Be carful what you wish for...

Idag har jag ställts inför en stor utmaning, jag skulle prata till min nya grupp... en grupp som inte visste att jag skulle bli deras chef. Fy alltså och dessutom i "mygga", hate it. Det gick nog bra, oavsett vad jag till och från tänker och tror om mig själv, så löser jag det alltid. Jag är liksom grym, jag har hållit i presentationer på engelska inom svåra ämnen, svarat på frågor... svengelsksvarat ibland, briljerat ibland. Men jag fegar aldrig nånsin ur och jag gör det som krävs plus lite till. Blir liksom lite små-impad av mig själv.

Jag firar mina framgångar med bubbel... hoppas att det känns som en bra ide även i morgon. Jag ska lämna min son vid bussen och ena flickan vid skolan, har inget möte innan 13 och en sjuk unge. Borde liksom ordna upp sig. Jag älskar mitt nyktra liv, älskar att vakna nykter och fräsch... vill att det ska bli min vardag och jag kämpar med det. Hmm det är väl bara att bestämma sig? Jo, både och... jag är ensam men mina barn varannan vecka, jag jobbar mycket hemma blir sittande vid köksbordet. Känns så naturligt och bra med ett glas vin eller bubbel... dålig bortförklaring, men så är det. När jag bodde på gården var det - natta hästarna, gå hem till tystnaden och öppna bestå-skåpet, ta fram boxen och ett glas rött... så befriande. Varken mer eller mindre. När jag träffade mr Left då spårade allt ganska snabbt... och alkoholen tog mer och mer plats i mitt liv. Både när vi sågs och när jag var ensam eller med barnen. Jag var så sargad i min själ och det eskalerade och blev värre hela tiden. Han var på och han var av, han älskade mig och sen älskade han henne, han skulle lämna, han skulle stanna... alltså ingen bra ursäkt egentligen, men det har påverkat mig. Jag flyr gärna in i alkoholens härliga rus, försvinner, glömmer det som är jobbigt och njuter för stunden. MEN! Jag vill inte fortsätta så, jag jobbar hårt på att nå min egen vision även när det gäller alkohol. Tror inte på att gå från 100 till 0, tror på nedtrappning och sen upptrappning till sund nivå. Den som slutar tvärt och tror att det ska hålla, glöm det... du kommer falla tillbaka hårt! Se till att du tillåter en mängd och att den mängden blir mindre och mindre. Mitt mål är att kunna njuta av ett eller två glas vin, ha koll och kontroll. Jag kommer att nå den visionen, men kommer att köra i diket några gånger innan dess. Det vet jag.... och jag ser verkligen inte fram emot det. Längtar efter min man, han kommer jag respektera och han kommer vara en man som dricker måttligt och njutbart.

Jag tittar efter Honom varje dag, kan han var Han eller kanske han... eller han. Men nej, han är han och jag antar att han dyker upp när tiden är mogen. Jag saknar honom, mr Left, så vansinnigt mycket, samtidigt är jag sååå glad att slippa den 80%-iga tunga delen. Men den 20%-iga underbara fantastiska, den när han vill ställa allt till rätta... när han är varm och älskvärd. Jag saknar det så det skär i mig. Som alltid och det som nog tagit mig dit där jag är i dag... Be very careful what you wish for, cause you just might get it.... jag har fått det precis som jag önskat, men jag själv passade inte in i manuset. Såååå ska jag önska mig att han tänker som jag... han saknar mig och verkligen längtar och önskar att vi kunde just bli vi? Eller ska jag tänka om? Hur fasen vill jag ha det egentligen?

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229