kollegor hade informerat om vilket nervvrak jag faktiskt var. Så istället för att jobba kom min syster och hämtade mig för att säga ett sista hejdå till farmor.

Jag gick aldrig med in för att säga hejdå till min älskade bulltant som hade betytt så mycket för mig. Jag orkade inte.

Min farmor har alltid varit speciell för mig. När man var liten visste man att när man kom till farmor skulle man garanterat får någon av hennes specialiteér. Så som köttfärscrepés, mackaronipudding eller krusbärskräm. Bullar var också givet då hennes tid gick åt till att baka, lösa korsord och sticka vantar till röda korset. Det där stickningsmönstret som hon kunde utantill, inte konstigt med tanke på hur många par hon har stickat till oss genom åren i olika storlekar. De reste väldigt mycket också. Hon och hennes livs kärlek. Min älskade farfar.

Men plötsligt blev hon sjuk. Man visste inte vad de t var först, och att det förmodligen inte var så allvarligt. Nu var ju inte min farmor någon ungdom när hon gick bort direkt, men hon var ju så pigg med utlandsresor och middagsbjudningar. När det hade gått ett par år efter hon till slut hade fått diagnosen sarkodios, kom nästa besked. Hon hade leukemi. Cancer. Hon som hade skämt bort mig med kärlek i 19 år hade fått cancer. Det är ju sådant man inte vill erkänna för sig själv riktigt. Inte min farmor inte. Men mycket riktigt så var det så. Det gick väldigt upp och ner i början, det berodde väldigt mycket på dagsformen som det gör med de flesta som har en sjukdom. 2012 lev det riktigt illa. Det var flera sjukhusvistelser och vi ställde in oss på att det inte var långt kvar nu. Hon hamnade på IVA och vi gick dit för att säga hejdå en sista gång, då det var det som personalen rekommenderade. Det var första gången vi tog ett sista farväl av denna fantastiska stilrena tant.

Sen hände det något. Om det var bra eller inte kan jag inte säga såhär i efterhand, men kruttanten bestämde sig för att det inte var dags riktigt än och et började gå uppåt och blev såpass bra att hon fick åka hem. Trots detta var det fortfarande många sjukhusvistelser till och från, men hon fick fortfarande vara hemma.

Jag tror att det var i slutet av juli som jag och min näst äldsta storasyster var där för att säga hejdå en sista gång, andra gången i ordningen. Det var jobbigt att se henne ligga i sängen alldeles orkeslös. Jag gjorde vad jag kunde för att inte börja gråta, för att inte göra det jobbigt för farmor, men det gick till slut inte. Jag satt där på sängkanten och grät. Farmor grät också. "Min lilla snuttehöna" sa hon bara som hon alltid kallade mig för, trots att jag var 20 år. Det var med en klump i bröstet som vi åkte därifrån även med tanken på att det var sista gången jag fick se henne.

MEN kruttant som sagt. Det var inte dags då heller.

Sista gången, definitivt sista gången, jag träffade min farmor var två dagar innan hon gick bort. Vid det tillfället var hon inlagd på palliativa på lasarettet. Jag var där med pappa. Vid det här laget orkade hon knappt prata. Tre meningar fick hon ur sig, och mitt hjärta gick sönder i bitar.

Vad har det här med tid att göra? Jo, jag har funderat på hur många extra tillfällen jag hade kunnat få träffat min farmor istället för att vara en cool tonåring som i princip bara var där speciella tillfällen. Och hur många fler gånger det där extra året jag hade kunnat ta mig tiden. Struntat i att det var jobbigt att se henne sjuk bara för att få krama om henne några fler gånger än vad jag nu fick göra. Alla vet ju att det är livets gilla gång, men a jag klandrar mig själv att jag inte tog mig mer tid med henne när hon fortfarande fanns kvar, när jag dessutom visste att det snart inte skulle komma fler tillfällen. Efter all kärlek hon gav mig i 20 år, så hade jag kunnat ge henne så mycket kärlek jag bara kunde och hade tid med det sista året som hon hade i livet. Hon som till och med skickade ut farfar i gästrummet när man sov kvar bara för att man skulle få sova bredvid henne istället för att sova själv. Och hon som gav en godis mitt i veckan bara man inte sa något till mamma och pappa.

Det är inget jag kan ändra på nu, men det är något som jag började fundera väldigt mycket på, och jag får helt enkelt leva med det. Hon vet att jag älskade henne och jag vet att hon älskade mig.

Jag vet att hon har det bättre nu. Hon har inte ont längre, och det sista året var bara jobbigt, men jag tror inte att hon var redo att lämna alla kvar efter sig när det var nära slutet första gången. Därför kämpande hon för oss. Dom som älskade henne och som hon älskade.

Summan av kardemumman, man måste ta vara på tiden man har med dom man älskar. Då man aldrig kan ta något eller någon för givet. Att man aldrig kan veta när man träffar någon för sista gången. Leva i nuet med en liten tanke på framtiden.



Jag älskar dig farmor, och jag saknar dig något fruktansvärt

Likes

Comments

Det kanske inte är min grej det här med att blogga ändå. Det duggar ju inte tätt med uppdateringar direkt, men när det inte finns lust, ork eller tid så vad gör man?

Det är ju ett nytt år nu iallafall, och 2017 bjöd ju på en blandad kompott. Ett halvår av uppgångar och ett halvår av mindre uppförsbacke, men i omvänd ordning.

Början på året hade väl kunnat gå lite bättre, psykisk ohälsa och olycklig kärlek är ju inte det roligaste att gå igenom. En påfrestning för psyket som gjorde att ångesten var en tät besökare i lilla ettan på Ekeby. Känslan av att vara otillräcklig hela tiden och att känna att det alltid var något man missade att göra för att det skulle vara nog. Det var många tårar som ringlade ner för kinderna och många kvällar med tryck över bröstet och andningssvårigheter.

Så det är tur att man har dom vännerna och den familjen som man har, som står ut med att ha mig gråtandes på andra sidan luren pratandes om mina kärleksproblem.

När man har träffat den där fina fantastiska människan, och man känner att det kommer att bli så himla bra, men man inte riktigt når ända fram. Det velas fram och tillbaka och man slits mellan hopp och förtvivlan och hjärtat går sönder gång på gång, och hopplösheten kommer. Jag har under den första delen av 2017 inte brytt mig speciellt mycket om vad som stoppas i munnen, om motion eller något dylikt. Jag hade ett gymkort för väldigt mycket pengar som jag kanske max 10 gånger om ens det. Trots allt detta så har jag ju som sagt haft fantastiska människor runt omkring mig. Som man inte riktigt kan tacka nog när allt kommer till kritan.


Den andra delen av året var ju desto bättre. Jag fick åka till Grebbestad med fina flickor, jag jobbade, åkte till Ullared med Eveline, men framför allt. Min fina fantastiska människa som till en början var en olycklig kärlek, blev till en lycklig kärlek. Som jag nu har fått äran att flytta ihop tillsammans med och blivit sambo i en urmysig fin lägenhet. Så en flytt hanns alltså också med detta år och även en försäljning av min gamla lilla fina lägenhet som kommer att gå i lås helt och hållet nu i januari.

Så från en totalt känslomässig misär till en känslomässig eufori istället. Ett tecken till på att livet kan vända i en vindpust. Nu ser jag fram emot 2018 för att se vad detta år kan erbjuda. Som börjar med nytt inköp av större säng och en ny soffa, sen så småningom en liten kattbebis som tillskott i vår lilla familj.


OCH såklart ska ta tag i bloggandet så det blir lite fason på detta, annars finns det ju ingen vits med att ha en blogg om den inte används, jag måste bara se till att få lite saker att blogga om såklart.

Jag hoppas iallafall att ni som förhoppningsvis har lite tro kvar på min blogg har haft ett fint år och kommer få ett fint kommande år!



Likes

Comments

Nu var det sådär längesen igen, men det har inte funnits ork till att blogga något.

Jag och Eveline var med i en bilolycka förra veckan och efter det har det inte varit min första prio att blogga. Då jag har varit lite mörbultad.

Men det har hänt lite grejer ändå! Vi var ju på Ikea och handlade sängbord och gardinstänger bland annat, så det gjorde väldigt mycket sovrummet som är i princip klart nu. Och det blev ju såklart en tripp in på Rituals, vilket resulterade i en duscholja och en bodymist från Ayurverda ritualen. Skrubben jag var ute efter kommer att utgå från sortimentet så jag måste hålla koll på mellandagsrean då den skulle dyka upp där sa kassörskan. Så får väl köpa på mig några stycken om jag hittar dom och beroende på hur mycket dom kostar.

Jag fick även hem en av mina favoriter i parfymväg också. Det är Clean Fresh Laundry. Så nu är min lilla Clean familj ännu större. Det är ju parfymer som man ka ha när som helst för dom är ju så himla fräscha och milda i doften. Om det är någon som är intresserad att prova på någon av dom, så finns dom till väldigt förmånligt pris på parfym.se.

Idag fick jag även sms om att min efterlängtade paketkalender fanns att hämta ut. Så nu vill jag bara at det ska bli första december så jag slipper att bita mig i fingrarna för att inte tjuvstarta öppningen av den. 24 produkter från Rituals, vem skulle inte bli glad av det liksom? Finns på deras hemsida för 650 kronor om man nöjer sig med förra årets upplaga, vilket jag gjorde. Annars finns årets upplaga för 875 kronor om någon skulle vilja skämma bort sig själv lite innan jul.



Annars så sitter jag i sovrummet med Sprängaren på tvn, har ätit lite lunch och ska snart göra en pepparkakslatte som jag hittade på Jennys Matblogg. Försöker på något vis ladda upp för nattjobb fyra nätter framöver, så jag borde nog försöka sova lite till också, men om det blir snart eller om det dröjer till senare det är en fråga i sig. Jag börjar ju ändå jobba om 8 timmar så får väl försöka planera resterande dag på något vis.

Nu får det vara bra med skrivande för stunden så ska jag fokusera på filmen en stund för att försöka bli trött. Ska bättra mig med uppdatering!

Likes

Comments

Fredag. Idag har jag i princip inte gjort något alls förutom att diska. Kollade på en dokumentär förut som heter Efter Inez, och det var längesen jag grät så mycket till ett program sist, ungefär som när jag kollade på torka aldrig tårar utan handskar, då grät jag foder och kunde inte ens sluta gråta.

Nu tänker jag ha fredagsmys i sängen med skräckfilm och lite gott, bara för att jag kan. Vi ska ju upp hyfsat tidigt imorgon för en tripp till Marieberg och Ikea med mamma, som jag är väldigt taggad på i alla fall, det är inte Andreas då han i princip hatar Ikea, haha. Det ska i alla fall bli nyinköpta sängbord och lite annat smått och gott. OCH imorgon blir det ju dessutom en sväng in på Rituals, vilket kan bli dyrt.

Nu ska jag inte skriva något mer idag utan fokusera på filmen och se hur länge jag lyckas hålla mig vaken.

Likes

Comments

Idag har det varit en fullspäckad dag, och det var ju inte ens meningen egentligen.

Vi vaknade ganska sent idag, sen skulle Pelle komma hit och umgås med Andreas som var ledig idag och även imorgon. Så vi åkte för att möta honom och åt sen premiärlunchen på subway. Sen skulle vi bara en snabbis till elgiganten och det slutade med att Andreas spontanköpte en ny tv med en soundbar till. Så nu har vi världens tv i vardagsrummet, vilket inte gör något alls, det gör att vi nu har apple tv i sovrummet. Sen in på hm en snabbis och sen vidare till maxi för min del. Hämtade hem paketet från Rituals (!!!!) så nu ska jag prova i alla fall två produkter som var med i presentförpackningen med hudvård, så får vi se om det är något att ha. Och självklart använda misten från Dao ritualen i sängen.

Fyllde även på med Nocco i kylen samt tomatost, vilket är något jag rekommenderar det är så sjukt gott att det inte är sant! Sen var det bara hem för att laga mat och prata i telefon i nästan fyra timmar.

Jag fick även reda på att jag ska få jobba heltid på ett av mina jobb från vecka 46 och fyra veckor framåt och det är ju väldigt bra, så det känns skönt.

Andreas har fortfarande Pelle här så de sitter och kollar på film i vardagsrummet och jag häger med katterna i sovrummet och kollar på repriser av förra årets bonde söker fru, tillsammans med en kopp te, brownies och lite tända ljus. Ska alldeles strax hoppa in i duschen och sen sova tror jag.

Imorgon blir det en tripp hem till pappa för att äta lunch eftersom Andreas som sagt är ledig imorgon med så det ska bli mysigt att hänga där en stund. Annars blir det väl lugnt.

Men nu ska jag fortsätta gosa med mina fyrbenta små hjärtan innan duschen!


Likes

Comments