Lucia idag, och mina tankar om lucia firandet som barn samt vår avsaknad av egna barn

Idag så vaknade jag upp till fredagen den trettonde och jag är faktiskt inte speciell skrockfull vilket är skönt.

Och tänk idag så är det lucia och jag tycker att det är en extra mysig morgon att vakna upp till.
Och som vi sjunger så är det nu endast elva nätter kvar till den stora dagen, julaftonen.

Jag har för övrigt fått sova som en stock inatt och ni som läst och känner mig lite vet att det är väldigt ovanligt på grund av mina kroniska smärtor att jag får göra det.
Men jag kunde skrapa ihop sju och en halv timme i sömn och det är rekord för att vara mig.

Men skönt och väldigt välbehövligt och jag hoppas att det också hjälper mig lite idag.

Lucia minns jag ganska tydligt när vi firade i lekis som det då hette och sen i skolan.
Jag kan bara minnas att jag varit lucia en eller om det var två gånger och lucia ville ju såklart alla vara

Men det var inte bara i skolan som jag var lucia som barn.
Utan jag och en till två kompisar samt min bror som vi ibland fick med oss som tomte eller stjärngosse följde med oss runt och vi ringde på dörrarna hos grannarna och sjöng våra elva låtar.

Jag minns att vi tog i ända ifrån tårna när vi sjöng våra in övade sånger.

Jag var den som höll i lucia tåget och planerade allt tillsammans med min bästa kompis Titti.

Jag minns ett äldre par som bodde i grannhuset mitt emot oss och som vi sjöng för där den äldre mannen hade tårar i ögonen när vi hade sjungit färdigt.

Då kände man sig glad att han blev så rörd

Jag gillade att göra äldre människor glada, ibland gick vi även till några vi kände på ålderdomshemmet.

Det blev nog lite av en tradition som pågick i några år och jag minns hur mysigt jag tyckte att det var

Idag är bloggutmaningen som är startad av https://www.saramadeleine.se


Lucia idag, kommer du att titta på något lucia tåg?


Svaret på den frågan blir ja, men inte i verkligheten utan jag kommer att titta på lucia på svt och den är inspelad och som idag sändes ifrån Gränna.

Till det så blir det en lussekatt, pepparkaka och en varm glögg.

Det är dom här dagagarna som man saknar att vi aldrig fick vårat egna lilla kärleksbarn.

Där jag hade önskat så mycket att jag skulle ha fått klä min alldeles egna lilla lucia/tärna eller stjärngosse och att jag hade fått stått där på dagis/skolan och tittat på lucia tåget och varit stolt som en tupp.

Det kommer alltid att finnas stunder i livet där detta kommer att vara lite extra påtagligt och idag är det en sådan dag.

Jag önskar er en fin lucia 🌟


Kram K

Gillar