Livet kan vara riktigt grymt och kan  man sörja en förälder som inte funnits där ?

Klart man kan det och den sorgen är verkligen grym att gå igenom på så många sätt.....

Att återigen få stå där med alla känslor som bubblar inom mig och som inte riktigt vet vart dom ska ta vägen och samtidigt vill jag vara stark och finnas där för min fina man.

Jag ser smärtan i makens ögon och tårarna , imorse mottog han beskedet att hans mamma somnat in genom en dödsannons i tidningen.

Han har en äldre bror som likt hans föräldrar har tagit avstånd ifrån honom.

Han fick inte när hans pappa gick bort delta på begravningen men prästen ordnade en egen till honom där vi var själva vid kistan men med spydiga sms efteråt och senare skrik om att maken skulle ta livet av sig.

Nu står vi där igen, ska vi gå igenom detta helvete igen och kommer han att orka.

Att på ett sådant grymt och elakt sätt helt strunta i att meddela detta innan det kommer i tidningen är iskallt. Vad som helst ett telefonsamtal eller ett sms hade varit bättre.

Hade nu inte en bekant haft tidningen när hade han fått detta besked då ?

Mina tårar rullar på min kind min underbara, omtänksamma make är absolut inte värd detta. Jag är så otroligt ledsen när jag ser hur detta tar på honom och visst jag är rädd att det är nog också deras mening, att göra honom riktigt illa.

Vad får man ut av det, och vad är man för människa om man får det ?

Jag tror att i slutänden så kommer det att vara dom som gått miste om så mycket och en helt underbar son/bror genom deras val.

Min man är världens finaste ❤️

Nu ska vi ta oss igenom detta steg för steg vi har gjort det förr och vi måste klara av att göra det igen i små steg framåt..... 💔

Gillar