Postad i: Psykisk ohälsa

Misslyckad

Så känns det just nu. Hur mycket jag än försöker och vara alla till lags så går det inte. Jag blir tvungen att kämpa hårdare (hur det nu ska vara möjligt?) och förändra mig så att jag funkar ute i samhället som normalt folk, utan några "problem".

Just nu tycks min sociala fobi bara trycka tillbaka mig ner i avgrunden. Känslan av samhörighet och gemenskap är svår. Det har det alltid varit. Det går uppåt ett litet tag, men sedan blir det en krasch rätt ner till botten igen. Precis som att jag inte är gjord att jobba med någon alls. Det verkar inte funka. Och dessutom säger alla till mig att inte ta det personligt. Ja men visst, hur enkelt är det då?! Hur ska jag ta emot det? Det är ju MIG det handlar om. Mitt beteende, mitt samspel.

Jag kämpar och försöker verkligen, men hur jag än gör så blir det fel. Hela tiden. Jag förstår det inte. Allt känns bra och man tror att livet ska ordna upp sig, men så plötsligt duger inte det heller...

Förlåt för att jag är jag. Förlåt att jag blev så här och för att ni måste dras med mig. Förlåt för att jag existerar...

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229