Pappa jag saknar dig

6.1.2020 klockan 15:50 somnade vår älskade pappa in.

Saknaden är stor och obeskrivlig.
Varje dag gör man något ”nytt” där pappa inte är med. Vardagssysslor som alltid inkluderat pappa, även fast han legat och gottat sig i sin sjuksäng i vardagsrummet.
Varje kaffekopp klockan sex på morgonen efter stallet är ensam.
Telefonen ringer inte som förr och att bara ringa och kolla läget, finns inte mer.

I min stilla fantasi trodde jag nog att han skulle finnas med den dagen jag fyller 30, även fast jag redan för ett år sedan visste att så blir det inte.

Vardagen har återvänt.
Från döden och begravningen.
Även fast barndomshemmet aldrig blir sig likt och hans plats bland oss gapar tomt så känns det som om han är där bland oss hela tiden.

Alltid pappas lilla flicka

Döden betyder ingenting.
Jag har bara dragit mig tillbaka till ett annat rum.
Jag är Jag, Du är Du.
Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande.
Kalla mig vid mitt vanliga namn.
Tala till mig sådär som Du alltid gjort.
Ändra inte Ditt tonfall,
Håll sorgen borta från Din röst.

Sluta inte skratta åt våra gemensamma små skämt.
Skratta som vi alltid har gjort.
Var med mig. Le mot mig. Tänk på mig.
Låt alltid mitt namn finnas med Er där hemma.
Uttala det som ingenting hänt, sorglöst
Utan spår av skuggor.

Låt livet gå vidare med samma innebörd som
tidigare.
Det går vidare därför att det måste gå vidare.
Döden är ju ändå bara ett tillfälligt avbrott i vår
gemenskap.

Varför skulle du sluta tänka på mig för att Du
inte längre kan se mig.

Jag väntar på Dig någonstans väldigt nära.
Allt är väl.

Gillar

Kommentarer

thegypsyqueen
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229