1. Vad mådde du bra av 2017?
Att resa. Miami, Italien, Grekland, Filippinerna - fyra helt olika resor fyllda med händelser jag sent kommer att glömma!

2. Bästa boken du läst under 2017?
Störst av allt av Malin Persson Giolito! LÄTT!

3. Vad la du mest tid på?
Jobb och dans. Har i princip bott på förskolan och dansstudion hela året! (ja fika-bilden är från jobb, en av de bättre stunderna hehe).

4. Något som inte hände 2017, som du hoppas händer 2018?
Att jag får hundra procent klarhet i vad jag vill plugga och att jag kommer in på utbildningen!

5. Hur tog du hand om dig själv?
Hm, ja. Det var nog det jag varit sämst på under året som gått. Ta hand om andra, självklart. Ta hand om mig själv? Det är jag inte lika bra på. Struntat i att gå till läkare och annat, ni som läst min blogg förstår vad jag menar. Det ska det bli ändring på nu!

6. Vad är du stolt över när du ser tillbaka på året?
Att jag trots liten erfarenhet av salsa vågade mig upp på scen och tävla i både Miami (världmästerskapen) och Italien. Mitt uppträdande på Hot salsa weekend i Stockholm med Bellasitas student team är också något jag är väldigt stolt över!

7. Något viktigt du kommit fram till under året?
Lite klyschigt men att jag inte kan hjälpa andra om jag inte hjälper mig själv först. Jag brinner ju verkligen för att hjälpa och göra andra glada, lever för det. Men om jag ska ge hela mig själv till jobbet, hela mig själv till min familj, hela mig själv till dansskolan och alla fantastiska lärare och elver där, hela mig själv till barnen jag undervisar... Ja ni förstår ju själva, jag blir ju ganska slut och då blir det ändå inget kvalité på allt jag ger. Framför allt finns det ingenting kvar att ge. 

8. Bästa händelsen?
August och Gustav föddes. Är stoltaste fastern i världen till dessa underbara tvillingpojkar!

9. Vilka lärdomar tar du med dig från 2017?
- Det är okej att säga nej, utan att förklara sig.
- Det är viktigt att ta hand om sig själv också!
- Man lär sig av sina misstag, det är ok att göra fel.
- Man kan växa ifrån människor, det är så det är och så det får va.
- Allt behöver inte tas så sjukt seriöst hela tiden!!!

10. Hur har du växt under året som varit?
Jag har lärt mig, mycket tack vara min bästa vän, att inte bry mig så mycket. Om allt. Om andra. Att lyssna på mig själv, tänka vad jag vill, tycka vad jag vill, göra vad jag vill. På det viset har jag verkligen växt som person. Jag har alltid varit ärlig mot andra, nu har jag även lärt mig att vara ärlig mot mig själv!

Inte kan jag vara den enda som fullkomligt älskar att vara ensam? Jag är långt ifrån en ensamvarg, faktum är att jag skulle beskriva mig själv som en av de mest sociala jag vet, men ändå älskar jag att bara få vara för mig själv.

Jag jobbar på förskola. Där befinner jag mig från halv åtta om morgnarna till som längst halv fem. Jag pratar med kollegor, med barn, med föräldrar varje sekund. När klockan slår fem ska jag ha hunnit ta mig från jobb till dansskolan. Där fortsätter det sociala, till och med mer än vad det hade behövt. Jag pratar med elever som väntar på klasser, frågar lärare hur deras klasser har gått och umgås med mina kära vänner innan, under och efter klass. Vid 22, senast 23, beger jag mig hemåt. Jag pratar med folk på bussen hela vägen till min hållplats där jag kliver av och går sista biten hem. Då skriver jag till min pojkvän och pratar med honom om hans dag samtidigt som jag försöker göra mig redo för sängen. Efter alldeles för lite sömn ringer klockan och det är samma visa igen!

Missförstå mig inte, JAG ÄLSKAR DET! Jag älskar människor, jag älskar att prata, att lyssna, att försöka förstå. Jag älskar att se livet från flera olika perspektiv. Att om dagarna få uppleva världen med barns ögon på nytt och att sedan på kvällen prata några ord med en äldre dam, i väntan på bussen, som har en helt annan erfarenhet och syn på livet.

Detta gör dock att jag behöver stunder för mig själv då jag är helt själv, mer än när jag sover alltså. Jag behöver den där fredagskvällen med en bok i handen istället för ett glas vin och ett gäng party-glada människor. Jag behöver ibland säga nej till en fika på stan med en av mina bästa vänner för att istället bara pusta ut i soffan. Jag vill umgås och träffa er alla men ibland räcker inte tiden till. Hur mycket jag än vill säga ja till den där mysiga middagen eller spännande utgången så måste svaret ibland bli nej för att jag ska orka. Jag måste hinna prata några ord med mig själv också för att orka nå ut till alla er!