Ännu en ny vecka är här och jag känner att jag närmar mig någon typ av nystart. Jag behöver helt klart det och det har varit en skön tid för mig att få fundera på vad jag verkligen vill och få landa i livet. Välbehövligt och stärkande.

Suget efter att komma tillbaka till bloggandet är stort och jag har vänt och vridit på vad jag vill kan jag säga. Men som med allt nytänkande och omstarter tar allt lite tid. Förra veckan hade jag tänkt vara tillbaka helt här men det blev inte riktigt så för trots allt kommer livet emellan allt för ofta och det är först nu jag inser hur tuff hösten faktiskt var.

Ni som läst här ett tag vet att jag inte mått bra men när den man älskar mest av allt i hela världen mår dåligt så faller man ganska snabbt ner i avgrunden. Att vara mamma är en svår sak och när man ställs inför problem som man inte tror att man ska kunna lösa då är det lätt att man kämpar så hårt för att klara av situationen så att man helt tappar bort sig själv. Det var vad jag gjorde och nu när jag ser tillbaka på allt detta så inser jag vad vi gått igenom och hur nära varandra vi kommit. För det är när problemen kommer och man måste kämpa så hårt tillsammans som banden stärks. Att jag är en känslomänniska och kan leva mig in i andra människors känslor är tufft i många lägen och när det kommer till barnen så är de en del av mig, vilket gör känslorna väldigt starka.

Startar om allt och försöker komma vidare

I stället för att fortsätta leva i detta mörker vi tidigare har gjort har vi alla nu lyckats gå vidare. Det finns personer som man möter i livet som gör en väldigt stor skillnad och vi alla kan tacka för det. Ni som har tonåringar vet att vad som helst kan hända och det gäller bara att finnas där för dem och kriga. Är det något jag lärt mig av allt detta så är det att jag är starkare än vad jag tror och det hjälper att vara en jobbig, omtänksam jäkel som aldrig ger upp. För när allt rasade över oss fick vi inte ge upp och även om problemen vi haft kan ses som små i jämförelse med många andra problem man kan ha med tonåringar.

Tonåringar är jobbiga, energikrävande, roliga, intensiva, envisa och helt underbara. Efter allt vi kämpat för i flera månader har vi kommit så nära varandra, närmre än vad jag någonsin kunnat tänka mig. Vi kan prata om allt, även om mamma inte behöver veta allt så får jag veta väldigt mycket av vad som händer i hennes liv. Jag är oerhört tacksam för detta och känner mig hedrad över att ha en sådan fantastisk dotter som verkligen kan stå upp för sig själv och som är modig nog att ta för sig av livet. Att uppfostra en envis tjej med en mycket stark vilja är inte det lättaste men det skapar också en trygghet. Är det något jag vet så är det att hon vågar stå upp för sig själv och sina värderingar och det gör mig väldigt stolt.

Inga problem att det är måndag
Måndagar var förut en stor ångest för oss alla men nu fungerar det riktigt bra vilket gör att livet känns betydligt roligare. Att vi lyssnat på vad hon vill och brytt oss om hennes känslor så har vi kommit långt. Starkare, närmare och grymma tillsammans, det är så vi nu går vidare och framtiden ser lovande ut måste jag säga. Det har känts så dystert och uppgivet här och i livet men nu vill jag helt enkelt börja om och även om jag vet att problemen kan komma är jag trots allt redo att tackla dem. Bara vi gör det tillsammans.

Jag vill återigen få in viljan och positiviteten i livet och från och med denna vecka ska jag försöka vara mer närvarande, både här och i livet. Känner mig riktigt peppad måste jag säga och känner en stolthet över att vi kommit så långt tillsammans. Nu väntar en helt vanlig vecka och en annorlunda vecka då saker har förändrats men det ska jag berätta mer om senare.

Ha en fantastisk bra start på veckan.

Tänk vad man får höra när man umgås med tonåringar och det går inte att beskriva hur glad man blir som förälder när man får den möjligheten att få hänga med tonåringarna. Det blir mycket killsnack, kompisar, kläder och än det ena och än det andra men så härligt det är med dessa bubblande ungdomar.

Fredagen blev riktigt härlig och det blev många skratt, precis som vi hade kunnat tänka oss.
Jag och äldsta dottern hade en middagsdejt med en kompis till dottern och hennes mamma. Tjejerna hade valt restaurang och valet föll på Pinchos. Ska ärligt erkänna att jag aldrig tidigare varit där och det har ett mycket speciellt upplägg måste jag säga. Vi var på Pinchos på Norrlandsgatan och det som på utsidan ser ut som ett litet hål i väggen visade sig vara väldigt stort. Direkt när vi kom in började vi med att kolla menyn och funderade på vad vi ville äta. Vi spetsade in oss på vissa rätter och när vi väl kände oss klara med våra val så insåg vi att det blev många rätter. Dottern var tydlig med att hon bara skulle ha tre rätter men jag hade valt någon extra och tur var det.

I väntan på maten blev vi så där lite extra tokiga. När drycken skulle hämtas lyckades en av oss, inte jag, välta en stol och en stor skrattfest utbröt. Det är vad som händer när man umgås med människor som har lätt för skratt och vågar bjuda på sig själva. Risken finns att hela restaurangen hörde oss men vad ska man göra när det blir lite tokigt.

Mycket mat och tur var det
Det jag har lite svårt med på just denna restaurangs koncept är att man måste hämta allt själv. För när vi väl skulle hämta vår mat insåg vi att vi behövde gå ner för en trappa för att hämta den och så klart även upp för trappan igen. Är man då lite klumpig kan vad som helst hända men det gick bra som tur var. När vi däremot såg alla rätter vi beställt började vi undra hur vi skulle få i oss allt. Började med den sötaste planksteken jag sett och den slank ner kan jag säga.

När vi började äta insåg jag ganska snabbt att jag hade beställt för mycket mat men det kvittade för dottern åt upp min mat också för hennes rätter slank ner väldigt fort och sedan högg hon in på mina också. Maten var god och det var väldigt trevligt och annorlunda koncept men det jag möjligtvis tyckte var tråkigt var att man fick gå och hämta maten själv. Hur som helst var det riktigt trevligt och det man mest kommer i håg under en kväll med tonåringar är alla dessa roliga samtal.

Tonåringar med mycket att säga
Just dessa tonåringar är duktiga på att prata och de är väldigt öppna vilket leder till att man får veta än det ena, än det andra men vilken lycka det är för en förälder. Det blev naturligtvis en massa snack om killar och det är alltid kul att höra deras tankar om det. Min dotter har mest killkompisar och har dem väldigt nära sig hela tiden vilket passar henne perfekt. Tjejerna denna kväll är kompisar men de umgås inte alls i samma gäng och det blev mycket bilder och diskussioner om allt. Tänk att få spendera en fredagskväll men sin dotter och hennes kompis men även kompisens mamma, tänk att vi får ta så mycket plats i deras liv och vara en del av det. Det är verkligen helt underbart. Kan känna igen mig så mycket i min egen dotter och det finns så mycket tankar hon har som även jag hade i just hennes ålder, så mycket av hennes personlighet som även jag har.

Det gäller verkligen att ta tillvara på dessa kvällar som man får spendera med sina tonåringar. Det är en alldeles speciell tid i deras liv och det gäller att visa sitt intresse om man ska få vara med dem. Jag är oerhört tacksam över den fina relation jag har med min dotter och jag vet hur mycket hon uppskattar dessa kvällar hon också. Efter allt jobbigt som varit känns det som att hon verkligen har hittat en plats i livet där lyckan ler och jag är så tacksam över det. Underbara, älskade unge.

Tack även till bästa Åsa och Ida för en helt underbar kväll med många skratt och en del bus.

#älskadetonåring #livetmedbarn #personligblogg #bloggareisverige #bloggareistockholm

Välkommen verkligheten och en ny termin. I dag är dagen då vi återgår till vanliga rutiner och det finns både för- och nackdelar med det så klart men i dag har vi inget val.

Då var det slut för denna gång och nu väntar några veckor innan det är dags igen för nästa lov men jag har delade känslor inför detta måste jag säga. Det har varit fantastiskt att inte ha en massa tider att passa och det har varit ljuvligt att ha sovmorgon precis när man vill men det har även sina nackdelar. På grund av det extremt tråkiga vädret och att det inte alltid finns någon att leka med har det varit en del rastlöshet och därför måste jag säga att jag välkomnar skolan.

Olivia längtar till skolan och kompisarna men jag kan inte säga precis samma om tonåringen men det ska nog fungera ändå. Det gäller även där att se det positivt och göra det bästa av situationen, göra det man måste och sedan planera in roliga saker att se fram emot. För det är även då jag står ut med saker som inte är så roliga och det är inte alltid vardagen är så glamorös. Tider att passa hit och dit, prestationer som behöver göras och måsten att ta tag i men livet kan inte ara ett enda långt lov för då tröttnar vi på allt. I stället tar man tag i allvaret och ser vad som finns att göra när det kommer lediga dagar. Det behöver inte vara några stora saker utan bara de små roliga sakerna i livet som faktiskt gör att vardagen går att komma igenom om man har något roligt att se fram emot.

Jag älskar att planera in roliga saker att göra och brukar kunna fylla min kalender rejält varje år. Kanske beror det på min enorma rastlöshet eller på min äventyrslystnad att uppleva nya saker men vad spelar det för roll. Det hjälper i alla fall mig när dagarna suger och ingenting är roligt då man vet att det finns något roligt som lurar bakom krönet.

I dag är det då dags för skolan och det ska bli skönt för mig att få lite arbetsro, om man nu kan kalla det för det. Att ha sina barn hemma är underbart men jag måste säga att det tar på krafterna och nu behöver jag fokusera lite extra. Det är så här det ska vara och tanken är att jag ska kunna jobba på dagarna med mitt skolarbete och nu kan jag verkligen göra det. Tyvärr får jag stå ut med diverse renoveringar i huset men det är som det är. Bara att gilla läget men lite buller kan jag stå ut med. Nu får jag i stället möjlighet att sakna mina hjärtan en smula i stället och det kan vara riktigt bra.

Denna vecka är starten på det mesta och för de allra flesta och på söndag börjar träningarna och vårterminen på cheerleadingen. Vi har mycket att se fram emot denna termin och jag hoppas att skadorna håller sig borta och att det får bli den säsong som vi alla längtat efter och sett fram emot. Verkligheten kallar och jag känner mig ändå hyfsat utvilad och tror jag att jag är redo för det som komma skall. Vi tar en dag i taget och tar utmaningarna som den kommer men jag hoppas att det blir en fantastisk vår med allt som hör till.

Välkommen vårterminen, nu gör vi detta till den bästa terminen hittills.

#vårtermin2020 #personligblogg #bloggareisverige #skolstart #livetmedbarn