Aldrig mer kommer jag få höra din röst. Aldrig mer kommer jag att få se dig. Aldrig mer kommer jag att få ha dig vid min sida. Pappa, jag behöver dig vid min sida.

Jag brukade aldrig prata om min pappa när jag träffade människor. Min pappa hade problem med alkohol och det var något jag skämdes för. Jag ville inte att folk skulle få veta hur min relation med pappa var, så jag nämnde knappt honom. Endast mina närmsta visste om hur det låg till med det. Trots pappas problem så har jag alltid älskat honom ovillkorligt. Jag har ställt upp för honom, även fast det inte har vart till min fördel, och det är endast för att jag älskar honom. Jag har sett hur hans mående har spårat mer och mer, och vi har verkligen försökt hjälpa honom på alla sätt och vis, men tillslut så valde han att ge upp.

En vecka för ganska exakt 2 månader sen så märkte jag hur han mådde allt sämre och jag åkte till honom varje dag. Jag mådde fruktansvärt dåligt själv av att se han såpass dålig. På onsdagen den veckan kom jag hem till honom och han låg i sängen och grät. Våran ena katt hade rymt och han var ledsen för det. Jag satte mig bredvid honom och sa att det kommer bli bra. Vi skrattade tillsammans och jag tyckte att det kändes bra. Samma kväll ringer mamma till mig och säger att jag måste försöka övertala pappa till att följa med in till USÖ så att han kan få hjälp, och det tänkte jag absolut göra. Just då och den dagen visste jag inte att det skulle bli sista dagen jag träffade honom.

Torsdag den 15/9 var en otroligt bra dag. Jag och en kompis hade jätte roligt i lägenheten och vi skulle framåt eftermiddagen åka till Röfors och till pappa. Runt kl 15 börja vi rulla mot Röfors. På vägen dit stanna vi till i Laxå och hämta ut en grill som jag hade beställt till min bil och vi köpte även med godis osv till kvällen. Vi rullar in på gården i Röfors och ska börja byta grillen på min bil. Jag säger till min kompis att jag ska springa in en sväng och kolla till pappa och säga att vi är där. Konstigt nog var dörren låst, och redan då börja jag bli orolig då pappa nästan aldrig låser dörren. Jag springer tillbaka och hämtar nyckeln och går sedan in i huset. Jag går in i huset och på vårt köksbord hittar jag 4 lappar som pappa skrivit. På 3 av dom stod det ''Jag är så trött, kram pappa'' Och på den sista stod det att vi skulle försöka hitta katten som hade rymt dagen innan. Jag greps av panik och sprang igenom nedervåningen för att hitta pappa men jag kunde inte hitta honom. Jag sprang ut till min kompis i full panik och skrek ''PAPPA HAR SKRIVIT LAPPAR OCH JAG HITTAR HONOM INTE''.

Min kompis springer in och sliter undan draperiet till pappas rum, och där låg han. Jag grips av ännu mer panik och hon känner på pappas rygg och säger att det känns som att han andas. Vi ringer 112 direkt och de skickar en ambulans direkt. Vi får hjälp via telefon och vi lägger han först på sidan för att förenkla ev andning, men när inte det hjälper lägger vi han på rygg och jag sätter igång hjärt-lungräddning. Min kompis försöker hitta nån granne som kan hjälpa oss, och jag känner hur jag måste rädda pappa. Efter ca 10 minuter kommer ambulansen och dom går bara in i rummet och sedan säger dom ''tyvärr''. Jag kände verkligen hur min värld rasade samman och jag bröt ihop totalt igen. Det kändes som att tiden stannade på 16.10 och som att jag var fast där. Flera personer kom dit och mitt i all förvirring börja jag leta efter pappa. Jag gick runt och var knappt kontaktbar, jag hade ingen uppfattning om nånting. Det ända jag kunde tänka på var att jag aldrig mer skulle få träffa pappa.

Det har vart jävligt svårt att leva vidare, men jag har kommit en bra bit. Fram tills begravningen kändes det som att jag var utanför min egen kropp. Jag stod kvar på samma plats medan alla andra runt mig bara levde vidare som ingenting. Men pappa fick världens finaste begravning och alla nära och kära var där för att ta farväl. Och det var så himla fint.

Nu har det snart gått en månad sen begravningen, och konstigt nog så lär man sig att leva vidare. Pappa finns alltid med mig nu och han har inte ont mer. Jag har bara ljusa minnen när jag tänker på honom och även fast det gör så fruktansvärt ont ibland, så kommer jag leva för honom också. Jag älskar pappa och trots allt som vart så kommer jag alltid att minnas honom med ett leende.

Det som gör mest ont för mig just nu, det är att han aldrig kommer att få se mig ta studenten. Han kommer aldrig att få se när jag gifter mig. Han kommer aldrig få träffa mina barn och dom kommer aldrig att få ha en morfar. Alltså fy fan vad ont det gör att tänka på. Men jag vet att han är med mig nånstans iallafall och kommer se mig genom hela livet och att han kommer att vara stolt över mig. Och sen när jag har gjort mitt här i livet så kommer han ta emot mig med öppna armar.

1964-2016. Jag älskar dig nu och för alltid pappa, och jag längtar tills vi ses igen.

Du kommer alltid att vara den bästa pappan som finns.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Rutin på livet var det ja. Måste dock erkänna att livsrutinen har blivit en aning bättre. Faast jag är jävligt trött och har svårt att komma upp. Meeeen skitsamma.

Hej alla!
Vet att det var otroligt länge sen jag skrev någonting, överhuvudtaget. Funderar på att ta tag i det här med bloggande, men mitt liv är såpass ointressant att det inte finns så mycket att skriva. Men vad har hänt sen sist då?
Jo, jag har fått min första lön, jobbat mer, faktiskt tagit tag och gjort skolarbete osv (dock till en viss del, är fortfarande sämst på att göra något annat än att sova och äta) varit med kompisar, festat lite faktiskt, umgåtts med min underbara pojkvän och vi har även valt att förlova oss. Vissa tycker att det är lite tidigt, liksom vi har vart tillsammans med varandra i 5 månader, men jag kan lova er att min kärlek för honom är tidlös! Om man bortser från det har det inte hänt så mycket.

Kan även passa på att säga att det här med att inte ta studenten börjar kännas. Har varit en del i skolan och faktiskt insett hur mycket jag kommer sakna mina klasskompisar, eller ja dom flesta iallafall. Har haft mycket ångestframkallande drömmar angående detta och vaknar ofta på nätterna och mår dåligt. Men det är lugnt, min tid kommer så att säga, och nästa år står jag själv där och ska ut i jobbvärlden, som jag redan satt en fot i. Och på tal om jobbet så stormtrivs jag. Hoppas på att kunna jobba kvar där även efter studenten.

Nu känns det som att jag har skrivit en hel jävla del här alltså. Tänker inte skriva mer nu men ska försöka att kika in lite oftare. Nu ska ni få se en jävla massa bilder från senaste.

Btw måste bara få säga att VÄDRET ÄR UNDERBART!

Pusshej

Likes

Comments

Alltså, alla måste väl ändå vara sånna som har så jävla svårt att ta tummen ur röven och faktiskt göra något? Eller är det bara jag?
Vet att jag har skrivit att jag ska försöka vara mer nyttig, röra på mig osv för att få en hälsosammare kropp och för att jag vill bli mer "fit", och det gick faktiskt bra till en början, men sen så glider man sakta men säkert in i dom gamla vanorna. Och så helt plötsligt sitter man där i sängen, kollar på tv och inser att det var snart 2 veckor sen man gick en promenad senast.

Jag tror att alla är såhär ibland, men jag är verkligen extrem. Jag kan verkligen inte organisera upp mitt liv och jag har sämst minne. Ni ska se mina anteckningar på mobilen alltså haha.. Om jag ska göra flera saker på en dag så måste jag skriva anteckningar för att komma ihåg allting. Men som sagt så ska jag snart gå utredning för att se om jag har några psykiska sjukdomar, och det ska bli så skönt så att jag faktiskt kan få den hjälp jag behöver.
Sen tror jag att lite beror på att jag inte har jobbat på snart 2 veckor heller eftersom att jag bara har gått inskolning och inte behöver lära mig så mycket mer, men jag hoppas på att få jobba lite mer då jag tycker att det är kul.

Så nu ska jag faktiskt försöka, alltså verkligen försöka att på lite rutin på livet och göra saker istället för att sitta hemma bara.

Bild på gosen

Likes

Comments

Hejsan alla!
Vet att jag har varit otroligt dålig på att blogga, men när jag inte gör så mycket på dagarna så finns det inte så mycket at skriva.

Men nu tänkte jag iallafall tipsa om en grej! Jag var i Hallsberg och fika med mamma förut och då var hon snäll och köpte en sminksvamp från real teqniques och även en foundation från maybelline till mig. Har velat testa en sån där svamp hur länge som helst, och jag är glad för att jag köpte den idag för den är verkligen hur bra som helst!!
Testade den för en stund sen, både för att applicera foundationen men även för concealern och den blandar ut så himla bra! Sminket känns verkligen återfuktat vilket är bra för mig som har så jäkla torr hud i ansiktet.

Så kan verkligen rekommendera att köpa en sån här! Den är så mycket bättre än att använda borste eller fingrarna. Och den kosta inte så mycket, köpte min för 99:- på Lindex.

Foundationen kan jag dock inte säga så mycket om då jag är sämst när det kommer till foundation. Tycker att jag är så blek så det är svårt att hitta en färg som passar. Men den här passa relativt bra tror jag, den smälte in bra i huden men jag vet inte om det beror på svampen eller inte.

Likes

Comments

Väldigt ofta så tänker jag på den tiden när jag börja gymnasiet, alltså hösten 2013. När jag börja så hade jag en barndomskompis i samma klass som jag var med, men vi lärde känna dom andra i klassen sen. Jag mådde dåligt redan då, men jag blir verkligen ledsen och känner saknad när jag tänker tillbaka på hur mitt liv såg ut då för några år sedan. Våren 2014 hade jag verkligen mitt livs tid, även fast det gick dåligt i skolan så älskade jag livet då för allt va så himla perfekt. Jag umgicks med bra folk, hade alltid kul och levde verkligen bara livet. Hela 2014 var ett av dom bästa åren i mitt liv, och jag skulle nog kunna säga att det var det bästa året någonsin. Jag var så himla lycklig, hade alltid kul och mådde så himla bra. Och skolan gick bättre i slutet av det året också. Jag var i skolan jämt och var med mina underbara kompisar.

Ibland önskar jag att jag bara kunde spola tillbaka tiden och göra om vissa saker, men framförallt för att få leva om allt om och om igen. Jag saknar att vara så glad som jag var då, och jag saknar alla jag umgicks med.
Jag önskar att skolan inte skulle ha gått åt helvete i höstas, för jag hade så mycket planer för vad jag ville efter studenten, och nu får jag vänta ett år till..
Men jag kan helt ärligt säga att jag längtar tills i höst när jag börjar skolan igen, så att jag får träffa nya människor och ha annat att göra på dagarna än att bara sitta hemma.

Blev ett ganska deep inlägg nu haha.. Men jag är på sånt humör. Vill bara spola tillbaks tiden och leva om allt, och aldrig låta det ta slut.

Bjuder på massa bilder från 2014

Likes

Comments

Hej! Jag hoppas att ni som läser har haft en bra helg, för det har jag haft!
Har umgåtts med krille och hans kompisar hela helgen och har vart ute och åkt och träffat massa folk, och jag har träffat många av mina kompisar också! Så himla roligt.

Idag så har jag inte gjort något, utan jag har bara legat i sängen, lyssnat på musik och bara haft det allmänt mysigt. Råkade även beställa hem saker från appen Wish haha.. Har aldrig gillat den appen, men nu hittade jag lite saker jag ville ha som jag kände mig tvungen att beställa hem, för det är ju trots allt väldigt billigt att beställa därifrån. Dock så är ju leveransen ca 1 månad eftersom att det skickas från Asien, men jag hoppas iallafall att jag blir nöjd. Tänkte visa upp sakerna när jag får hem dom då det är en del haha.

Nu ska jag bara fortsätta att göra inte ett skit eftersom att jag är ledig imorn, har inte blivit bokat på något jobb så jag får sovmorgon imorgon också!

Men jag hoppas att du som läser får en fortsatt bra kväll, så skriver jag mer nu i veckan.

Likes

Comments

Hejsan alla!
Nu har jag nyss kommit till Kumla igen. Slutade vid 13 idag och var bara hemma en stund innan jag drog till Kumla igen. Och det är så himla skönt med helg nu! Det märks verkligen att jag är ovan att göra saker på dagarna för jag blir verkligen så himla trött av allting. Förut var jag ju van med skola varje dag, sen gick jag inte inte i skolan alls och nu ska jag liksom tillbaks till vanliga rutiner igen efter att ha varit sjukskriven ett par månader. Men det är bara bra!
Trivs även jätte bra på jobbet och känner att jag börjar få in det mesta så att jag snart klarar av att göra besök själv. Den jag går med är jätte snäll och förklarar allting så det känns skönt att det börjar fastna nu.
Nu tänkte jag vila en stund inför kvällen för då ska jag ut med några vänner, så jag känner att jag måste få vila lite.

Likes

Comments

Igår efter skolan så åkte jag till en ny butik i Hallsberg som heter Urfina har jag för mig och köpte en primer. Dom säljer många budgetmärken där inne vilket är jätte bra!
Den primern jag köpte är från W7 och jag tycker att den funkar jätte bra. Kostade endast 60kr också så jag kan verkligen rekommendera den!

Likes

Comments

Har verkligen bloggat jätte dåligt nu i veckan, men det har inte hänt så mycket förutom att jag var i skolan tisdag och onsdag och träffa min klass och min mentor.
Men idag åkte jag iallafall hem till Röfors igen, gör imorgon ska jag jobba från 7-13 och som vanligt kan jag inge sova nu. Men jag ska snart lägga undan mobilen och allt och verkligen försöka sova.
I helgen ska jag vara i Kumla och försöka hitta på nånting. Men vi kommer antagligen att åka ut och träffa folk som vanligt!

Tänkte gå en promenad bär jag kom hem men mamma tyckte att vi skulle äta pizza haha.. Gick dock runt 3 km en stund efter så jaja.

Likes

Comments

Hej!
Nu har jag precis kommit in från en långpromenad med mamma och äter lite, och imorn är det dags för skola igen.

Men iallafall, jobbade idag från 7-13 och det var väldigt lugnt, fast jag var väldigt trött för jag sov Max 1 timme inatt.. Kunde verkligen inte somna.
På fredag ska jag jobba igen från 7-13 så jag ska åka till Kumla imorn och vara där lite.

Vet inte vad jag ska skriva, har inte gjort nånting idag förutom att sova och jobba. :(

Saknar det här

Likes

Comments