Ärret över min bröstkorg

I dag så har det varit en sådan där dag när en massa olika tankarna bara har fart runt i huvudet och sen så stannade jag även upp vid spegeln när jag gick förbi den och tittade på mitt ärr och ytligare tankar om somnaren 2017 kom upp.

Jag stod där och tittade på ärret som jag har fått och som visar sig som ett vitt streck längst min bröstkorg. Där för snart exakt tre år sedan i slutet av juli så genomgick jag min stora öppna sternotomi operation på akademiska sjukhuset.

Tumören som växte bakom mitt bröstben, in i lungan, över hjärtsäcken och upp mot sköldkörteln skulle operatas bort och då var min bröstkorg tvungen att sågas upp.

Jag hade där och då vissa rädslor för att det ärr som jag visste att jag skulle få skulle bli svårt att titta på, jag var rädd för att jag skulle avsky det och med tanke på placeringen är det ju svårt att gömma det och jag skulle ju ändå få möta det där på min bröstkorg varje dag.

Men vet ni jag kan absolut se på mitt ärr idag och öven på två sätt, det ena är att jag hade önskat att jag aldrig hade behövt vara med om det jag var. Men nu drabbades jag ju av det jag gjorde och ärret är ett bevis på den kamp jag fick ta mig igenom och det är också ett bevis på att jag överlevde min tumör.

Jag skulle hellre vara utan mitt ärr när det kommer till att använda uringade kläder och smycken för det gör sig inte riktigt på samma sätt längre då det är ärret man mest lägger märke till. Men i slutänden så bryr jag mig inte om det utan det är inget jag kan göra något åt ändå. Men det tog nästan 1,5-2 år efter operationen innan det gick att ha ett lättare smycke hänga över ärret pga smärta.

Idag så är jag stolt över ärret och det är idag en del av mig och min historia. Det som är jobbigt är begränsningarna som mitt operationsområde ger mig.

Jag kan inte ligga på vilken sida som jag vill i sängen för ligger jag för mycket på sidan så gör det ont och sova på magen det kan jag bara glömma utan det är på rygg som går bäst.

Bröstbenet smärtar och ståltrådarna som dom drog ihop mitt bröstben med efter operationen kan göra ont mot bröstbenet ibland.

I vävnaden över bröstbenet har jag fått bestående nervsmärtor i men inte konstigt. Man opererade bort 16,5cm långt, 6,5cm brett och 1cm djupt vävnad och tumör.

En gång så råkade jag få ett kastrull handtag mot bröstbenet och det gav en sådan smärta så jag höll på och svimma och jag mådde illa efter:

Men även om alla kroniska skador är jobbiga så var det ändå ett billigt pris för att få behålla livet.Det är så jag tänker idag likväl som ärret är ett bevis på den kamp jag förde och vann.

Och jag är så himla tacksam för att allt gick som det gjorde.

Jag har idag en ökad risk att drabbas av en ny tumör men det hoppas jag verkligen att jag kommer att slippa. Provet för tumör markör i år var bra.

Så just här och nu är allt lugnt och jag känner en stor tacksamhet över livet som verkligen gav mig en andra chans. Och den ska jag ta tillvara på.

Kram

Gillar