När inte orken riktigt finns där som man önskar......

Det har varit tyst ett tag från mig nu och det är något jag har valt själv.

Jag har gjort allt för att bara lägga saker åt sidan och jag har försökt att tanka mig med lite ny enegi och komma igen lite från min utmattning som jag har. Det gick både bra och dåligt kan jag säga.

Jag har också dragit på mig någon trist virus så jag har varit mest ner bäddad nu framför några bra serier för att fördriva tiden. Det är envist och febern går upp och ner utan att helt ge sig.

Jag har helt klart märkt en försämring sedan min operation av mitt immunförsvar det är inte lika starkt längre och de är så himla trist.

Det är dock något som läkarna varnade mig för och som det hållt på just nu så är det inte alls omöjligt att man kommer att få boosta mitt immunförsvar med gammaglobulin injektioner framöver.

Men jag får fortsätta att kämpa mot målet att helt komma tillbaka ifrån det jag varit med om och någon dag måste jag ju nå det målet.

Men jag har nu insett att det kan komma och ta sin tid.

Även om inte orken finns där och att jag inte på grund av mitt envisa virus kan vara ute massor så njuter jag från soffan under filten där jag just nu har tillbringat det mesta av min tid. Av ljuset himmel vilket ljus vi haft ute nu vissa dagar och med solen som strålar.

Den kombinationen av ljuset och snön gör underverk från den gråa och mörka december som var.

Det känns att vi går mot ljusare tider nu så himla härligt och jag längtar verkligen efter det nu. Jag behöver ljuset för att boosta mig tillbaka mer än någonsin just nu. Ha den där varma solstrålen som värmer mina kinder när den träffar mig. 

Det ljusar upp allting.

Jag var för övrigt för två veckor sedan och tog lite blodprover det resulterade i att jag lämnade tio rör blod. Jag häntade sedan ut provsvaren och inser då att det är många prover som inte är bra alls vilket gör mig ledsen och dom bidrar helt klart till den utmattning jag har i kroppen.

Jag känner också en viss oro över att dom specifika proverna som Akademiska trodde skulle minska efter att min operation var gjord men dom har faktiskt inte minskat något. Det känns inte alls bra.

Man vet ju inte riktigt vad det betyder för mig eller är det ändå så och som inte röntgen läkarna kan utesluta att det är 50/50 procents chans att det kan finnas sjuk thymusvävnads rester kvar. Jag kan vara vänta och se och jag hade önskat så mycket att slippa denna oroliga väntan nu igen.

Men tiden går trots allt ändå fort och i April är det dags för nästa kontroll röntgen igen och jag ber till högre makter 🙏🏽 Att inte akademiska ska behövas kopplas in igen för en ny åtgärd.

Men jag tänker som jag brukar...ta det lugnt, andas och ta en dag taget. Jag kan inte göra så mycket åt situationen ändå just nu.

Jag skall träffa en av mina behandlande läkare på tisdag så då måste jag bara kunna ta mig iväg då besöket är jätte viktigt för mig.

Så jag stannar väll ett tag till uppkrypen i soffan under filten pimplandes på lite honungs vatten för halsen.

Och njuter av det soliga söndags vädret utanför fönstret på håll. Någon gång ska det väll ändå vända tycker jag.

Ha en underbar söndag 💕



Gillar

Kommentarer