Ta inte allt för givet.

Att inte känna något vissa dagar och sen vissa dagar känna hopp om att allt är okej.
Allt är okej, du har något att kämpa förr, medans visa dagar vill man bara dra täcket över huvudet igen och inte stiga upp ur sängen.
De senaste dagarna har varit lite röriga, dagar där jag upptäckt att Skipper, familjens hund verkligen är borta.
Han avlivades förra lördagen på grund av hans sjukdom och att han inte orkade gå längre.
Kom tårar rinnandes ner från min kind när mamma berättade, tanken var att min pojkvän skulle komma till oss lördag förmiddag.
Men blev tvärtom, han har nog aldrig sett mig så här förkrossad som jag var då.
Visst jag har haft irritationer och visat min "ilska" när jag inte orkat länge, eller blitt missförstådd då kan jag blivit arg.
Att fått förlora Skipper har tagit hårt på mig, han har alltid funnits där och kommer alltid få vara min bästa vän, det var även tufft att se min familj gråta, min styvpappa fälla tårar. Vilket jag inte sett förr så mycket.
Inte förens nu har jag förstått att Skipper aldrig mer kommer tillbaka, han har blivit en ängel, känns som han förföljer mig. Eller oss här hemma, kan ibland får för mig att säga hans namn. Men håller det inne mig, känns som att han går på gården när jag väl är ute och rastar våra andra hundar.
Allt inom känns tomt, det fattas en bit av pusslet i min själ. Jag har dem jag behöver runt omkring mig.
Tror bara det är en period nu som jag känner såhär, det känns flrjövligt.. Tårar har inte forsatt ner sen förra helgen, vilket känns skönt. Känner bara hur jag had en klump i min hals, en ilska.

Det är bara så jävla svårt att förstå. Jag menar han försökte torsdag förra veckan med att han ville leka med grannens små hundar.
Sa åt honom att det inte var en idé trots han ville springa fram till dem med viftande svans.
Jag själv fick dåligt samvete, ville bara hans bästa för visste inte förens fredag kväll att han inte orkade gå ner från trapporna. Från ingen stans, han har haft det tungt vissa dagar med trapporna men ändå kämpat, jag har sett på honom. Dock så är det lurigt med djur om dem lider eller inte, speciellt som han viftade på svansen och han ville gå promenader.
Undvek promenader alla rundor så mycket som möjligt, max en runda gick jag resten gården för att han inte skulle få ont eller tappa balansen..
Våran älskade Skipper du är saknad, du fick i alla fall 11 fina år, förutom din atros du fick för lite mindre än ett år sen. Du har spridit glädje åt många här i byn.
Du är och kommer för alltid vara min bästa vän.
Älskar dig, känner att du är här. Våra hundar och katter är mer ÄN så, dem är våran familjemedlemmar.
Känns som mina syskon. När allt känns skit får jag alltid tröst av dem på olika sätt och vis.

Ta inte allt för givet, från en dag till en annan kan det gå snett, från att vara frisk till att få en sjukdom kan fördärva.
Va rädda om er. Livet är en mening, ditt liv och din historia.

Gillar

Kommentarer

Ingajohansson
Ingajohansson,