En stilla oas i sommaren

​En oas där vi ofta är och ganska nära vårt hem men ändå en skön plats att återvända till bara sitta där och höra fåglarnas kvittrande. Och små prata.

Regnet fullkomligt öste ner idag när vi åkte hemifrån men sedan lättade det och solen sken upp. Ganska kyliga vindar men ändå skönt.

Känner mig lite nervösare inför den här veckan då min kallelse kan komma när som helst nu. Men jag börjar också vilja göra den här operationen och sen få börja bearbeta allt jag är med om och läka.

Mitt mående går mycket upp och ner till att jag känner en viss kontroll över situationen vilket jag tack och lov oftast gör men även ibland så tappar jag fotfästet för en stund.

Känslan av att jag ännu bär tumören i min kropp maler i mig.. vad den kan ha hittat på i min kropp, har den spridit sig.....

Jag försöker att skjuta sådana tankar åt sidan och istället  fokusera på nuet här och nu. Lättare sagt än gjort.

Men nu skall jag njuta  av sommardagarna även om dom inte är jätte varma dagar så är allt otroligt fint ute nu. Det är vad jag skall lägga min ork på i veckan.

Hoppas att jag kommer att lyckas med det.

Jag ska berätta om en sak som jag ganska länge har funderat på det är en mindre tatuering min första och nu har jag bestämt mig jag vet precis hur den skall vara. Det är mitt löfte till mig själv när allt av detta skit som drabbat mig nu är över och jag är läkt då kommer jag att göra den.

Det blir spännande.



Gillar