När jag verkligen borde dra i handbromsen.

Dagarna och veckorna bara rusar iväg nu, varje höst så tänker jag att det ska bli så skönt med återhämtning och lite lugnare tempo men inser sen att likt alla andra dagar på året så snurrar dessa dagar med lika fort likt ett ekkorrhjul.

Visst ibland säkert pga. att jag gör fel prioriteringar med vissa saker men det är ju ändå bara jag själv som kan dra i handbromsen.

Det svåra är ju också att när man är mitt uppe i all stress så kör man bara på man tänker inte på att saker kan bli för mycket eller att kroppen kan säga ifrån. Jag är jätte dålig på detta men kämpar verkligen för att bli bättre.

Jag har alltid haft lättare att ta andras behov framför mig själv och det är ingen bra egenskap igentligen inte mot mig själv ivarjefall och något som jag måste ändra på.



Just nu så har jag börjat läsa jultdningar och pysselkataloger och längtan efter jul har börjat att infinna sig mer och mer. Visst jag vet att vissa av er tycker att det är alldeles för tidigt men sådan är jag för jag älskar verkligen den årstiden

När november mörkret sänker sig och advent närmar sig ochnär ljusstakarna skall tändas i fönstrena då mår jag som bäst det är som en extra dos lugn och mys känsla infinner sig i mig.

Jag älskar dofterna av pepparkakor, lussekatter och mandariner som blandas.

Man tar sig tid att stanna upp och bara vara att prata och spela spel.

Visst jag drabbas av jul stressen med ibland av allt man vill hinna göra innan julen kommer men med lite planering och ett hopp om att lite bättre dagar utan den värsta sorten av smärta så brukar jag ändå ihop med maken få ihop allt innan julen närmar sig.

Jag brukar tänka att det blir som det blir. Det som man hinner göra hinner man och det som man inte hinner göra klarar man sig nog utan jul blir det ju ändå. Där ställde jag nog tyvärr orimligt höga krav på mig själv förr skönt att det har släppt nu.

Här om dagen så inföll sig ett sug efter saffrans bullar och till min stora glädje så hade jag saffran kvar från förra årets julmarknad liggandes så jag bakade en sats saffransbullar.

Det doftade ljuvligt när saffrans doften spred sig i huset.

Visst bakningen resulterade i mer värk men ändå så är jag så otroligt tacksam när jag får dessa dagar när jag åtminstonde orkar göra en sådan sak som jag verkligen vill även om jag sen i slutänden får betala för det.

Ute bjuder oktober än på ett strålande solsken och jag kan inte klaga på den fina höst som det varit än så länge.

Alla dessa färger som är nu är så fina samt höstlöven som sprider ut sig längs backen just nu allt är så otroligt fint. Och efter allt som jag varit med om så är jag så otroligt tacksam för att få vara med om ännu en höst.

Nu ska jag bara få kontrollröntgen gjord nästa vecka och jag hoppas verkligen att inget nytt tillkommit eller att tumör resten ändrat på sig.

Jag håller både tummar och tår för ett oförändrat läge på den fronten.

Under tiden så hämtar jag kraft och energi hos naturen för att orka den inre stressen som jag har just nu.....

Gillar

Kommentarer