Dagens fråga idag. Utmaningen är startad av Madeleine- där hittar du alla ämnen dag för dag, o anmäl dig gärna om du vill delta du också.

Dagens fråga från orsakullan handlar om makeup.

Jag måste säga att ju äldre jag har blivit så använder jag mindre och mindre makeup.

Jag äger en mascara, ögonbrynspenna, concealer och ett täckstift.

Så min samling makeup saker är inte så stor som ni kanske förstår. Men idag så kan jag även åka till stan utan mascara något som var helt otänkbart för några år sedan.

Ögonbrynspennan den använder jag däremot så gott som dagligen. Mascara är en favorit då den öppnar upp ägat och får mig att se piggare ut men som sagt jag använder den ändå mindre och mindre.

Jag tycker var och en ska göra som man vill och känner när det kommer till makeup och alla kvinnor är vackra oavsett smink eller ej.

Använder ni mycket smink?

Jag önskar er en fin torsdag. Kram 💕

Jag har sminkat mig genom åren och började ganska tidigt med mascara, ,rouge och täckstift som det hette på den tiden och parfym.

Det är ungefär så mycket smink som jag använt genom alla år om man inte räknar in ansiktskrämer så jag är absolut ingen stor användare av smink jag vet vänner som äger betydligt mer smink än vad jag någonsin kommer att göra.

När jag var yngre så sminkade jag mig dagligen det blev väll mer eller mindre som en rutin varje morgon samt ibland så var det nog för att man nästan förväntades det av andra att man skulle vara sminkad eller att man såg alla andra göra det.

Jag vet att vi hade en tjej i klassen som inte hade det så gott ställt jag brukade ge henne lite bindor för inte ens det var en självklarhet att hon fick av sina föräldrar. Sen en gång så var det bara vi två kvar efter gympan och jag vet hur hon tittade på mig när jag stod där och satte på lite mascara på ögonfransarna.

Jag hade då nyligen varit på ullared och hade handlat mig två nya mascaror som jag hade i min sminkväska.

Jag frågade om hon ville ha den ena av mig och jag minns hur glad hon blev över den blåa mascaran som hon fick av mig. Och det kändes bra i hjärtat att ge henne den.

Genom åren och när man sen är så van att sminka sig dagligen så kunde man nästan känna sig lite naken utan den där sminkningen jag gick inte gärna ut utan mascaran. Men jag reflekterade väll aldrig så mycket över varför jag kände så heller.

Idag vet jag att jag ibland försökte att sminka bort det mående som jag egentligen hade där på insidan. Sminkar man sig pigg så ser ju faktiskt ingen hur man egentligen mår för på utsidan så ser man ju pigg ut.

När jag kom till smärt-och rehab centrum så fick jag frågan av deras kurator som ingick i det team som jag träffade ” att sminkar du dig dagligen och du vill inte gärna gå ut utan smink eller när du inte är iordning en dag ? ”

Ja svarade jag och kunde inte riktigt begripa varför hon sa det och vad det hade med mitt smärt problem att göra. Då sa hon att vi har genom åren sett många smärt patienter som kommer till oss och fast dom knappt orkar någonting i sin vardag så är dom måna om sitt utseende man fixar håret och sminkar sig dagligen och tar på sig fina kläder.

Det är ett sett att klara av att stå ut med hur man mår med tröttheten, smärtan, dom mörka ögonen som egentligen finns där under sminket och skvallrar om att livet är tungt. För du orkar inte se hur du egentligen mår där på insidan i dina smärtsjukdomar och upplevelser som du bär med dig.

När hon sa dessa ord till mig så lät dom ju ändå bekanta jag hade nog aldrig reflekterat över det bara, att man sätter på sig som en ” mask ” för att orka sin vardag. För att ” lura ” sig själv att man är piggare än vad man egentligen är. Man vill inte se det trötta ansiktet som man möts av varje dag för smärta tär på kroppen.

Så kanske det är för fler människor men kanske så har vi alla olika anledningar till varför vi gör det. I vardagens hast så gör vi allt på ren rutin man funderar sällan på varför.

Men vem har inte lurat sig till att känna sig lite piggare när dom mörka ringarna under ögonen av några nätters sömnbrist ger sig till känna och man kan då lätt sminka över dom. Eller när ögonen öppnar upp sig lite mer och ser piggare ut när du har målat på mascaran. Eller när dom bleka kinderna blir lite mer rosen röda av lite rouge.

Klart att smink absolut kan förbättra, pigga på vårat ansikte eller kanske till och med förbättra ett redan vackert utseenden.

Men jag tror att man också skall vara vän med sin osminkade sida det är ju faktiskt precis så vi är skapta, mår och ser ut.

Jag tycker att kasta sminket åt sidan blir lättare och lättare när man kommer upp i åldern, jag behöver inte det dagligen längre.

Man får mer och mer tänket att man duger som man är och gör man inte det så är det inte mitt problem utan den andres. Jag tycker fortfarande att jag ser piggare ut med lite mascara och smink men det kan vara lika skönt att vara utan.

Idag är det istället befriande att slippa ha smink i ansiktet om man ändå bara ska vara hemma. Jag kan till och med ibland åka till stan osminkad.Maken har alltid sagt att jag är fin oavsett och då kanske man efter 26 år tillsammans skall tro på det 😉

Han har ju ändå sett mig på alla dom mest osnygga sett redan genom åren varesig jag haft ringar under ögonen, varit plufsig och svullen i ansiktet, haft blek och glåmig hy eller har varit nyvaken med håret på sniskan haha.

Vad det ändå är befriande när man blir lite äldre och inte längre lägger så mycket energi på att försöka vara så perfekt som man bara kan. Man kan ju tycka att man kanske skulle bry sig mer och mer om att sminka sig istället för mer och mer dyker ju upp i form av rynkor och dylikt och mer kommer ju att komma.

Men nej rynkor är ju bara ett tecken på att jag har levt mitt liv och rynkor är vackert.

Men jag vet att trycket är hårt där ute på oss tjejer idag och det finns snart i alla åldrar. Reklamen kan vara grymma det är lika bra att inte titta på den för där uppmanas man ständigt till ett evigt yngre yttre.

Och självklart jag är inte emot smink det är helt upp till var och en hur man gör.

Jag gillar att ta på mig parfym, måla på mascara, ta lite concealer och göra det där lilla extra vissa dagar och det får mig att känna mig lite extra fin och jag kommer inte att sluta med det.

Men jag tror också att vi ibland bara ska våga vara som vi är. Det får inte bli ett måste så man är slav under sminkningen.

Prova varje dag att titta dig i spegeln utan smink och istället för att hitta fel, brister eller döma hur du ser ut så försök då istället att bli vän med det du ser och träna dig till att tycka att du är vacker precis som du är. Lär dig att tycka om det du ser för det är ju du.

Vi är alla vackra både med och utan smink.

Vilka förhållande har ni själva till smink?

Kram / K