Det är inte lätt när det är svårt

Tänk att de små sakerna i livet kan skapa en sådan irritation.
Tänk att en sådan liten men ändå stor människa kan
ha så mycket känslor inom sig, frågan är bara hur länge
dessa känslor måste sitta i?

Det här fantastiska livet med barn alltså, kan verkligen vara underbart men
så kan det även vara oerhört frustrerande. Tänk alla dessa utbrott man ska
behöva uppleva och alla dessa maktlösa situationer man ska behöva genomlida.
Trots allt klarar man alla dessa situationer för att man älskar barnen så oerhört
mycket men i bland kan man undra om det verkligen är meningen att man ska
lägga all denna energi på så mycket skitsaker i livet. Små fjantiga gräl om
absolut ingenting som inte leder någonstans och som bara gör att man blir
less på alltihop. Vissa dagar funderar man bara på att kliva ut genom dörren
och aldrig komma tillbaka, bara för att få lite lugn och ro.

Jag tror att jag haft tur här i livet med mina barn men det betyder absolut
inte att de är små änglar som sitter hemma och gör precis som mamma
säger för det vore helt onaturligt. Vi är just nu inne i en ganska jobbig
period med vår tonåring och vi kämpar på om man säger så. Just nu skriver
jag inte så mycket om detta av respekt för henne. Hon bryr sig inte så mycket
att jag skriver men jag håller det utanför min värld om man säger så.
Men inte nog med det så har vi en nioåring som kan bli arg för ingenting.

I dag fick det vara nog med stök i hennes rum och maken bestämde sig
för att vara snäll och städa upp därinne. Han plockade i ordning och
dammsög, vilket gjorde det till ett nytt rum. Tror ni att hon blev glad
när hon kom hem? Nej, vet du vad...
Det var nästan som att vi fick ta skydd bakom soffan för att inte falla
omkull i vinddraget av hennes uppläxning om att rummet dög innan
städningen. Kan säga att vi har lite olika syn på städning än vad hon har
men att bli så arg för att någon har varit snäll och städat ens rum?!

Jag hade blivit överlycklig om någon bestämde sig för att vara snäll
mot mig och städa åt mig men nu är inte jag nio år och har diverse
projekt planterade i hela mitt hem. Kan säga att hon gick in på sitt
rum, smällde igen dörren och där blev hon kvar ett tag och inte mig emot.
Ska hon ara vara sur och tvär kan hon lika gärna sitta därinne. Tänk att
man ska lägga så mycket tid i livet på all denna onödiga irritation som tar
ens energi. Jag är van och bryt mig inte så mycket om detta längre men
för henne själv kostar det mycket kraft.

Nästa gång kanske vi måste tänka oss för innan vi är snälla och vill
hjälpa henne för annars kanske vi får höra ett och annat.
Tänk vad märkligt det är egentligen att man lägger så otroligt mycket energi
i livet på oviktiga saker, saker som inte betyder någonting. Vi irriterar oss på
saker som saknar värde överhuvudtaget och mitt i allt detta glömmer vi bort
att livet trots allt passerar precis bredvid oss i allt detta meningslösa.

Därför får hon gärna vara arg en stund för jag vet att det går över
och i det stora hela spelar det ingen roll. När hon blir så här arg kliver
jag åt sidan och låter henne vara det, för henne är det viktigt att få utlopp
för sina känslor. Vem vet, jag kanske var likadan när jag var nio år.
För om en stund när hon varit därinne en stund så är hon som vanligt
igen och ger världens bästa kramar. Då spelar inte det där andra någon som
helst roll.

#livetmedbarn #personligblogg #nouwbloggare #bloggareistockholm
#bloggareisverige #barnblogg