Allt började när jag var 8 år. Jag hade redan då självmordtankar. Allt kändes skit. Jag blev mer o mer indragen i tankarna om allt. Jag kände att livet kanske inte va nått för mig. Så ska det inte vara om man är 8 år . Det fortsatte det är fortfarande kvar.
Just för tillfället så känner jag exakt samma som då. Allt bara rasade. För ungefär 3 år sen om inte 4 nu så blev jag flyttad till ett behandlingshem där satt jag i 6 månader, började må bättre men så precis när jag fick hjälpen jag behövde så fick jag flytta. Då blev det ett nytt behandlingshem i Katrineholm där jah bor. Där satt jag ungefär 1 år kanske mindre. Inget blev bättre. Flyttade hem. Sen blev det ett nytt behandlingshem. Och där blev man inte alls bättre. Där blev man illa behandlad osv. Allt skit fick man fast man inte gjorde nått fel.... Jag försökte många gånger ta mitt liv där. Men så fick jah flytta hem. Och här bor jag nu. Jag började få svajigt mående. Men det var för det mesta helt okej. Tills jah en dag fick massa hot. 5 månader me hot bara mot mig. Förstår ej varför man gör så mot en som har grov depression... Mitt hjärta har börjat rusa som bara den för allt som hänt. Haft underbara vänner som funnits där för mig.
Jag gråter mig till sömns varje natt efter den dagen. Jag vet inte hur jah ska få ur mig allt. Jag är rädd att göra illa dom jah älskar. För har inte kontroll på mitt mående.
När jag väl visar det då gör jag det fär mycket. Jag förstår knappt att jah har vänner. Efter alla attacker jag fått och bara sagt saker jag ej menat.
Kommer skriva lite då o då på denna blogg då jag inte har sån ork just nu ❤

Likes

Comments