Idag är det våran dag, vi firar porslins bröllop.

Idag så firar kärleken och jag 20-år som gifta, vi har alltså kommit fram till porslinsbröllops dagen.

Tänk att det är hela tjugo år sedan vi sa ja till varandra där i denna ståtliga kyrka som vi hade valt.

Vi hade valt bort den kyrka som jag egentligen tillhörde. Och det berodde mycket på att vi ganska så nyligen för bara två månader sedan hade haft en begravning för min älskade farfar där.

Jag tror varken jag eller farmor hade orkat vara i den kyrkan just då.. Och framför allt inte så nära inpå..

Jag var nog också rädd för vilka minnen och känslor som jag skulle få upp om vi så nära inpå min farfars begravning skulle ha stått där på samma plats där vi nyss såg hans kista stå och i samma kyrka där vi hade följt honom till hans sista vila. Det hade smärtat för mycket.

Samt den kyrka som vi valde att ha vårat bröllop i hade vi ju alltid tyckt var så himla fin.

Solen sken ifrån en klarblå himmel det var den 28/8-1999 och det var en varm och fin sensommardag.

Vi var båda väldigt nervösa över våran stora dag.

Bröllopsakten gick bra och när den sen var över så släppte all våran nervositet som vi hade känt under dagen.

Efteråt så har maken och jag skrattat åt allt många gånger för vi var ju så himla nervösa båda två så egentligen har ingen av oss något direkt minne inifrån kyrkan. Bara lite grann.

Men Kl 15.00 så sa vi ja till varandra.

Och lite nerver på en sådan stor dag hör väll till man vill ju att allt ska bli så fint som det bara går.

Vi hade inget stort bröllop utan bara dom närmaste var bjudna. Vi gjorde allt precis så som vi ville ha det. Ett lugnt och mysigt litet bröllop.

Älsklingen och jag hade då varit tillsammans i sex år och vi ville ta nästa steg i vårat liv.

Jag hade valt ut en fin bröllops klänning till mig, till det så hade jag en slöja och vita skor med klack. Maken bar en stilig mörkblå kostym.

Jag var så lycklig den dagen så det kändes nästan som att jag skulle spricka och jag hade en massa lycko fjärilar i magen som for runt. Jag minns att det kändes lite overkligt att jag skulle få gifta mig med min stora kärlek.

Tyvärr så har vi sen genom åren fått kämpat endel vi har drabbats av olika sorger, barnlöshet, vi har båda burit på jobbiga upplevelser sedan tidigare, vi har fått varit med om sjukdomar och tuffa prövningar men vi har alltid funnits där för varandra.

Vi har aldrig någonsin vikit ifrån varandras sida.

Vi har stöttat, tröstat, vi har älskat varandra i nöd och lust precis så som vi sa där i kyrkan den dagen. Våran kärlek har inte stått still, den har inte svalnat utan den har genom åren bara växt sig starkare och starkare dag för dag.

Min man betyder precis allt för mig utan honom så skulle jag inte känna mig hel. Det är världens finaste, omtänksammaste, snällaste och underbaraste make. Jag är så otroligt tacksam för att det blev just vi.

Så grattis till oss älskling på våran 20-åriga bröllopsdag.

Jag älskar dig till månen och tillbaka 💕

Kram Din Fru


Gillar

Kommentarer

passionärsliv
passionärsliv,
MinResaTumörMittLiv
MinResaTumörMittLiv,
Ingajohansson
Ingajohansson,
Grattis 💐❤️ Vilken klänning så fina ni var och är.
Ni vet nog vad kämpa är 💕
kan tycka många ger upp för lätt 🥰
nouw.com/ingajohansson
MinResaTumörMittLiv
MinResaTumörMittLiv,
Tack fina inga ❤️ Dina ord är alltid så fina och fom värmer mitt hjärta ❤️ En stor bamse kram till dig ❤️
nouw.com/minresatumörmittliv
Ingajohansson
Ingajohansson,
Detsamma 💕 Bamse kram
nouw.com/ingajohansson