Även denna dag blev fartfylld och energi fylld!

Jag har hunnit med en promenad i det fina vädret innan det var dags att åka och skriva anställningsavtal för mitt nya jobb som jag börjar på nästa vecka. Åkte sen och hämtade ut nya jobbkläderna och lite andra ärenden. Det ska bli så spännande att få jobba några veckor framöver medans jag självklart fortsätter att jobba med min egen business.

Hade faktiskt precis ett möte med en vän/kollega där vi spånade på massor av nya idéer och imorgon blir det att sitta och börja med vårat nya utbildningsmaterial som vi och våra kollegor får nyttja och använda sig av. Så kul att jag får välja att även ta in de delarna i min business och utveckla mitt ledarskap, tycker att det är så otroligt kul att utbilda och coacha andra drivna härliga människor på så många olika sätt.

Hade någon frågat mig för två år sedan om jag trodde att jag nu skulle sitta och utbilda andra inom både ledarskap, vår business, hudvård och hälsa så hade jag sagt att det "kommer aldrig att hända". Jag var så otroligt osäker och det värsta jag visste var att prata inför människor, varför skulle någon ta det jag säger seriöst, eller kunna lära sig något av det jag säger. Men idag är jag på god väg till dit jag verkligen vill.

När man får höra av en vän och kollega som alltid stöttar och tror på mig och som jag verkligen ser upp till säga att vi behöver fler som blir och vill vara ledare och jag kan inte komma på någon bättre än dig My så blev jag så otroligt varm i hjärtat och glad! Tack tack tack om du läser Malin så är du fantastisk!

Det jag egentligen skulle skriva var egentligen kort och gott att ni gärna får följa mig på Instagram och kolla in min story som jag ska försöka hålla uppdaterad så mycket jag kan! @mygust4fsson heter jag där.

Hej! Eftersom jag har återupptagit mitt bloggande så tänkte jag att jag skulle berätta lite om min resa hur jag fått upp mitt intresse för skönhet och hälsa då det är något som jag kommer att dela med mig om här i bloggen.

Allt började egentligen med den här produkten när jag var liten. Jag hade enorma problem med mina torra händer, jag var till läkare, provade allt, en period så sov jag med handskar på mig för att jag hade så tjock kräm på händerna. Men inget fungerade jag fortsatte att ha så torra händer så att jag nästan alltid gick runt med blodiga händer på grund av självsprickor. Till slut så fick mamma höra att vi skulle prova denna och det är jag evigt tacksam för.

Sommaren 2015 så tog jag examen från högskolan och kände inte riktigt att "det här är vad jag vill jobba med" så i början av 2016 så kände jag att jag ville börja ta hand om mig själv igen på många olika plan. Jag ville börja använda de här fantastiska produkterna som jag under min uppväxt alltid haft med mig. Så då bestämde jag mig för att jag också ville börja jobba med detta samt att jag då får möjlighet att använda alla dessa produkter till ett bättre pris igen samtidigt som jag kan tjäna extra pengar medans jag funderar ut vad jag vill göra.

Redan här i början så blev jag en riktig smoothie lover. Under de tre åren som jag pluggade på högskolan så höll jag också uppe min träning och tränade ca 4-7 dagar i veckan på gym men jag tappade lite det när jag tagit min examen. Jag kom in i en ny svacka i mitt liv när jag försökte se över vad jag skulle göra med mitt liv, så mitt nya extrajobb och alla produkter jag började använda var verkligen vändningen för mig. Jag startade upp med en sån kickstart som jag nyligen gjort ni som följt mig senaste veckorna. Det var då det började flyta på med intresset för att ta hand om min kropp också när det kommer till vad jag äter.

Jag började få mycket nya vänner, vi åt goda middagar ihop med temat på bra mat och jag började också själv att "utbilda" i hur just våra produkter kan hjälpa till för att lära sig att ta hand om sin kropp med hjälp av bra mat och den näring vi får i oss eller inte får i oss.

Jag blev också allt mer intresserad av att ta hand om mitt yttre nu när det faktiskt också blev bättre när jag började hjälpa kroppen inifrån. Mitt intresse blev så pass stort att jag började lära mig allt mer om alla våra hudvårdsprodukter. Bland annat om två av våra hudvårdsserier för ansiktet som ni ser på bilderna ovan.

I januari 2017 så stod jag för första gången av egen vilja framför ungefär 30 kollegor och utbildade i våra hudvårdsprodukter i ca 40 minuter. Det var typ det bästa jag gjort någonsin. Efter det så har jag nu gjort detta flera gånger och jag tycker faktiskt att det är fantastiskt kul. Från att det har varit det absolut värsta jag visste till att nu stå där och informera både kollegor och kunder om våra produkter. Jag är faktiskt otroligt stolt över vart jag är idag. Här på bilden så satt jag i somras och lärde mig allt som jag kunde hitta om våran nya anti aging hudvårdsserie.

Idag känner jag mig mycket starkare i mig själv och i min kunskap om hur du tar hand om din kropp på både utsida och insida. Jag vill förmedla min kunskap till andra och hjälpa andra att också ta hand om sig själva på bästa sätt, att kunna ge alla en möjlighet till bättre hälsa och personlig utveckling. Jag är absolut inte den hälsosammaste personen men jag känner att jag har så pass bra kunskap att jag kan hålla en bra balans för mig själv och också hjälpa andra att göra det samma.

Så här i bloggen så har jag och kommer jag att fortsätta att dela med mig om mycket för hur vi kan ta hand om vår kropp, hoppas att jag kan inspirera er och ge er ny kunskap.

Nu kommer ett väldigt jobbigt inlägg för mig, men jag känner just nu att jag egentligen inte vet varför jag har så svårt att prata om det här. Varför tycker jag att det är pinsamt att prata om det, varför känner jag mig så liten och dum. Jag tror att det handlar om att det inte känns som att någon förstår. Jag har haft den här fobin så länge jag kan minnas men det känns som att det tyvärr har blivit ännu värre och jag vet inte vad jag kan göra åt det.

Förra veckan så stod jag i kön på Ica, en ganska lång kö så jag stod där ett tag. När killen framför mig började packa upp sina varor på bandet så började jag kallsvettas och en början till panik kom. Han la först upp en låda med päronsplit glass på bandet, sedan la han upp en Coca cola. Jag tänkte inte så jätte mycket på det just då, mest att det väl inte är jättemånga som köper isglass på vintern. Men sen såg jag att det låg en blåbärssoppa i korgen och sen åkte en burk med vitpeppar korn upp på bandet, jag började få panik och försökte stå så långt ifrån honom som möjligt. Förstår att kanske inte så många hänger med här men det är precis de saker som jag förknippar med att någon har magsjuka.

Han köpte allt det som en magsjuk person behöver. Jag har alltså en riktigt svår spyfobi, jag tänkte nu är det kört han har baciller på sig och jag blir smittat! Jag försökte hålla andan och bara ta mig ut där ifrån. Väl i bilen sen så kom paniken och tårarna. Jag vet att någon som inte vet hur det känns inte alls förstår det här. Jag har egentligen aldrig pratat om min fobi med någon just på grund av det, att folk inte förstår och jag har tyckt att det varit pinsamt. Men nu känner jag bara att det kanske till och med är bättre om folk vet. När jag mår minsta lilla illa så får alltså jag panik, jag får dödsångest. Jag är totalt livrädd.

Om jag är i närheten av någon som bara varit i närheten av någon som är magsjuk så springer jag. Den här tiden på året är värst för det är nu jag vet att det här går runt. Jag vill inte vistas med människor. Just nu har jag hört många som har eller har haft det nyligen. I helgen övervägde jag till och med att inte följa med på vår Kickoff i Stockholm för att jag skulle vistas bland mycket folk. Det här som hände på Ica har jag inte berättat för någon jag tyckte att det var så jobbigt att någon skulle döma mig. 

Min spyfobi är också något som gör att jag aldrig dricker för mycket för att då är jag rädd för att spy, minsta illamående så får jag panik. Detta gör också att jag hela mitt liv har tvättat mina händer maniskt, är jätte noga med mat, äter inte något som har gått ut eller stått i kylskåpet för länge. Jag kan inte heller pressa min kropp för hårt vid träning för jag blir väldigt snabbt illamående. Men jag har också lärt mig att andas så många så kallade "anfall" andas jag mig själv ur, och försöker intala mig själv att jag inte kommer att spy. För ju mer stressad jag bli ju mer illamående blir jag. Men ibland bara får jag total panik, kallsvettas och tror på riktigt att jag kommer att dö.

En till positiv sak är ändå att jag lärt mig mer om kost och hälsa på grund av detta, för jag tror absolut att mitt immunförvar påverkas nå enormt till det bättre om jag får i mig bra mat och näring. Samt att jag nästan vart jag än går har med mig Probiotika tabletter för att jag vet att det är bra för tarmen och immunförsvaret, men framförallt att stoppa i sig bra bakterier så att de kan slå ut de dåliga och det har blivit som en trygghet att inget ska hända om jag tar en sån. Jag menar alltså inte att bra kost tar bort min fobi men det hjälper mig i vardagen att försöka leva med den. Det här är alltså något som påverkar mig nästan varje dag och inte något som jag kan hålla mig borta ifrån. Bara att skriva det här har varit jobbigt för känslan och illamåendet har smugit sig på. Kanske finns det någon som läser det här som förstår rädslan. Jag behöver nog försöka ta modet att söka hjälp.