En fredag med lite egen tid

Fredagen hade kunnat börjat lite bättre och jag vaknade alldeles för tidigt med magont och snart nog så gjorde sig ett illamående till känna igen och sen fullständigt sköljde det över mig.

Så tanken på att försöka att somna om kunde jag bara glömma. Jag fick ge upp och slänga mina trötta ben över sängkanten.

Att det skall vara så jobbigt att sätta in hormoner. Visst vissa symtom som migränliknande huvudvärk och yrsel är bättre för stunden men magen och illamåendet är kvar.

Inte jätte kul när man för en gångs skull snart skall åka på semester.

Efter att jag hade varit uppe i nästan tre timmar så fick jag till slut i mig lite frukost.

Jag gillar inte alls att starta mina dagar så här det räcker ju med smärtan och hur mycket energi som bara den tar av mig.

Men i varje fall så fixade jag mig i ordning och tog mig ut i trädgården.

Jag är så tacksam för att jag har min lilla oas i tillvaron där jag både kan pyssla lite om orken finns men också bara vila.

Det blev lite fot spa i gröngräset så härligt och välbehövligt.

Packningen är annars klar så pass klar så vi hade faktiskt redan kunnat vara på väg.

Och det är skönt efter all virrande och tvättande senaste dagarna så får jag nu två dagar att bara vila och det behöver jag.

För jag har så otroligt ont i kroppen nu.

Igår så lade jag mig i solstolen en stund på eftermiddagen och solade men jag var inte vaken så länge då jag snart nog tvär somnade och sov i en halvtimme.

Men denna stund är ändå lite återhämtning.

Det finns säkert dom som ifrågasätter min sjukdom, och som nu när jag skall åka bort också tänker hur kan hon orka det som ska vara sjuk.

I ärlighetens namn så gör jag sällan det och det är fyra år sedan sist som vi var iväg. Det blir mest dagsturer då man vet vad dagsformen är just den dagen.

Men ända sedan min tumör operation gjordes och med allt det jobbiga som jag fått gå igenom och allt kämpande som jag har haft efteråt och ännu har så har behovet med ett miljöombyte varit extra stort.

Därav valde vi en stuga, vi får rå om oss själva ta allt som det kommer och vi har inga tider att passa på och det är bäst för oss just nu.

Jag har förhoppningar om att kunna ta små turer ut men det är inget som jag tar för givet. Kanske orkar jag eller så blir vi mycket i stugan. Men vi har en fin tomt och havsutsikt.

Och maken och jag har varandra och vi får vårat efterlängtade miljöombyte.

Jag kan vara livrädd för hur jag skall orka resan ner men jag har försökt att lagt den oron åt sidan för det blir som det blir och jag måste orka resan på ett eller annat sätt.

En sak vet jag och det är att lyckan kommer definitivt att infinna sig hos mig när jag närmar mig havet. Stressen kommer att lindras av havets brus och känslan kommer att vara att jag har kommit hem.

Så har jag känt varje gång jag varit till västkusten.

Nu kan nedräkningen börja och det känns så skönt. Vi har också en bra husvakt när vi åker och som vi är tacksamma för.

Hoppas att ni får en fin fredags eftermiddag och kväll.

Kram K

Gillar

Kommentarer