Två veckor av tankar och känslor

Hejsan! Nu var det verkligen ett tag sedan vi hördes här, två veckor för att vara exakt. Jag har varit i England i en vecka och sen har jag börjat ett nytt jobb. För mig som har spenderat de två senaste månaderna hemma så har det varit ganska mycket för mig att ta in, men på ett positivt sätt. Jag har dessutom beställt en kamera, en kompakt som är perfekt att filma och fota med, jag vill nämligen, tro det eller ej skapa en youtube-kanal. Dels för att det är roligare att kolla på än att läsa en blogg (iallafall enligt mig), men också för att jag vill spara mina minnen på något sätt, speciellt när jag reser. En kamera har jag velat haft sedan jag var typ 12 år, jag fick äntligen en sen men den gick sönder efter ett tag och eftersom det kostade lika mycket att laga den som att köpa en ny så blev det aldrig av. Så nu kände jag att det finally var dags, åtta år senare och nu är den äntligen beställd! Föredrar ni att läsa bloggar eller att kolla på youtube?

Som lite av den högkänsliga person jag är, vill inte sätta en label på det men har absolut dragen, har det varit två ganska händelserika veckor. England resan var bara positiv, rolig och gav mig energi. Men att börja ett nytt jobb har varit mycket att ta in. Jag kan dock inte föreställa mig en bättre arbetsplats i Stockholm för mig just nu så jag är så glad, det här veganska caféet som jag fått jobb på har varit mitt drömjobb sedan jag flyttade hit för snart fyra år sedan. Så jag är fylld med tacksamhet, speciellt för att dom ville ta emot mig trots att jag snart flyttar till Palma. Men eftersom jag har varit mycket hemma på senaste tiden så behöver jag verkligen tid för att ta in nya intryck och återhämta mig, så därför har jag inte bloggat. Vill ju att min blogg ska vara ett ställe där jag publicerar något utifrån inspiration, glädje eller kärlek, inte för att jag borde eller måste, då känns det ju som jag tappat hela grejen med sociala medier.

Efter månader av att varje dag jobba med mig själv har jag börjat hitta så många nya sidor av mig själv som jag inte sett på väldigt länge. Jag har börjat älska att umgås med andra människor. Det här kanske låter helt sjukt för andra men jag har verkligen börjat tycka om det, för jag har insett vad som verkligen är viktigt i livet och då menar jag inte att jag aldrig tyckte om att vara med andra innan utan nu känns det som jag kan hämta energi därifrån också. Älskar fortfarande att vara mycket själv, men inte FÖR mycket! Ju mer man älskar sig själv desto mer känns det som man har kärlek över till andra. Min förebild Claire Michelle (@plantifulsoul på instagram) berättade i en podd att kärlek är som en kopp fylld med vatten, man kan fylla på koppen med så mycket kärlek att vattenytan stiger ovanför koppen och det är då man kan ge det överflödiga till andra, men har man inte det överflödet då kommer det alltid ta energi från en själv och vatten ifrån koppen att ge kärlek till andra. Fruktansvärd fin metafor och jag håller verkligen med. Tänk hur lost man kan vara om man inte är in peace med sig själv, det är därför jag tycker det är så jäkla viktigt att prata om.

Kram, om du läst hela inlägget - TACK! ♥

Gillar

Kommentarer