Egentligen känner jag inte ens för att blogga just nu. Imorse när jag vaknade var högerbenet helt vridet. Jag la inte så mycket energi på det utan istället fixade jag benet och gick upp och åt frukost med resten av familjen. Efter en stund vid frukostbordet sov hela benet och det isade. Jag lämnade frukosten och satte mig i soffan istället. Knät gjorde himla ont och jag visste inte om jag skulle gå eller sitta. Mamma och pappa kom in och tillslut bestämde jag mig för att prova gå på benet. Först när jag satte benet i marken trillade jag, innan jag ens hunnit resa mig helt. Jag reste mig upp igen och gick några varv i stora rummet. Det knakade och gjorde ont, men så är det ju ibland. MEN så hoppade någonting runt min högra höft och jag trillade. Smärtan var obeskrivlig och det kändes bara skit just då. Det kändes precis som det gjorde i höften när den opererades 2015, så antagligen var det någon sena som hoppade. \n \nKvällens planer har blivit ändrade och för min del inställda. Viktor och Jenniefer har varit här hemma några timmar och Jenniefer har hållt mig sällskap framför Bonusfamiljen.  Jag har tillbringat så gott som hela dagen i soffan. Jag har ingen aning om jag borde gå eller vila. Jag får bokstavligen panik på att inte veta. Meeen det blir bättre. Ellerhur? \n \nEtt halvflummigt inlägg, men jag ville bara berätta för er vad som har hänt och ifall bloggen inte rullar på som tidigare. Idag känns det lite jobbigare, men jag tar nya tag imorgon. Mitt knä ska bli bäst! 

Jag sitter i väntrummet på ortopedmottagningen så jag vet inte om jag hinner skriva klart detta inlägget, men jag börjar och så får vi se hur långt jag hinner! I förmiddags var jag och tränade sjukgymnastik. Vi tog av knäskyddet och jag fick prova att stå upp, men det gick inte. Benet flög bakåt igen.. Min sjukgymnast har planerat om och hon kommer följa med på läkarbesöket. Jag blev jätteglad. Det är så bra att ha med henne!