Beskedet har kommit.....

Jag har idag talat med min läkare som nu äntligen fått patalogens svar. Det har varit en lång väntan sedan operationen.

Jag har sedan jag fick mitt första telefon samtalet i April väntat på detta svar. Ovissheten har gnagit i mig och letat sig in i märgen på mig och den har tärt något otroligt.

Jag har tagit mig igenom berg och dal banor av känslo stormar som jag inte ens visste att jag skulle känna. Och att känna ren döds ångest är en av alla dom känslor som är helt oundvikligt att få när man tar emot detta besked. Därav bilden i bloggen, bilden jag tog när jag trodde allt var över.... när jag faktiskt trodde att jag kanske skulle dö.

Senaste dagarna nu innan min planerade läkar tid för pad-svar så har allt bara gått sakta det har nog funnits en viss nerv av oro som legat där under ytan och gnagit och skaft.

Jag sov ändå ganska bra inatt även om det blev lite sent. Men i morse var mina ben lite skaliga och oron i maggropen fanns där.

Ja vad sa nu då läkaren.....

Han var tyvärr inte så kunnig på detta område så jag kunde inte få så många svar på alla mina frågor och funderingar jag skrivit ner. Så skall ta dessa med Uppsala.

Men det viktigaste av allt är ändå att det är den mer godartade "snällare " varianten det är inte den hög maligna.

Så der var lite som dom trodde i Uppsala att det var inga tecknen på den mest aggresiva sorten.

Eftersom jag fick en så skicklig thorax kirurg i Uppsala en som verkligen kunde sin sak och fick ut allt onormalt och rensade upp i övriga vävnader för att vara på det säkra sidan så är jag fri nu.

Jag kommer att slippa både strålning och cellgift eftersom det inte finns några rester kvar. Och det är jag enormt tacksam kvar.

Det blir lite koller framöver.

Jag borde vara lättad, överlycklig osv men känner mig rättså lam just nu och tom.

Det är mycket att ta in ,det är mycket att ställa om till och allt har ju pågått under en rätt så lång period. Jag har svårt att tro på allt men det kommer att komma.... om det bara får lite tid.

Nu måste jag ta hand om träningen jag håller på med och framöver även ta hjälp av sjukgymnast och öka på belastningen när bröstkorgen är redo för det samt ta kurators kontakt.

Det är mycket att bearbeta, det är mycket att ta in och anske har det inte riktigt sjunkit in än att beskedet ändå i slutänden är positivt och det skall jag nu ge mig själv tid för att tänka över och reflektera kring och om allt annat och upplevelser som  jag fått varit med om i min resa.

Både den fysiska och psykiska biten har en lång resa kvar.

Jag höll vad jag lovade tidigare..... jag skulle ta makten över mig själv och mitt liv igen och jag skulle inte låta något främmande få äran att härja fritt i min kropp.

Här är det jag som bestämmer och du var aldrig välkommen. Och nu är du portad för all framtid.

För nu skall jag leva mitt liv så kom aldrig mer tillbaka 💪🏼



Gillar