Tisdagen är här och vi kämpar på

Jag lämnar en ganska skaplig natt bakom mig där jag ändå har fått några timmars sömn och jag ska bara försöka att fokusera på att göra dagen så bra jag kan för maken och mig.

Det är så otroligt många tankar som far i huvudet men ibland så lyckas jag lägga dessa röriga tankar åt sidan och så får jag en liten stund av paus.

Likaså så blir ju inget bättre av att ha denna oro som jag har men när jag ser just nu hur maken mår då blir jag orolig och det är otroligt jobbigt.

Visst inget är konstigt det är ju en blandning av chock, sorg, svek, tankar av alla de slag. Det svåra är att man känner sig så otillräcklig av att bara stå brevid.

Jag ordnade igår endel praktiska saker ringde, mailade och boka och vi ska på en inbokat tid på torsdag och få prata igenom allt då maken behöver stöd.

På kvällarna så ser vi till att ta en promenad ihop, prata men samtidigt också försöka att rensa huvudet lite och jag tror att friskluften är otroligt viktig. Det är den alltid men ännu mera nu.

Som sagt vi gör det bästa av allt och tar en dag i taget och kämpar på.

Trots allt går ändå dagarna ganska fort vilket man sällan brukar tycka annars.

Jag hoppas verkligen att ni andra tar hand om varandra och att ni ska få en fin dag.

Stor Kram ❤️

Gillar